Stöd till barnet och barnfamiljen

FUB har även gett ut skriften Ett gott liv - stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning. Den kan Du beställa här.

Avlösarservice

Syftet med avlösarservice är att föräldrar till barn och ungdomar med utvecklingsstörning ska kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i, resa bort eller för att få tid till barnets syskon. Avlösarservice skall först och främst ske i hemmet och ersätta föräldern i normala vardagliga aktiviteter men föräldrar och avlösare kan även komma överens om en utflykt eller aktivitet utanför hemmet om det är lämpligt för barnet/ungdomen.

Det ska vara möjligt att få avlösarservice både regelbundet, exempelvis en kväll i veckan eller i akuta oförutsedda situationer. Möjligheten till avlösning ska finnas dagar, kvällar, nätter och helger. Eventuella utgifter i samband med utflykter bekostas av föräldrarna.

Avlösaren har ofta deltidsanställning inom barn-, äldre- eller handikappomsorgen och arbetar extra som timanställd avlösare. De flesta har erfarenhet av arbete med människor med utvecklingsstörning. Du kan även ibland oftast som förälder ha egna förslag på vem du vill ha som avlösare men denne får inte vara nära anhörig. Du får lära känna avlösaren vid några så kallade inskolningsbesök, varefter du själv bestämmer tider med avlösaren. Avlösaren har tystnadsplikt.

Ansökan görs hos: LSS-handläggaren inom kommunen

Lagrum: lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS

» Upp

Korttidsvistelse (Kortis)

Korttidsvistelse innebär vanligtvis att barnet/ungdomen är på ett korttidshem, hos stödfamilj eller i annan form t.ex. på läger.

Insatsen korttidsvistelse kan ges regelbundet, t.ex. två dagar i veckan eller vid enstaka tillfällen t.ex. ett par veckor i sträck under sommaren. Vistelserna planeras utifrån familjens behov.

Ansökan görs hos: LSS-handläggaren inom kommunen

Lagrum: lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov

Korttidstillsynen ska ge meningsfull sysselsättning och tillsyn när man inte klarar sig själv. Korttidstillsynen ska finnas före och efter skoldagen, samt under skolloven. Den kan finnas i den reguljära fritidsverksamheten eller ha formen av olika aktiviteter. Ibland bildas en grupp av barn med utvecklingsstörning. Korttidstillsynen kan också ordnas hemma.

Ansökan görs hos: LSS-handläggaren inom kommunen

Lagrum: lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS

» Upp

Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet

I en bostad med särskild service för barn och ungdomar bor ett litet antal barn och ungdomar tillsammans. Gränsen mellan korttidshem och bostad med särskild service är flytande. Det finns barn som bor hemma halva tiden och är på korttidshem halva tiden. Det finns också barn som bor i bostad med särskild service, men ofta är hemma hos sin familj.

: LSS-handläggaren inom kommunen

Lagrum: lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 § punkt 8

LSS

» Upp

Bostadsanpassningsbidrag

Om man har ett barn med funktionshinder kan man i vissa fall få bostadsanpassningsbidrag, BAB. Bostadsanpassningsbidrag kan man få för att anpassa bostaden till barnet. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för barnet.

Bostadsanpassningsbidraget gäller bara för anpassning av bostadens fasta funktioner i anslutning till den bostad som ska anpassas. Fasta funktioner är sådant som utgör en del av bostaden och som normalt inte tas från bostaden vid en flytt. Det kan handla om extra utrymme för rullstol, anpassning av entré, kök med mera.

Lagen anger att det krävs särskilda skäl för att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas vid nybyggnation, köp eller byte av bostad. Detta innebär att i första hand måste en bostad väljas som redan är anpassad eller kräver så lite anpassning som möjligt.

Mer information får du från din kommun eller från Boverket som är tillsynsmyndighet när det gäller bostadsanpassningsbidrag. Du kan även kontakta en arbetsterapeut på habiliteringen eller vårdcentralen. De kan hjälpa till med ansökan och komplettera den med ett intyg om vilka behov som finns.

Boverket utövar tillsyn när det gäller bostadsanpassningsbidrag och via deras hemsida kan man läsa och skriva ut Boverkets handbok för bostadsanpassningsbidrag som närmare reglerar rättigheterna till bostadsanpassningsbidrag. www.boverket.se Man kan även kontakta Boverket direkt för mer information.

Ansökan görs hos: Stadsbyggnadskontoret i kommunen. Genom att kontakta en arbetsterapeut på habiliteringen eller vårdcentralen kan man få hjälp med ansökan och ett intyg som beskriver barnets behov som ska skickas in tillsammans med ansökan.

Lagrum:lag(1992:1574)om bostadsanpassningsbidrag m.m. samt Boverkets föreskrifter (BFS 1992:46 BAB)

» Upp

Vårdbidrag

En förälder kan få vårdbidrag för merarbete och merkostnader på grund av barnets utvecklingsstörning. En förälder kan få vårdbidrag från det att barnet är fött till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidraget betalas ut till den förälder som ansöker om bidraget eller den som har den rättsliga vårdnaden om barnet. Det är även möjligt för två föräldrar att dela på vårdbidraget. Hur stort vårdbidrag man får beror på hur mycket merarbete och hur stora merkostnader föräldrarna anses ha.

Definitioner på merarbete och merkostnader samt vårdbidragets storlek kan man läsa mer om på Försäkringskassans hemsida

Ansökan görs hos: Försäkringskassan

Lagrum: 22 kap. socialförsäkringsbalken

» Upp

Hemsjukvårdsbidrag

Hemsjukvårdsbidrag finns i några få landsting. Det ges till anhöriga som vårdar barn (eller vuxna) som behöver omfattande sjukvård och sjukgymnastik. Hemsjukvårdsbidrag ges i vissa fall till exempel vid medicinska komplikationer som svår epilepsi, stomi eller andningshinder.

I varje kommun ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, som ansvarar för att hemsjukvården är säker, ändamålsenlig och av god kvalitet. MAS ser också till att kontakterna med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal samt hantering av läkemedel omfattas av väl fungerade rutiner.

Ansökan görs hos: Landstiget, i regel distriktssköterskan.

Lagrum: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

» Upp

Hjälpmedel

Landstingen erbjuder ett grundsortiment av hjälpmedel och gör de individuella anpassningar som krävs för att hjälpmedlet ska passa. Personer med funktionshinder kan få hjälpmedel för att klara vardagen bättre. Intyg krävs dock från till exempel läkare, arbetsterapeut, logoped, audionom, synpedagog eller sjukgymnast.

Hjälpmedel kan vara till exempel rullstolar, rollatorer, sitthjälpmedel, ståhjälpmedel, lyftar, pottor, toalettsitsar, badkarsstolar, duschbord, specialskedar, specialmuggar, specialtallrikar samt medicinsk-teknisk utrustning. De flesta hjälpmedel är kostnadsfria. De ägs av landstinget och man lånar dem. En del hjälpmedel måste man betala hyra för. För de avgifter som förekommer finns det dock ett högkostnadsskydd som innebär att man under ett år inte betalar mer än 2000 kronor.

Den dagliga skötseln av hjälpmedlet får man svara själv för. Däremot svarar landstinget för underhålls- och reparationskostnader men inte för löpande driftskostnader eller förbrukningsmaterial.

För personer som bor i bostad med särskild service ansvarar kommunen för den grundläggande handikappanpassningen, men inte för personernas individuella hjälpmedel.

Via hjälpmedelsinstitutets hemsida finns en databas med information om hjälpmedel (HIDA). Därutöver kan på hemsidan finna en informationsportal (smarta ting) som tipsar om enkla hjälpmedel som kan behövas i vardagen. Apoteket säljer enklare hjälpmedel.

Har man svårt att äta, svälja, suga eller om man dreglar kan man få hjälp via resurscenter för orofaciala hjälpmedel, Mun-H-Center i Göteborg.

Ansökan görs hos: landstinget. Arbetsterapeuten ordinerar hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen beställer och anpassar hjälpmedlet.

» Upp

Inkontinenshjälpmedel

Personer som till följd av utvecklingsstörning behöver blöjor eller andra inkontinensartiklar - till exempel madrasskydd kan få dessa utskrivna som hjälpmedel.

Hjälpmedlen var tidigare kostnadsfria, men 1997 tog landstingen över ansvaret för inkontinenshjälpmedlen från staten och vissa landsting kan komma att ta ut avgifter i någon form.

Ansökan görs hos: Distriktssköterska eller läkare.

Lagrum: HSL

» Upp

Personlig assistans

Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. För att ha rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att man har behov av hjälp för de grundläggande behoven, dvs. personlig hygien, måltider, på- och avklädning, att kommunicera eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionshinder.

Den som beviljas personlig assistans har rätt att själv bestämma vem/vilka som ska vara assistenter.

Den som har behov av hjälp för de grundläggande behoven mer 20 timmar per vecka har rätt till statlig assistansersättning. Försäkringskassan fattar beslut om detta.

Ansökan görs hos: Kommunen. Överstiger behovet av hjälp för de grundläggande behoven 20 timmar i veckan kan försäkringskassan pröva om rätt finns till statlig assistansersättning.
Lagrum:, lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), socialförsäkringsbalken

LSS
51 kap. Socialförsäkringsbalken

» Upp

Ledsagning

Barn, ungdomar och vuxna personer med utvecklingsstörning kan ansöka om ledsagarservice. Ledsagarservice kan man ansöka om en person har behov av, men det saknas möjligheter att kunna ta sig ut på olika enskilda önskade aktiviteter. Det kan handla om fritidsaktiviteter såsom till exempel fotboll, delta i ett scoutläger, att få komma ut och dansa någon kväll ibland eller att kunna genomföra en resa utomlands.

Ansökan görs hos: LSS-handläggaren inom kommunen.

Lagrum: lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 § punkt 3

LSS

» Upp

Kontaktperson

En kontaktperson ska vara en medmänniska som kan ersätta eller komplettera kontakten med anhöriga. Med stöd av en kontaktperson får en person med utvecklingsstörning möjlighet att komma i kontakt med andra människor och i övrigt komma ut i samhället. Vidare kan en kontaktperson även innebära att personen med utvecklingsstörning får en intresserad person eller familj att regelbundet prata och umgås med. Någon som man kan gå på bio, teater eller bara fika med.

En kontaktperson kan sägas utgöra en länk till ett rikare socialt liv för personen med utvecklingsstörning. Kontaktpersonen är ett icke professionellt stöd från en person med stort engagemang och intresse för andra människor.

Ansökan görs hos: LSS-handläggaren inom kommunen.

Lagrum: lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 § punkt 4

LSS

» Upp

Färdtjänst

Den som inte kan nyttja kollektiva färdmedel har rätt att åka taxi eller specialfordon till reducerad taxa. En ledsagare får följa med kostnadsfritt.

I kommuner där samåkning tillämpas kan den som till exempel är extremt infektionskänslig söka dispens från samplaneringen.

Ansökan görs hos: Kommuen

Lagrum:lag(1997:736)om färdtjänst (färdtjänstlagen)

» Upp

Riksfärdtjänst

Den som behöver resa mellan olika kommuner inom Sverige och inte kan resa med allmänna kommunikationsmedel kan ansöka om riksfärdtjänst. Det kan exempelvis handla om en semesterresa. Den som beviljas riksfärdtjänst betalar en egenavgift som motsvarar normala reskostnader med allmänna färdmedel.

Tillståndet ska även omfatta ledsagare, om sådan behövs under resan.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: lag (1997:735) om riksfärdtjänst (riksfärdtjänstlagen)

» Upp

Bilstöd

Föräldrar till barn och ungdomar samt vuxna personer (om dessa fortfarande bor hemma) med funktionshinder har i vissa fall rätt till bilstöd. Bilstöd ges endast om barnet/ungdomen har ett varaktigt funktionshinder som gör att föräldrarna har stora svårigheter att förflytta sig eller använda allmänna kommunikationer tillsammans med barnet/ungdomen och därför behöver en bil. Bilstödet ges i form av bidrag för att skaffa en bil. Bilstöd kan man söka högst var nionde år om det inte finns särskilda skäl till att söka oftare.

Bilstödet omfattar tre olika bidrag: ett grundbidrag, ett inkomstprövat anskaffningsbidrag och ett anpassningsbidrag.

Man kan inte få grund- och anskaffningsbidrag till en bil som man redan har köpt.

Ansökan görs hos: Försäkringskassan

Lagrum: 52 kap. socialförsäkringsbalken

---

Råd och stöd

Råd och stöd innebär expertinsatser av personal med särskild kunskap om levnadsvillkor för barn och ungdomar med stora och varaktiga funktionshinder. Insatserna är en rättighet för de personer som omfattas av LSS. Stödet skall främja utvecklingen under hela uppväxttiden och ges till barn, ungdomar, deras familjer och andra viktiga personer i barnets närmiljö.

Sjukgymnast hjälper till med träningsprogram för att till exempel bryta spasticitet, lära in korrekta rörelsemönster eller på annat sätt träna muskulaturen.

Arbetsterapeut ordinerar och provar ut hjälpmedel samt instruerar den funktionshindrade och den personal som arbetar med personen i hur hjälpmedlen ska användas.

Logoped ger råd om bland annat lämpliga matningsmetoder, tugg- och sväljträning, om hjälpmedel för matsituationen samt språk- och kommunikationsträning.

Kurator ger samtalsstöd och hjälper till att söka olika insatser.

Psykolog ger psykologiskt stöd.

Dietist ger råd i frågor kring kost och näringsinnehåll.

Ansökan görs hos: Landstingen svarar i regel för insatsen Råd & Stöd, ofta genom särskilda team i vilka olika yrkesgrupper ingår. I vissa fall står kommunen för Råd & Stöd.
Lagrum: lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS

» Upp

---

Individuell plan

I samband med att en insats enligt LSS beviljas ska den enskilde erbjudas en individuell plan. En individuell plan ser olika ut för olika personer. Planen kan omfatta till exempel vilka insatser personen har eller ska få, hur stödet i bostaden ska vara utformat, hur det ska se ut i den dagliga verksamheten och vem som ansvarar för att de olika insatserna ges enligt planen. Planen ska följas upp och omprövas minst en gång per år.

Upprättas hos: Kommunens LSS-handläggare: Handläggaren ansvarar för att individuell plan erbjuds och upprättas.

Lagrum: lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 10 §

LSS

» Upp