Rättshandlings- förmåga
Alla i Sverige har från födsel till död rättsförmåga. Rättsförmåga betyder att ha rättigheter och skyldigheter. Från detta måste man skilja rättslig handlingsförmåga. Rättshandlingsförmåga är förmågan att själv genomföra sina rättsliga intressen. Om man inte har rättshandlingsförmåga kan man till exempel inte köpa och sälja eller ingå avtal själv. Att ha rättshandlingsförmåga brukar förknippas med att vara myndig.
Läs mer
Full rättshandlingsförmåga
Utgångspunkten är alltså att alla personer över 18 år har rättshandlingsförmåga. Detta innebär också att då en person fyllt 18 år kan en vårdnadshavare inte längre fatta beslut eller ingå avtal med rättslig verkan för personen. För att kunna rättsligt påverka en myndig persons liv och rättshandla för denne måste den andra personen ikläda sig rollen som god man, förvaltare eller inneha fullmakt i visst ärende.
Avsaknad av rättshandlingsförmåga
Vissa personer saknar helt eller delvis rättshandlingsförmåga och kan därför inte själva ikläda sig rättigheter och skyldigheter. Istället har denna förmåga ofta överlämnats till annan. Så kan ske på tre sätt: genom förvaltare eller att personen ifråga är omyndig. Följden av att sakna rättshandlingsförmåga är att de rättigheter och skyldigheter som en person utan rättshandlingsförmåga åtagit sig inte kan göras gällande. De betraktas såsom om de aldrig funnits. Dessa personer har alltså en nedsatt förmåga att ingå avtal.
Delad rättshandlingsförmåga
Med delad rättshandlingsförmåga avses att personen i fråga kan rättshandla precis som innan. Skillnaden är att andra personer också kan rättshandla för personens räkning. Delad rättshandlingsförmåga uppkommer genom fullmakt eller god man.
Personer som är över 16 år men under 18 år har en viss delad rättshandlingsförmåga. Samtidigt som en vårdnadshavare har möjlighet att rättshandla för den omyndige har den som är över 16 år möjlighet att rättshandla med sina egna intjänade medel samt ta anställning. Har en person över 16 tjänat pengar så får han eller hon rättshandla med dessa.
Att frångå en rättshandling
Om en person med rättshandlingsförmåga har ingått en rättshandling kan denna ändå frångås på olika sätt. Frågan om rättshandlingsförmåga och om en rättshandlings giltighet är däför två olika saker. En person med rättshandlingsförmåga kan under vissa förutsättningar frångå avtal med hänsyn till en yttre omständighet. Man talar då om en rättshandlings ogiltighet och olika ogiltighetsgrunder.