Bör Funktionsrättskonventionen bli lag?

Målet med LSS är inte uppnått efter 25 år. Kanske är det så att Funktionsrättskonventionen måste bli svensk lag för att LSS-målet om ett liv som andra ska kunna nås? undrar FUB:s förbundsordförande Harald Strand i ledaren i Unik nummer 5 2018.

Valet 2018 är över. Det positiva för oss i FUB var att plötsligt, i valrörelsens slutskede, kom LSS upp på agendan. Den avgörande insatsen var att Funktionsrätt Sverige presenterade bästa och sämsta LSS-parti. Då tog det fart! De som hamnade främst slog sig för bröstet även i medierna. De som hamnade sist försökte desperat visa att rankningen var fel.

LSS hamnade i fokus även i SVT och TV4. I partiledarutfrågningarna och slutligen i partiledardebatterna. Alla partier lovade mer pengar till LSS. Slutligen lovade de att behov ska styra insatserna, inte pengar! Vad resultatet blir får vi se, men de samstämmiga uttalandena om att det är behov som ska styra insatserna i LSS blir svåra bortse ifrån nu. Det har visserligen stått i LSS mål i drygt 25 år, men nu är det bekräftat av dagens politiker.

En fråga där vi alla misslyckades är LSS-gruppens ekonomiska villkor. Allt fler hamnar i fattigdom och får inte ta del av den standardhöjning som de flesta medborgare i Sverige haft under en lång tid. Jag försöker nu se hur FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den vi kallar Funktionsrättskonventionen ska kunna hjälpa oss att äntligen få LSS mål om ”ett liv som andra med goda levnadsvillkor” uppfyllt, genom att den som Barnkonventionen blir svensk lag. Egentligen har dock staten redan vid sin ratificering av konventionen lovat att innehållet, det vill säga rättigheterna, ska förverkligas på alla nivåer i samhället.

Många kommuner har valt att ha Funktionsrättskonventionen som sin funktionshinderplan i
stället för att hitta på en egen. En bra strategi då vi vet hur mycket arbete som ligger bakom konventionen.

Ju mer jag läser Funktionsrättskonventionen inser jag att den kan användas som ett komplement till LSS. Konventionen omfattar dock betydligt fler personer än LSS. Den är ofta mycket tydligare.

Många är de artiklar som förstärker LSS exempelvis artikel 3, Lika möjligheter, och artiklarna 12–13 som beskriver likhet inför lagen. Artiklarna 18–20 beskriver rätt till fri rörlighet, rätt till att leva självständigt och att delta fullt ut i samhället.

I alla dessa fall finns mer eller mindre hinder i vårt samhälle vilka då innebär otillåtna begränsningar för personer med funktionsnedsättningar. Många av dessa beror dessutom på myndighetsbeslut!

Artiklarna 28–30 i Funktionsrättskonventionen handlar om levnadsstandard, trygghet och möjlighet att delta i det offentliga livet, såväl i det politiken som i fritids- och kulturlivet.

Speciellt är artikel 28 är ett utmärkt komplement till LSS där Funktionsrättskonventionen bättre beskriver hur ekonomin bör vara och att den ständigt ska förbättras i den omfattning som sker i övrigt i samhället. Den beskriver merkostnadsprincipen bättre och tydliggör att ingen i gruppen ska behöva leva i fattigdom. Den tar tydligare upp att personerna har rätt till social trygghet samt rätt till samhällets stöd. Det vill säga mycket av det vi just nu har problem med i myndigheternas tolkning av LSS!

Målet med LSS är inte uppnått efter 25 år. Kanske är det så att Funktionsrättskonventionen måste bli svensk lag för att LSS-målet om ett liv som andra med goda levnadsvillkor äntligen skauppnås?

Harald Strand
ordförande Riksförbundet FUB
mejl: harald.strand@fub.se

Senast uppdaterad:
måndag 9 december 2019
Nyhet från www.fub.se
Nyhet från www.fub.se
Nyhet från www.fub.se
hehejNyhet från www.fub.se