Intervjuer med föräldrar till barn som blivit individuellt integrerade
Den individuella integreringen kom till som ett sätt för särskolan att gå från segregerad till integrerad undervisning. Men för de elever som först gått i grundskolan kan undervisningsformen mer betecknas som en uteslutningsprocess, som till stora delar orsakas av grundskolans bristande resurser. Detta konstaterar forskaren vid Wigforssinstitutet i Halmstad, Magnus Tideman, i en intervjuundersökning som helt utgår från föräldrarnas perspektiv.
Utbildningens effekter och effektivitet
Ett projekt av Stiftelsen ala
Del V – Styrning genom fortbildning söker bl a svar på frågan om hur habiliteringsexperternas arbetssätt och resultat kan påverkas genom fortbildning. Forskningsprojektet ”Utbildningens effekter och effektivitet” består av sex delprojekt som fokuserar på livssituationen för elever med funktionsnedsättningar i särskolan. (Sammanfattningar av del I och II finns i Kunskapsmapp 2/97 och del III och IV i mapp 2/98).
Del VI – Slutdiskussion. Avsnittet är en sammanfattande diskussion om viktiga begrepp, frågeställningar och resultat, som tagits upp i de olika delprojekten.
De flesta kommuner har en handikapplan. I Stockholms kommun beslöt man att komplettera planen med ett policydokument för hur stödet till personer med utvecklingsstörning ska vara utformat. En redogörelse för tankarna bakom detta policydokument.
Många landsting har avslutat omsorgsepoken med en historieskrivning. Aldrig har det funnits så mycket historisk litteratur som behandlar hur vår inställning till personer med utvecklingsstörning har utvecklats. Karl Grunewald och Hans Hallerfors har gjort en sammanställning av 44 historiska skrifter.
Broschyr från FUB:s forskningsdagar 1998.
Två broschyrer från FUB:s hjälpmedelsprojekt.