Lärorik föreläsning med Thérése Bäckman på mötesplats Mölle
Den 9 oktober hade Länsförbundet i Halland bjudit in Thérése Bäckman från Handelshögskolan i Göteborg att föreläsa om Bristande rättssäkerhet för personer med funktionsnedsättning.
Länsförbundets ordförande Kerstin Tegnér hälsade Thérése välkommen
Thérese började med att förklara skillnaden på SoL och LSS och därefter de grundläggande principerna om vad LSS-lagen säger.
Principen om ”Gynnande besluts negativa rättskraft” innebär att beslutet inte går att ändra på eller återkalla. Efter att man fått reda på beslutet så ska man känna trygghet i att beslutet är det som gäller i framtiden.
Thérése berättade sedan om hur kommuner hittar möjligheter att kringgå lagen.
Genom att tidsbegränsa besluten måste de omprövas eller nyprövas vilket ger kommunen möjlighet att ändra besluten som då kan leda till förändringar för enskild person.
Vi lärde oss också att det är viktigt att vid en eventuell överklagan till Förvaltningsdomstol eller Kammarrätt informera att det finns ett tidigare beslut och att detta nu är förändrat.
Under Läs mer hittar du mer information om Thérése avhandling.
Ca 50 personer hade kommit för att lyssna på Thérése. Endast två politiker fanns på plats och tyvärr kunde vi konstatera att inga LSS handläggare var representerade.
Läs mer
När människor med funktionsnedsättning får beslut om stödinsatser ska de kunna känna trygghet i att beslutet inte ändras. För detta finns en stark princip som ska garantera den enskildes rättssäkerhet. Men kommuner agerar aktivt för att göra undantag och kringgå principen, visar en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Therese Bäckman vid Juridiska institutionen har studerat rättssäkerheten för människor med funktionsnedsättning. Varje år fattas ett stort antal kommunala beslut om insatser i enlighet med SoL, Socialtjänstlagen, och LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det kan handla om insatser i form av särskilt boende eller boendestöd.
Principen om ”gynnande besluts negativa rättskraft” innebär att beslut om insatser inte kan ändras eller återkallas. Sedan den enskilde har fått kännedom om beslutet, ska han eller hon kunna känna trygghet i att det aktuella beslutet kommer att bestå.
– Detta är en mycket stark rättsprincip. Men i den faktiska tillämpningen agerar kommunerna aktivt för att göra undantag eller kringgå principen. Det visar min genomgång av ett stort antal kommunala beslut. Det kan till exempel handla om att man lägger in tidsbegränsningar eller återkallelseförbehåll, det vill säga att beslutet får ändras under vissa förutsättningar. För kommunerna handlar det om handlingsfrihet: en större möjlighet att kunna styra sina verksamheter, som ofta har en ansträngd ekonomi. Men för personerna som fått besluten blir det en ovisshet om de kommer fortsätta att gälla, säger Therese Bäckman.
– Ytterst handlar det om vilka behov som ska väga tyngst: den enskildes intresse eller kommunernas behov av att kunna styra sina verksamheter? Man kan ifrågasätta hur väl rättsprincipen fungerar inom detta område. Lagstiftningen och den enskildes rättssäkerhetsgaranti blir satt under press, menar Therese Bäckman och efterlyser en diskussion om problematiken.
Avhandlingen presenterades den 27 september 2013.
Titel: Gynnande besluts negativa rättskraft och rättssäkerhet – för människor med funktionsnedsättning inom rättsområdena SoL och LSS
Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet