SÖK PÅ FUB.SE
INSTÄLLNINGAR
Kunskapsmappar
BARN MED FLERA FUNKTIONSHINDER I SÄRSKOLAN
Forskningsprojektet "Utbildningens effekter och effektivitet", från Stiftelsen ala, består av sex delprojekt, som fokuserar på livssituationen för elever med flera funktionsnedsättningar i särskolan. Sammanfattningar av fyra delprojekt har tidigare publicerats i FUB:s Kunskapsmappar 2:97 resp. 2:98.
Del I: "Bakgrund och syfte" innehåller definitioner och bakgrund för hela projektet. Projektrapporten har en omfattande och intressant teoretisk diskussion, vilken i vår sammanfattning endast tas upp där det är nödvändigt för att förstå sammanhanget. 6 sidor
Del II: "Funktionalitet i mål och metoder", en undersökning av vardagsanknytning och måluppfyllelse i mål och metoder utformade för elever med flera funktionsnedsättningar i särskolan. 6 sidor
Del III: "Familjers behov - Lärares behov". Syftet med denna delstudie är bl a att undersöka likheter/skillnader mellan föräldrarnas och lärarnas upplevda behov, jämföra likheter/skillnader mellan föräldrarnas och lärarnas skattning av barnets förmågor och undersöka föräldrars upplevelse av inflytande över skolarbetet och tillfredsställelse med skolplaceringen.
5 sidor
Del IV: "Individuella planer". Studien syftar till att kartlägga och analysera förekomsten av lokala konsulentresurser samt hur lokala konsulenter arbetar med skriftliga måldokument för enskilda elever. Arbetet i landets olika regioner jämförs för att analysera förutsättningarna för hur framtagandet av skriftliga individuella planer varierar över landet. 5 sidor
OM SÄRSKOLANS ARBETSSÄTT
Under ledning av docent Jerry Rosenqvist gjordes under 1994-95 en utvärdering, beställd av Landstinget Kronoberg, av särskolan i Kronobergs län. Det föreliggande utdraget av utvärderingsrapporten "Vad är särskilt med särskolan?" (Pedagogiska rapporter nr 67. Mars 1995, Pedagogiska institutionen, Lunds universitet) publicerades första gången i Kunskapsmapp 3:96. Sammanfattningen omfattar 6 sidor.
Vad är särskilt med särskolan?
HANTERA AKTIVERA KOMMUNICERA
Om läromedel för gravt utvecklingsstörda, en studie av Anita Hildén, FUB:s forskningsstiftelse ala. Studiens övergripande syfte är att beskriva effekter av elevers hanterande av föremål och samspel med andra personer då olika typer av läromedel används i den naturliga skolsituationen. Följande sammanfattning publicerades första gången i Kunskapsmapp 2:96 och utgår från metodbokens beskrivning av den konkreta tillämpningen i klassrummet. Sammanfattningen omfattar 6 sidor.
Hantera Aktivera Kommunicera
LIVSSITUATIONEN FÖR UTVECKLINGSSTÖRDA I EGET BOENDE
Många utvecklingsstörda säger att de känner sig fria och oberoende när de har en egen bostad medan andra talar om att de är ensamma och vill ha hjälp med att ta sig ur sin isolering. De har tankar och drömmar om att få ha vänner omkring sig och få det stöd och den hjälp som man önskar. Omsorgspsykologerna Christina Manhem-Frändesjö och Britt-Marie Toftefelt-Axelsson gjorde under åren 1990 - 1995 en kartläggning av lindrigt utvecklingsstördas livssituation ur ett helhetsperspektiv med syftet att få fram ett underlag för bättre stöd och hjälp. Denna sammanfattning publicerades första gången i Kunskapsmapp 1:96. Sammanfattningen omfattar 10 sidor.
(Se också uppföljningen "Träffpunktsverksamhet och annat stöd")
I eget boende 1995
DEN FÖRSTA INTEGRERINGSGENERATIONEN - INTEGRERING SOM LIVSPROJEKT OCH MOTKULTUR.
Anders Gustavsson, docent vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har i några artiklar redovisat en studie där han under tre år följt ett tiotal unga lindrigt utvecklingsstörda kvinnor och män. Syftet har varit att dels samla in så mycket information som möjligt om deras tidigare och nuvarande livsvillkor och dels att försöka förstå hur de själva uppfattar sina liv och hanterar vardagsproblem. Denna sammanfattning, 9 sidor, publicerade första gången i Kunskapsmapp 3:96,
Den första integreringsgenerationen
NÄR ÅSIKTER BLIR HANDLING
en kunskapsöversikt om bemötande av personer med funktionshinder
Många människor med funktionshinder säger sig uppleva att de blir kränkta i sina kontakter med myndigheter och andra organ. De möts inte av respekt och upplever ofta att de inte har lika värde och lika rätt som andra medborgare. Det är bl a mot denna bakgrund regeringen tillsatt den s.k. Bemötandeutredningen. Huvudsyftet med detta första delbetänkande är att gå igenom svensk och internationell forskning i ämnet. Inventeringen koncentrerar sig till nyare forskning med tyngdpunkten på de senaste fem åren och omfattar forskning i Sverige, övriga skandinaviska länder, USA, England och Kanada.
Sammanfattningen av "När åsikter blir handling" publicerades första gången i Kunskapsmapp 2:98 och omfattar 9 sidor. Se också "Kontrollerad och ifrågasatt?" samt Bemötandeutredningens slutbetänkande "Lindqvists nia", sammanfattad i Kunskapsmapp 2:99.
När åsikter blir handling
KONTROLLERAD OCH IFRÅGASATT?
Intervjuer med personer med funktionshinder
En delrapport till utredningen om bemötande av personer med funktionshinder, statens offentliga utredningar 1998:48. Allt fler personer med funktionshinder upplever att de inte kan påverka sin situation, inte blir tagna på allvar, känner sig överkörda och upplever sig dåligt bemötta. Uppdraget var att beskriva funktionshindrade personers erfarenheter av hur de bemöts och behandlas vid kontakter med myndigheter och andra organ samt vilka möjligheter de har att göra sina intressen gällande. I denna delrapport har journalisten Malena Sjöberg fått i uppdrag att genom intervjuer beskriva ett antal funktionshindrade personers erfarenheter av hur de bemöts och behandlas. Denna sammanfattning, 9 sidor, publicerades första gången i Kunskapsmapp 2:98.
Kontrollerad och ifrågasatt
SOCIALA OCH PSYKOSOCIALA PROBLEM BLAND UTVECKLINGSSTÖRDA
Till antalet är gruppen utvecklingsstörda med psyko – sociala problem liten, men bedöms vara sakta växande. Socialtjänsten anser sig sakna tillräckliga kunskaper om utvecklingsstörningen och dess konsekvenser liksom anpassade behandlingsmetoder. Problemen består av missbruk av alkohol, narkotika och läkemedel, kriminalitet, ekonomiskt och sexuellt utnyttjande, ensamhet och ekonomiska bekymmer. Magnus Tideman vid Högskolan i Halmstad har gjort en kartläggning i Halmstads kommun med ca 80 000 invånare. Sammanfattningen av projektet "Sociala och psykosociala problem bland utvecklingsstörda, kartläggning av förekomst och omfattning" omfattar 11 sidor och publicerades första gången i Kunskapsmapp 1:96.
Sociala och psykosociala problem bland utvecklingsstörda
Lever som andra?
Om kommunaliseringen och levnadsförhållanden för personer med utvecklingsstörning
Ett sätt att definiera begreppet normalisering är att göra jämförelser med den vanlige medborgarens levnadsförhållanden. Normalisering har då uppnåtts när de utvecklingsstörda har en levnadsnivå som är likvärdig de vanliga medborgarnas. Magnus Tidemans rapport är den första utvärderingen av kommunaliseringens konsekvenser. De mätningar som gjordes inom perioden 1991 – 1996 i Halland visar att personer med utvecklingsstörning på alla områden har sämre förhållanden än befolkningen i övrigt. Kommunaliseringen har i detta avseende inte bidragit till att ändra detta förhållande. Sammanfattningen av rapporten omfattar 16 sidor och publicerades första gången i Kunskapsmapp 2:97.
Lever som andra?
En sammanställning av debatten i Dagens Nyheter augusti-oktober 1997 om steriliseringspolitiken i Sverige åren 1935 - 1976.
Avsikten med följande artikel är dels att försöka spegla den mediadebatt och uppmärksamhet om tvångssterilisering, som startade med en DN-artikel av Maciej Zaremba i augusti 1997, men också att utifrån denna debatt försöka sätta in tvångssteriliseringen av personer med utvecklingsstörning i ett sammanhang som handlar om utvecklingsstördas plats och status i samhället - förr, nu och i framtiden. Artikeln är sammanställd utifrån ett FUB-perspektiv av FUB:s Kunskapsservice. 1997. Sammanställningen grundar sig på de artiklar som förekommit i DN, dvs. inlägg i annan press, radio- och TV-diskussioner redovisas inte. Vissa utblickar till annan känd forskning förekommer. Artikeln publicerade första gången i Kunskapsmapp 3:97 och omfattar 10 sidor.
Om steriliseringspolitiken i Sverige 1935 - 1976
