Hur man kan förstå erfarenheter hos personer med inlärningshandikapp.
Självbestämmande, inflytande, tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och helhetssyn är de bärande principerna i den svenska handikappolitiken. Anette Kjellberg gör i sin doktorsavhandling, Delaktighet – ideologi och vardagsliv, en analys av de delaktighetsideologier som varit rådande i Sverige sedan 1960-talet, där hon menar att Normaliseringsprincipen och 1967 års Omsorgslag betonar möjligheterna till den personnära delaktigheten medan nuvarande lagstiftning mer accentuerar en samhällsdelaktighet. Avhandlingens övergripande syfte är att utvidga och fördjupa förståelsen av samspelet mellan personer med utvecklingsstörning och deras miljö. Kjellberg använder sig av ett brett miljöbegrepp, som innefattar kulturell, samhällelig, fysisk och social miljö. Hon analyserar sedan individernas uppfattning om självbestämmande och medborgarskap mot bakgrund av rådande ideologier.
Läs Olov Anderssons sammanfattning för FUB Utveckling
En diskussion om handikappvetenskap, handikappforskning och handikappkunskap av Olov Andersson för FUB Utveckling
Är det möjligt att tala om en samlad handikappvetenskap och vad menar man i så fall med detta? Av tradition har i Sverige forskning om funktionshinder bedrivits inom och i gränslandet mellan medicinsk, teknisk och beteendevetenskaplig forskning. På senare tid har intresset för och efterfrågan på socialvetenskapligt inriktad handikappforskning ökat. Bakgrunden är bland annat de förändringar som skett inom det offentliga välfärdssystemet. På flera håll i landet finns i dag tvärvetenskapliga institutioner och centra vid högskolor och universitet där forskning och undervisning pågår. Samtidigt har initiativ tagits på central nivå för att stärka handikappforskningens ställning.
Läs mappen Handikappvetenskap - finns det?