SÖK PÅ FUB.SE

INSTÄLLNINGAR

Stöd till vuxna personer med utvecklingsstörning

Avlösning

Bostad

Ersättning/bidrag
för vård och merkostnader

Sjuk- och aktivitetsersättning

Sjuk- och aktivitetsersättning

God man/förvaltare

Hjälpmedel

Personlig assistans

Resor

Rådgivning

Utbildning och
daglig verksamhet

FUB har även gett ut skriften Goda levnadsvillkor, stöd till vuxna med utvecklingsstörning. Den kan Du beställa här.

Avlösning

Avlösarservice innebär att en eller flera personer kommer hem till familjen och tar hand om den funktionshindrade personen.

Avlösningen ska ges med så många timmar familjen behöver och vid de tidpunkter som passar familjen.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

» Upp

Kortis

Vuxna personer med funktionshinder som bor hemma har rätt till korttidsvistelse utanför hemmet. Föräldrarna får avlösning och korttidsvistelsen kan vara en förberedelse inför flytten hemifrån.
För den funktionshindrade ska kortidsvistelsen ge rekreation och miljöombyte.

Även lägervistelse och deltagande i kortkurser kan ses som korttidsvistelse.

Ett korttidshem är en lägenhet eller ett hus med anställd personal där ett antal personer tas emot samtidigt. En del personer har sin korttidsvistelse hos en korttidsfamilj.

Vistelserna planeras utifrån familjens behov och varierar i längd från enstaka nätter till ett par veckor i sträck.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

» Upp

Bostad med särskild service för vuxna

En bostad med särskild service kan vara utformad på många sätt, till exempel:

En gruppbostad bestående av ett litet antal bostäder förlagda i en villa eller ett hyreshus. Den enskilde har en egen lägenhet som har förbindelse med gemensamma utrymmen. Lägenheten har ett eller flera rum, kök och badrum. Stöd, service och omvårdnad kan ges dygnet runt.
En servicebostad där lägenheterna är lokaliserade i samma hus, eller kringliggande hus. Det finns tillgång till visst basstöd och service genom anställd personal och exempelvis matdistribution. Ibland finns gemensamma utrymmen.

Annan särskilt anpassad bostad
Personer med funktionshinder kan bo i en vanlig - efter behov handikappanpassad - lägenhet, och få stöd av personliga assistenter eller hemtjänst.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574)

» Upp

Förbehållsbelopp

Kommunerna har rätt att ta ut "skäliga avgifter" för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter av den som har pension eller inkomst av motsvarande storlek, men avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnader och kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina behov. Hänsyn ska tas till de eventuella merkostnader funktionshindret orsakar.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), LSS-förordningen

» Upp

Bostadsanpassningsbidrag

I bostad med särskild service ansvarar kommunen för den grundläggande handikappanpassningen, men om det behövs speciella anpassningar i en lägenhet kan den som bor där få bidrag till dessa kostnader.

Anpassningen kan gälla till exempel borttagande av trösklar, breddning av dörrar, utbyte av badkar mot dusch, förhöjning av badkar, installation av hissar och ramper m m.

Om en person med funktionshinder som flyttar hemifrån skaffar en vanlig lägenhet som kräver stora anpassningsåtgärder, kan kommunen neka bostadsanpassningsbidrag. Den som har svårt att hitta en vettig lägenhet bör diskutera bostadsvalet med kommunen.

Hyresvärden kan inte förbjuda en handikappanpassning, men har rätt att få lägenheten återställd på kommunens bekostnad om personen flyttar.

Ansökan görs hos: Kommunen, i regel hos den tekniska förvaltningen. Arbetsterapeuten kan ge goda råd om vilka anpassningar som är lämpliga.
Lagrum: Lag om bostadsanpassingsbidrag (1992:1574)

» Upp

BTP - Bostadstillägg för pensionärer

Förtidspensionärer kan vara berättigade till bostadstillägg för pensionärer, BTP, som motsvarar upp till 90 procent av boendekostnaderna upp till 4500 kronor.

Särskilt bostadstillägg beviljas om personens inkomst med avdrag för hyran understiger en skälig levnadsnivå. Handikappersättning räknas inte som inkomst.

Ansökan görs hos: Försäkringskassan
Lagrum: 100-103 kap. Socialförsäkringsbalken

» Upp

Handikappersättning

Handikappersättning är en ersättning för det behov av hjälp i sin dagliga livsföring och de merkostnader funktionshindret orsakar. Handikappersättningen motsvarar 69, 53 eller 36 procent av basbeloppet.

Ansökan görs hos: Försäkringskassan
Lagrum: 50 kap. Socialförsäkringsbalken

» Upp

Hemsjukvårdsbidrag

Hemsjukvårdsbidrag finns i några få landsting. Det ges till anhöriga som vårdar personer med medicinska komplikationer, till exempel svår epilepsi, stomi eller andningshinder.

Ansökan görs hos: Landstinget, i regel distriktssköterskan.
Lagrum: Saknas

» Upp

Sjukersättning / aktivitetsersättning

Fr.o.m. den 1 januari 2003 byter den tidigare förtidspensionen namn och blir en del av sjukförsäkringen. Den nya sjukersättningen betalas ut som en inkomstrelaterad sjukersättning eller garantiersättning. Den som har haft förtidspension tidigare får den omvandlad till sjukersättning. Utgångspunkten är enligt Regeringen att nettoersättningen skall hållas oförändrad. En ny form av ersättning kallad aktivitetsersättning införs även för personer mellan 19-29 år. Läs mer om pensionsreformen i FUB Kontakt Nr 6, december 2002, s. 25.

Allmänna råd från RFV:
RAR 2002:17

Ansökan görs hos: Försäkringskassan
Lagrum: AFL 7 kap. (Lag om allmän försäkring)

» Upp

God man

Sedan 1989 finns inte begreppet omyndigförklaring i svensk lag.

För personer som till följd av till exempel utvecklingsstörning inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person kan tingsrätten besluta om godmanskap.

Godmanskapet kan omfatta ett eller flera av områdena: bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person.

Den som har god man har kvar sin rättshandlingsförmåga och kan därför sluta avtal mot den gode mannens vilja.

I gode mannens uppgifter ingår att se till att den utvecklingsstörda får de insatser, de fritidsaktiviteter och den rekreation hon eller han behöver.

Personer med grav utvecklingsstörning är naturligtvis i praktiken beroende av den gode mannen och dennes omdöme, vilket ställer höga krav på dessa gode män.

Ansökan görs hos: Tingsrätten
Lagrum: Föräldrabalken 11 kap 4 paragrafen

Om Du vill veta mer om vad det innebär att vara eller ha en god man kan Du beställa FUB:s bok, Hjälp mig att bestämma. Den hittar Du här.

» Upp

Förvaltare

Om den utvecklingsstörda saknar förmåga att överblicka konsekvenserna av sina rättshandlingar och exempelvis, kraftigt försämrar sin ekonomi, kan han eller hon behöva en förvaltare.

Inom ramen för sitt uppdrag har förvaltaren ensam bestämmanderätt över den utvecklingsstördas egendom. I viktiga angelägenheter ska förvaltaren dock inhämta den utvecklingsstördas mening "om det lämpligen kan ske".

Förvaltaruppdraget ska vara individuellt anpassat till berörd person och ska inte vara mer genomgripande än nödvändigt.

Ett förvaltaruppdrag kan till exempel avse viss egendom eller egendom överstigande ett visst värde.

Förvaltarförordnandet kan även hindra den utvecklingsstörda att handla på avbetalning eller med kreditkort.

Finns inga begränsningar i förvaltarens uppdrag saknar den utvecklingsstörda rättshandlingsförmåga, men han eller hon är fortfarande myndig.

Ansökan görs hos: Tingsrätten. Den utvecklingsstörda själv (om han eller hon fyllt 16 år), de närmast anhöriga eller överförmyndaren kan begära att tingsrätten utser god man eller förvaltare. Om en god man anser att godmanskap inte räcker för att skydda den utvecklingsstördas intressen kan gode mannen begära att tingsrätten utser förvaltare.
Lagrum: Föräldrabalken 11 kap 7 paragrafen

Om Du vill veta mer om vad det innebär att vara eller ha en förvaltare kan Du beställa FUB:s bok, Hjälp mig att bestämma. Den hittar Du här.

» Upp

Hjälpmedel

Landstingen erbjuder ett grundsortiment av hjälpmedel och gör de individuella anpassningar som krävs för att hjälpmedlet ska passa.

Hjälpmedel kan vara till exempel rullstolar, rollatorer, sitthjälpmedel, ståhjälpmedel, lyftar, pottor, toalettsitsar, badkarsstolar, duschbord, specialskedar, specialmuggar, specialtallrikar samt medicinsk-teknisk utrustning.

För personer som bor i bostad med särskild service ansvarar kommunen för den grundläggande handikappanpassningen, men inte för personernas individuella hjälpmedel.

Ansökan görs hos: Landstinget. Arbetsterapeuten ordinerar hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen beställer och anpassar hjälpmedlet.
Lagrum: HSL (Hälso- och sjukvårdslagen)

» Upp

Inkontinenshjälpmedel

Personer som till en följd av funktionshinder behöver blöjor och andra inkontinensartiklar - till exempel madrasskydd - får artiklarna utskrivna som hjälpmedel.

Hjälpmedlen var tidigare kostnadsfria, men 1997 tog landstingen över ansvaret för inkontinenshjälpmedlen från staten och vissa landsting kan komma att ta ut avgifter i någon form.

Ansökan görs hos: Distriktssköterska eller läkare.
Lagrum: HSL (Hälso- och sjukvårdslagen)

» Upp

Personlig assistans

Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer. För att ha rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att man har behov av hjälp för de grundläggande behoven, d v s personlig hygien, måltider, på- och avklädning, kommunikation eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.

Den som beviljas personlig assistans har rätt att själv bestämma vem/vilka som ska vara assistenter.

Den som har behov av hjälp för de grundläggande behoven mer 20 timmar per vecka har rätt till statlig assistansersättning. Försäkringskassan fattar beslut om detta.

Ansökan görs hos: Kommunen. Överstiger behovet av hjälp för de grundläggande behoven 20 timmar i veckan kan försäkringskassan pröva om rätt finns till statlig assistansersättning.
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), LASS (Lag om assistansersättning)

» Upp

Ledsagning

En ledsagare hjälper den funktionshindrade ut på olika aktiviteter. Den som bor i bostad med särskild service har rätt till ledsagning om inte personalen räcker till för att de boende ska kunna gå ut på aktiviteter var och en för sig.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

» Upp

Kontaktperson

En kontaktperson är en länk till ett rikare socialt liv för personen med utvecklingsstörning. Kontaktpersonen är ett icke professionellt stöd från en person med stort engagemang och intresse för andra människor.
Någon att prata med eller att göra saker tillsammans med.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

» Upp

Färdtjänst

Den som inte kan nyttja kollektiva färdmedel har rätt att åka taxi eller specialfordon till reducerad taxa. En ledsagare får följa med kostnadsfritt.

I kommuner där samåkning tillämpas kan den som till exempel är extremt infektionskänslig söka dispens från samplaneringen.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: Lag om färdtjänst (1997:736)

» Upp

Riksfärdtjänst

Den som behöver resa mellan olika kommuner inom Sverige och inte kan resa med allmänna kommunikationsmedel kan ansöka om riksfärdtjänst. Det kan exempelvis handla om en semesterresa. Den som beviljas riksfärdtjänst betalar en egenavgift som motsvarar normala reskostnader med allmänna färdmedel.

Tillståndet ska även omfatta ledsagare, om sådan behövs under resan.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: Lag om Riksfärdtjänst (1997:735)

» Upp

Råd och stöd

Insatsen Råd & Stöd innebär att personen med funktionshinder får råd och allmänt stöd av olika experter med särskild kunskap om personer med stora och varaktiga funktionshinder.

Sjukgymnast hjälper till med träningsprogram för att till exempel bryta spasticitet, lära in korrekta rörelsemönster eller på annat sätt träna muskulaturen.
Arbetsterapeut ordinerar och provar ut hjälpmedel samt instruerar den funktionshindrade och den personal som arbetar med personen i hur hjälpmedlen ska användas.
Logoped ger råd om bland annat lämpliga matningsmetoder, tugg- och sväljträning, om hjälpmedel för matsituationen samt språk- och kommunikationsträning.
Kurator ger samtalsstöd och hjälper till att söka olika insatser.
Psykolog ger psykologiskt stöd.
Dietist ger råd i frågor kring kost och näringsinnehåll.

Ansökan görs hos: Landstingen svarar i regel för insatsen Råd & Stöd, ofta genom särskilda team i vilka olika yrkesgrupper ingår. I vissa fall står kommunen för Råd & Stöd.
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

» Upp

Individuell plan

I samband med att en LSS-insats beviljas ska LSS-handläggaren erbjuda den enskilde att en individuell plan upprättas.

En individuell plan ser olika ut för olika personer.

Planen kan omfatta till exempel vilka insatser personen har eller ska få, hur stödet i bostaden ska vara utformat, hur det ska se ut i den dagliga verksamheten och vem som ansvarar för att de olika insatserna ges enligt planen. Planen ska följas upp och omprövas minst en gång per år.

Ansökan görs hos: Kommunens LSS-handläggare ansvarar för att individuell plan erbjuds och upprättas.
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

» Upp

Daglig verksamhet

Personer med utvecklingsstörning och/eller autism som inte förvärvsarbetar eller utbildar sig har rätt till daglig verksamhet.

Den dagliga verksamheten ska utformas utifrån den funktionshindrades förutsättningar, det vill säga arbetsuppgifter och personalstöd ska anpassas till förmågan.

Daglig verksamhet kan bedrivas på ett dagcenter eller som utflyttad verksamhet, då en eller flera personer har sin dagliga verksamhet förlagd till en vanlig arbetsplats.

Flertalet kommuner betalar en mindre ersättning för att den enskilde deltar i daglig verksamhet, en så kallad habiliteringsersättning.

Ansökan görs hos: Kommunen
Lagrum: LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

» Upp

Folkhögskola

Flera folkhögskolor arrangerar kortare och längre teoretiska och praktiska utbildningar för personer med utvecklingsstörning. En del kurser berättigar deltagaren till studiestöd.

Ansökan görs hos: Respektive skola. Studiemedel söks hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN.

» Upp

Särvux

Särvux är särskoleväsendets motsvarighet till den kommunala vuxenutbildningen, KOMVUX, alltså kurser på grundsärskole- och gymnasiesärskolenivå.

Ansökan görs hos: Hemkommunens skolstyrelse, även vid ansökan om utbildning i en annan kommun.
Lagrum: Skollagen 12 kapitlet. Förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda (SFS 1992:736)

» Upp