Det soliga vårvädret, lördagen den 11 mars, blev en fin inramning till LSS-dagen i Skövde. Ett 70-tal personer infann sig till den vackra festsalen på hotell Billingen, där konferensen ägde rum.

Syftet med dagen var att informera om den pågående statliga översynen av LSS och assistansersättningen. Minst lika viktigt var det att inhämta FUB- och Klippanmedlemmarnas erfarenheter av olika LSS-insatser. Erfarenheter som är mycket betydelsefulla för oss på riksförbundet i det pågående intressepolitiska arbetet om LSS. Elaine Johansson, ordförande i FUB Västra Götaland, hälsade välkommen och gav en lägesbeskrivning för Västra Götaland. Hon konstaterade bl.a. att LSS-insatsen Råd och stöd mer eller mindre är avskaffad och att antalet lägenheter i en gruppbostad har ökat. Detta gäller kommunal regi eftersom privat utförare inte får tillstånd för fler än sex lägenheter. Individuell plan, enligt LSS, används alltför sällan och kompetensen hos personal i LSS-verksamhet brister.

Pelle Kölhed, Handikappförbundens expert i LSS-utredningen, berättade om nuläget i utredningen. Se intervju med Pelle i Unik, nr 1 2017.

Eftermiddagen ägnades åt workshops med förberedda frågor att diskutera. Personal från riksförbundets kansli fanns med och antecknade från diskussionerna i de olika grupperna. Här följer ett axplock av det som kom fram:

• Skövde kommun stänger ute boende i gruppbostäder och servicebostäder från de gemensamma utrymmena alternativt har begränsat öppethållande. De gemensamma utrymmena ingår i insatsen bostad med särskild service för vuxna och ska naturligtvis vara tillgängliga på de boendes villkor. Samma kommun har även infört en ”ny regel”, som förbjuder gemensam matlagning och gemensamma måltider i gruppbostäder, trots protester från hyresgästerna, anhöriga och en del personal. Kommunen hänvisar till ”miljö- och hälsoskäl”. 
• På mindre orter måste personer i olika åldrar och med olika diagnoser bo på samma gruppbostad. På vissa orter bor även personer med demens på samma gruppbostad som personer med utvecklingsstörning. 
• I Lidköpings kommun har man infört ett s.k. heltidsprojekt, som ska säkerställa att personal i LSS-verksamheter som vill arbeta heltid ska få göra det. Det är en bra tanke, men det innebär att personalens arbetstid är schemalagd i fyraveckors-perioder. Resultatet har blivit att personalen hoppar mellan olika grupp- och servicebostäder för att få ihop ett heltidsschema. Det innebär många nya ansikten och rörighet för de boende. 
• Sommaren, då ordinarie personal tar ut sin sommarsemester, är en sårbar period på året för många vuxna med utvecklingsstörning. Vikarier och personalbrist skapar stor oro hos dem och deras anhöriga. 
• I Karlstad har 3-4 dagliga verksamheter slagits ihop till en stor. Svårt att få fram platser utanför den verksamheten. Inom den stora verksamheten finns flera olika verksamheter, t.ex. tillverkning, musik, teater. Fördelen är att det har blivit lättare att byta inriktning nu. Intrycket är att det fungerar bra.
• Till en väl fungerande daglig verksamhet kom plötsligt flera personer med autism. Då fick resten av verksamheten anpassa sig, t.ex. sitta i egna stängda rum, inte lyssna på musik och inte ta emot besökare annat än på vissa tider. 
• Enhetschefen överträder sin befogenhet, t.ex. genom att förbjuda kramar i verksamheten. 
• På min sons dagliga verksamhet finns många olika inriktningar; industri, syarbete, restaurang, hunddagis, matdistribution och utegrupp med parkskötsel. På industridelen tar ett företag emot personer från den dagliga verksamheten och får dem att känna sig som en del av företaget. Vi har en eldsjäl som hjälper till att hitta passande platser för deltagarna i den dagliga verksamheten. 
• I Kungälv åkte man förut taxi (färdtjänst?) till den dagliga verksamheten, men sedan tog kommunen över (turbundna resor) och då blev det gratis eftersom kommunen inte får ta betalt för resorna.

Av direktiven för den pågående översynen av LSS och assistansersättningen, framgår att utredaren ska utreda om kvalitetsbrister i övriga LSS-insatser kan vara skäl för att välja assistansersättning (för dem som har möjlighet, min anmärkning) framför andra insatser i LSS. Två workshops handlade därför om detta. Alla var överens om att, inte ens, en väl fungerande gruppbostad kan ersätta personlig assistans. 

Följande argument kom fram:

• Man har mer koll med personlig assistans. På en gruppbostad med sex boende, kan det med schemabyten handla om 12-15 anställda. Svårt för de anställda på en gruppbostad att ha koll på allt.
• Oro över att gruppbostaden tas över av personalen och deras behov.
• Personalgruppen är för liten och räcker inte till för att komma ut på aktiviteter. 
• Föräldrar/gode män har inget inflytande i gruppbostad.
• Man får inte med sig personal som kan sova över om man blir inlagd på sjukhus.
• Man får inte lägga sig när man vill utan kan tvingas gå till sängs flera timmar innan man egentligen vill gå och lägga sig.

Följande måste åtgärdas på gruppbostäder, förutom ovanstående, för att eventuellt kunna vara ett alternativ till personlig assistans:

• Personalen ska utgå ifrån varje enskild persons behov.
• Det måste vara tillåtet att ha djur på gruppbostad. Personalens eventuella allergier får inte styra.
• De enskildas behov ska styra schemaläggningen, inte personalens. 
• Vissa personer behöver samma personal på gruppbostaden och den dagliga verksamheten (finns, enligt uppgift, på vissa platser och kallas för optimal bemanning).
• I vissa fall krävs personalbemanning som vid personlig assistans, dvs. en assistent per person. 
• Det måste gå att få ledsagare och kontaktperson när man bor på gruppbostad. 
• Möjlighet till individuella önskemål och aktiviteter måste finnas. 

Följande reflektioner kom fram angående personlig assistans:

• Svårt att få tag på vikarier till personliga assistenter och personal som passar. ”Ont i magen inför varje sommar.” 
• En medverkande personlig assistent som inte är anhörig, ser svårigheter då anhöriga är anställda som personliga assistenter. Ger exempel på en mormor som inte följer de uppsatta rutinerna som är så viktiga för brukaren. ”Det är alltid kaos att jobba efter att mormodern varit där.”
• Märkligt hur det blivit med två sidor, kommunen och brukaren, som båda anlitar jurister eftersom ingen längre vågar överklaga själv.
• Det är kränkande att Försäkringskassan kräver två-års kontroller för samma diagnos. De godtar inte de gamla läkarutlåtandena för att få personlig assistans.

Eva Borgström