SÖK PÅ FUB.SE
INSTÄLLNINGAR
Kunskapsmappar
JAG VET ATT JAG ÄR ANNORLUNDA - MEN INTE ALLTID
Den norska antropologen Marit Sundet har lärt känna några vuxna personer med utvecklingsstörning, vilka bott många år på institutioner. Hon har i sin doktorsavhandling (1997) velat lyfta fram dem som individer i stället för att beskriva dem som ingående i en kategori av människor. Kategoriseringen avpersonifierar och ger personer med utvecklingsstörning en gemensam identitet - "de är inte som alla andra, de är annorlunda". Genom att umgås med dem ser hon och beskriver områden där kategoriseringen gör omgivningens dominans över de enskilda individernas liv särskilt tydlig - områden som sexualitet och personlig ekonomi.
NORMALISERING OCH KATEGORISERING
Magnus Tideman, Wigforssinstitutet, Högskolan Halmstad, har i flera studier under 1990-talet sökt svar på vad som har hänt efter kommunaliseringen, om normalisering uppnåtts och hur man kan mäta det. I sin doktorsavhandling (2000) fördjupar han analyserna av de två stora studierna "Lever som andra?" (1997) och "I gränslandet mellan grundskola och särskola" (1998). Särskilt argumenterar han för en definition av normaliseringsprincipen som bygger på tanken om likvärdiga levnadsvillkor och genom att använda sig av levnadsnivåundersökningar anvisar han en metod att mäta graden av normalisering.
STERILISERINGSFRÅGAN I SVERIGE 1935 - 1975
Efter den uppmärksammade debatten om tvångssterilisering av bl a personer med utvecklingsstörning tillsatte regeringen 1997 en utredning för att kartlägga hur omfattande verksamheten var och på vilka grunder steriliseringarna utfördes. Utredningen skulle också föreslå hur samhället skulle gottgöra dem som drabbats. I slutbetänkandet (SOU 2000:20) ges en historisk belysning som främst är avsedd som ett underlag för diskussioner om samhällets attityder och statens agerande mot människor under de år 1934 och 1941 års steriliseringslagar var i kraft. Forskningsresultaten bör förhoppningsvis också kunna användas i diskussioner om våra värderingar idag på närliggande områden."SOCIALT PROBLEM" ELLER "SOM ANDRA OCH I GEMENSKAP MED ANDRA"
- föreställningar om människor med utvecklingsstörningKerstin Färm tar stadgandet om vårdhemsavvecklingen i 1985-års omsorgslag till utgångspunkt för sin doktorsavhandling (Linköpings universitet 1999). Den ursprungliga forskningsfrågan kom från Örebro läns landsting när de ville veta hur reformen skulle påverka dem som bodde på Hagbyhemmet i Nora. Kerstin Färm har utvidgat frågan till att spegla utvecklingen ur ett längre tidsperspektiv och olika nivåer. Hon gör nedslag i tre historiska perioder som hon benämnt "Petrénepoken (1916 - 1944), T2N-affären (1955) och Vårdhemsutflyttningen (1989 - 1993). Dessa perioder bildar bakgrund till en diskussion om hur vi konstruerar samhället, vad vi betraktar som sociala problem och vilken betydelse detta får för funktionshindrade, makthavare och allmänhet.
