Funktionsrättskonventionen

Vad är funktionsrättskonventionen?

FN står för Förenta nationerna.
I FN ska länderna i världen komma överens
så att människor får leva i fred och frihet.
FN har konventioner som länderna
kommer överens om att följa.
Konventionerna består av regler.

Det finns en konvention
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Den brukar kallas funktionsrättskonventionen.
År 2006 sade FN ja till den.
Enligt funktionsrättskonventionen
ska personer med funktionsnedsättning
behandlas lika bra som alla andra
och deras rättigheter ska respekteras.

Sverige har skrivit under funktionsrättskonventionen.
Det betyder att till exempel myndigheter, domstolar
och politiker i Sverige ska följa den.
Riksförbundet FUB arbetar för att påverka
så att de följer reglerna i konventionen.

Funktionsrättskonventionen innehåller 50 artiklar
med olika ämnen.
Alla handlar om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Under Läs mer finns information
om några av artiklarna i funktionsrättskonventionen.

Vad tycker FUB?

FUB vill att hela funktionsrättskonventionen
tas in i svensk lag
och att den blir lika viktig som alla andra lagar.
Det kallas inkorporering.
Men först behöver regeringen tillsätta en utredning
för att undersöka hur man ska göra det.
Därför vill FUB att regeringen
startar en utredning så snabbt som möjligt.

Men en utredning kan ta lång tid
och det är viktigt
att funktionsrättskonventionen följs redan nu.
Därför tycker FUB vill att Sveriges lagar ska ändras
så att de stämmer överens med konventionens regler.
Det kallas transformering.

Om funktionsrättskonventionen blir svensk lag
kommer personer med IF:s rättigheter få högre status.
Det betyder att politikerna kommer att behöva
tänka på rättigheterna när de tar beslut.
Det kommer bli lättare att använda rättigheterna
när man har kontakt med myndigheter.
Man kan också använda rättigheterna
som argument i domstol.

Läs mer

Rätten till personlig hjälp (artikel 19 i funktionsrättskonventionen)

Alla personer med funktionsnedsättning har rätt att ha ett eget liv. Det betyder att man har rätt till hjälp för att kunna leva som man vill och delta i samhället. Personer med funktionsnedsättning har också rätt att välja var man vill bo, och vem man vill bo med.

Rätten till skola och utbildning (artikel 24 i funktionsrättskonventionen)

Alla människor har rätt att få gå i skolan, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Man har rätt till den hjälp som man behöver i skolan, så att man får samma möjligheter som andra elever. Personer med funktionsnedsättning ska inte behöva gå i en särskild skola, utan har rätt att gå i samma skola som andra elever om de vill.

Tillgänglighet (artikel 9 i funktionsrättskonventionen)

Samhället ska vara tillgängligt för alla människor. Även för personer med olika funktionsnedsättningar. Det betyder att samhället ska vara tillgängligt fysiskt, till exempel i olika byggnader och i kollektivtrafiken. Det ska också finnas tillgänglig information som alla kan förstå.

Självbestämmande (artikel 12 i funktionsrättskonventionen)

Varje person med funktionsnedsättning, oavsett hur omfattande funktionsnedsättningen är, har rätt till självbestämmande. Det betyder att alla personer har rätt att själva bestämma över sina liv. Man ska få fatta alla de beslut och göra alla de val som personer utan funktionsnedsättning får.

Ekonomi (artikel 28 i funktionsrättskonventionen)

Personer med funktionsnedsättning ska ha en tillfredställande levnadsstandard. Det betyder att man inte ska ha brist på kläder, mat och att man ska ha en bra bostad. Med en bra bostad menas att bostaden ska vara fullvärdig. Den ska exempelvis ha vatten, el, värme, hygienutrymmen och möjlighet att laga mat. Personer med funktionsnedsättning ska också ha social trygghet. Det betyder att det ska finnas den service man behöver på grund av sin funktionsnedsättning. Man ska också kunna få stöd från staten för utgifter som man har på grund av sin funktionsnedsättning.