SÖK PÅ FUB.SE

INSTÄLLNINGAR

Kunskapsmappar

December 2002

Viktig forskning om kostfrågor och mathållning för personer med utvecklingsstörning.

Päivi Adolfsson, som forskar inom området kostvetenskap vid Uppsala universitet, har tilldelats 2002 års stipendium ur Gunnar Kyléns minnesfond, för sin forskning om kostfrågor och mathållning kopplat till svårigheten att göra egna val. I motivationen till valet av stipendiat hänvisas till att Gunnar Kyléns teorier om begåvningsutvecklingen haft betydelse för Päivi Adolfssons arbete med att finna vägar för att stödja personer med lindrig utvecklingstörning att förstå olika aspekter på detta att välja mat. Päivi presenterar något av sin forskning med följande korta sammanfattningar av uppsatserna De utvecklingsstördas mat och Sinnesträning för personer med lindrig utvecklingsstörning.
Läs Kunskapsmappen här

För mer utförlig information v g kontakta
Päivi Adolfsson, Ängsby, 740 20 Vänge
p_adolfsson@hotmail.com

En studie om lättläst

Tillgång till skriftlig information är en viktig delaktighets- och demokratifråga. Kunskapsmappen är en kort sammanfattning av en skrift som utgjorde examinationsuppgift för kursen Handikappvetenskap 15 poäng på forskarutbildningen vid Institutet för handikappvetenskap, Linköpings och Örebro universitet. Studien tar upp historiska, sociala, psykologiska, medicinska och tekniska aspekter på hur lättlästa texter kan göras mer tillgängliga. Materialet är för litet för att dra några generella slutsatser, vilket heller inte är syftet med studien. Istället vill man visa på olika sätt att förstå problematiken kring lättlästa texter. Studien är utförd av Anna Levén, Martin Molin, Mary Rudner, Ingrid Thyberg.
Läs Kunskapsmappen En studie om lättläst

September 2002

Svensk sammanfattning av "From institutional life to community participation. Ideas and realities concerning support to persons with intellectual disability".

Av Kent Ericsson

Innehåll:
Samhällets stöd till personer med begåvningshandikapp genomgick en omfattande och dramatisk förändring under åren 1975-2000. Samtliga institutioner i landet avvecklades och ersattes med samhällsbaserade omsorger. Vid periodens utgång erkändes institutionen inte längre som omsorgsform. Under samma tid avvecklades också landstingens huvudmannaskap för denna omsorgsverksamhet som istället kom att läggas på kommunerna.
Under dessa 25 år var jag verksam som forskare vid Uppsala Universitet. Intresset för mitt arbete var frågan om hur ett gott liv skulle kunna erbjudas personer med begåvningshandikapp genom det stöd och den service som samhället erbjuder. För mig blev det därför naturligt att genomföra en serie projekt under denna period, med syfte att dokumentera och analysera den förändring som pågick. Det är material från dessa som utgör grund för denna avhandling.
Läs Kunskapsmappen här

I särskola eller grundskola?

Skolverkets rapport nr 216

Innehåll:
Skolverkets rapport 216 är svar på det tredje och sista utvärderingsuppdraget från regeringen om särskolan. Hösten 2000 kom rapporten Hur särskild får man vara? En analys av elevökningen i särskolan och hösten 2001 Kvalitet i särskola - en fråga om värderingar. Rapporten I särskola eller grundskola? bygger på resultat från en rikstäckande enkät till särskoleansvariga i samtliga kommuner och intervjuer och skolbesök i nio utvalda kommuner. Dessa tre rapporter kommer troligen att vara ett viktigt underlag för den parlamentariska kommitté, som regeringen tillsatt (U 2002:01) för att utreda den framtida utformningen av särskolan och särvux.
Läs Kunskapsmappen I särskola eller grundskola?

”Asociala och imbecilla” - Kvinnorna på Västra Mark 1931 - 1967:

Innehåll:
Studien är en avhandling i historia av Kristina Engwall, Örebro universitet våren 2001. Sammanfattningen för FUB Utveckling är utförd av Liselotte Björserud, enhetschef i Trollhättan.

I samhällsdebatten i början av 1900-talet talades det om den samhällsfara och det hot som ”sinnesslöa kvinnor” ansågs utgöra på grund av ”sexuell opålitlighet”. För att åtgärda ”sinnesslöproblemet” beslutades om äktenskapsförbud, internering och sterilisering. Därmed var dessa kvinnor förhindrade från äktenskap, sexuella relationer och moderskap.

Västra Marks sjukhus i Örebro öppnades 1931 för så kallade asociala och imbecilla kvinnor. De kvinnor som togs in där skulle ha gjort något som betecknats som asocialt. Cirka en fjärdedel av kvinnorna blev intagna på grund av ”sexuell opålitlighet”.
I studien söker Kristina Engwall svar på varför sinnesslöa kvinnors sexualitet diskuterades i så stor omfattning och vad dessa diskussioner säger om vilken kvinnlighet som tillskrevs dessa kvinnor. Det huvudsakliga källmaterialet är hämtat ur patientjournaler från Västra Mark.
Läs Kunskapsmappen ”Asociala och imbecilla” - Kvinnorna på Västra Mark 1931 - 1967

Kunskapsmapp april 2002

Det sinnesslöa Skolbarnet - Undervisning, tvång och medborgarskap 1925-1954

Innehåll:
Antalet elever i särskolan har under år 2001 ökat med 52 %. Av de elever som utgjorde denna ökning tycktes alltför många bli inskrivna i särskolan på felaktiga grunder skriver Judith Areschoug. Hon menar att detta väcker frågor om statens ansvar för alla barns undervisning, om enskilda individers rättigheter och skyldigheter liksom om motiven för särskiljande av vissa elever. Samtliga dessa frågor kan diskuteras och tydliggöras genom en historisk studie. Avhandlingen handlar om sinnesslöundervisningen under åren 1925-54. Perioden har valts delvis på grund av att många tidigare studier om sinnesslövården främst har berört tidigare år. Areschoug hänvisar blanda annat till Stig Nordström (1968) 1800-1921, Mårten Söder (1978) 1860-1944, Nete Balslev Wigender (1992) 1855-1902 mfl. Under åren 1925-54 upplevde Sverige både ekonomiska kriser och högkonjunkturer, arbetslöshet och arbetskraftsbrist, en befolkningskris följd av dramatiskt ökande födelsetal och en alltmer omfattande inflyttning till städerna. Samtidigt påbörjades införandet av olika bidrag, av vilka flera med tiden upphörde vara behovsprövade och blev generella. Under de 30 år som studiens undersökningsperiod omfattar, utvecklades och etablerades den svenska välfärdspolitiken.
Läs Kunskapsmapp april 2002 här

Kunskapsmapp januari 2002

"Utvecklingsstörning och föräldraskap"

Innehåll:
Ämnet "Utvecklingsstörning och föräldraskap" är mycket laddat.
Personer med utvecklingsstörning har samma lagliga rätt att bli föräldrar som alla andra, men ett föräldraskap kan innebära stora svårigheter och den rådande attityden är att de inte bör bli föräldrar. Det är en osynlig föräldragrupp i samhället med ett stort stödbehov och en viktig uppgift är att studera de insatser som görs, bemötandet de får och deras roll som föräldrar. Ing-Marie Blomberg har, i utbildning till socialpedagog våren 2001 vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet, skrivit en C- uppsats, 10 poäng. Uppsatsen på 33 sidor aktualiserar ett område där det är svårt att hitta forskning och litteratur om föräldrarollen hos föräldrar med utvecklingstörning. Sammanfattningen av uppsatsen Utvecklingsstörning och föräldraskap omfattar åtta sidor och är utförd av Olov Andersson för FUB Utveckling i januari 2001.
Läs Kunskapsmapp januari 2002 här