Jämlik Hälsa

Publicerad: tisdag 17 september 2019

Vad krävs för en jämlik hälsa?

Medlemsmöte anordnat av LänsFUB Sthlm den 10/9 2019 med Eva Flygare Wallen, forskare på KI. eva.flygare-wallen@sll.se / eva.flygare.wallen@ki.se

Sammandrag av information gjort av E.Assis FUB Lidingö med reservation för att feltolkningar kan förekomma. Man har gjort studier på olika grupper av personer med intellektuell funktionsnedsättning (ID-Intellectual Disability), samt autism utan intellektuell funktionsnedsättning avseende bl.a fetma, diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes och för tidig död.

Läs mer

För dem med ID har man särskiljt personer med Downs Syndrom.
Man har delat upp olika studierna efter ålder: småbarn, skolbarn, gymnasieelever, vuxna samt äldre (45 år-) och jämfört med motsvarande grupper av friska personer.
Viktiga komponenter för en god hälsa är bl.a sömn, motion, rätt sorts mat och ett gott socialt sammanhang. Man har t.ex sett att mobbade barn utvecklar fetma i högre grad än icke mobbade.
Personer med ID dör i förtid ca 20 år för kvinnor och 13 år för män. 4x högre risk att dö i förtid jämfört med andra. 34% dör i hjärt-kärlsjukdomar 15% dör i cancer. 19% dör av annan orsak där lunginflammation är vanligt förekommande.
Fetma, stillasittande (speciellt på helger) och dålig mat är vanligare för dessa grupper förutom att man saknar en social identitet (isolering, mobbning osv).
Fetma i de här grupperna ser man redan i småbarnsåren att det är vanligare jämfört med grupper med friska personer och de ökar markant ju äldre barnet blir. Fetma är svårt att banta bort. Desto viktigare blir det att man rör sig (ca 60 min/dag med förhöjd puls rekommenderas) och att man äter bra mat med mycket grönsaker och frukt.
Barn och vuxna i de här grupperna behöver bra förebilder, dvs hur personal och anhöriga beter sig spelar stor roll.
För en jämlik hälsa krävs (Finns ej program för idag. Påverkan krävs för att något ska hända):
1: årliga hälsokontroller och en fast läkarkontakt
– För upptäckt av problem så motåtgärd kan sättas in tidigt, t.ex förstadium till diabetes – Blodvärden och blodtryck viktiga komponenter för kontroll – Personal med kunskap om gruppen
2: Hälso -och sjukvård – Högre kunskap om gruppen, Vårdcentraler med specialistkunskap. – Vid besök på VC/sjukhus bör den personal som känner individen bäst följa med, då individer med ID ofta har kommunkationssvårigheter och för att individen ska känna sig trygg. Detta för att underlätta för vårdpersonal och behandling.
En vårdcentral kan begära ett s.k. tilläggsuppdrag. Då kan man låta specialisera vårdcentralen på t.ex. utökad specialistkunskap för gruppen med ID.