Brev till statsministern om mänskliga rättigheter

Stockholm 2019-09-11

Till statsminister Stefan Löfven

Civilsamhället har på bred front och under lång tid engagerat sig för att Sverige ska få en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Undertecknade organisationer vill nu ännu en gång betona vikten av att regeringen inrättar en institution med tillräckliga resurser i kommande budget för att på ett effektivt sätt skydda, främja och övervaka de mänskliga rättigheterna.

I januari 2020 ska Sverige granskas i FN:s universella granskning, UPR. Den dominerande frågan från omvärlden vid förra granskningen 2015 var varför Sverige inte hade upprättat en MR-institution. Som svar accepterade Sverige rekommendationen att upprätta en oberoende institution med A-status. Om mindre
än fem månader är det dags för Sverige att i FN svara på frågan om detta åtagande är uppfyllt.

Vi välkomnar statsministerns utfästelse i regeringsförklaringen att en institution ska inrättas. Vi välkomnade även utredare Lise Berghs förslag till utformning av institution. Enligt vår uppfattning behöver en institution ges resurser i nivå med utredarens förslag för att effektivt kunna fullgöra sitt viktiga, breda och krävande uppdrag. Annars är risken stor att den nya myndigheten inte kommer att klassas som en MR-institution
med A-status.

Genom att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) har Sverige ett åtagande att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter. En oberoende institution för mänskliga rättigheter behövs för att stärka rättigheterna för de mest utsatta individerna i samhället. I tider
av ett ökat ifrågasättande av rättsstatens principer, demokratisk kräftgång i omvärlden och främlingsfientlighet, intolerans och rasism är det viktigare än någonsin att slå vakt om de rättigheter som garanterar individens okränkbarhet, frihet och värdighet. Det behövs mer helhetstänkande och stöd för att höja kunskapsnivån hos myndigheter och andra berörda samhällsaktörer om vad de mänskliga fri- och rättigheterna innebär i praktiken.

Regeringens arbete för att stärka demokratin behöver byggas på ett värnande av de grundläggande fri- och rättigheterna. I ett sådant arbete spelar en nationell människorättsinstitution i linje med FN:s principer en central roll.

Inom ramen för utrikespolitik och utvecklingssamarbete tar Sverige stort ansvar för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i andra länder. Det är därför av stor vikt att Sverige har en hög ambition i människorättsarbetet även nationellt, också i fråga om en nationell institution och dess etablering, mandat och resurser. I ett internationellt sammanhang där även traditionellt sett likasinnade länder ifrågasätter begreppet mänskliga rättigheter, är det viktigt att Sverige visar att mänskliga rättigheter prioriteras av regeringen, inte nedprioriteras.

Vi förväntar oss att regeringen avsätter nödvändiga medel i budgetpropositionen samt därutöver verkar för att människorättsinstitutionen får ett grundlagsskydd.

Med vänliga hälsningar

Amnesty International Sverige, Anna Lindenfors, Generalsekreterare
Civil Rights Defenders, Anders L Pettersson, Executive Director
Fonden för mänskliga rättigheter, Ulrika Strand, Generalsekreterare
Funktionsrätt, Elisabeth Wallenius, Ordförande
Human Rights Watch, Måns Molander, Sverigechef
Independent Living Institute, Jamie Bolling, Director
Lika Unika, Mia Modig, Ordförande
RFSU, Anna-Karin Johansson, Generalsekreterare
Riksförbundet FUB, Harald Strand, Ordförande
Riksförbundet Roma International, Rosita Johansson, Ordförande
Riksförbundet Roma Institutet, Allan Schwartz, Ordförande
Raoul Wallenberg Institute, Rolf Ring, Director
Svenska avd. av Internationella Juristkommissionen, Stellan Gärde, Ordförande
Svenska FN-förbundet, Annelie Börjesson, Ordförande
Teskedsorden, Lovisa Fhager Havdelin

Kopia till:

Utrikesminister Ann Linde
Jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation Åsa Lindhagen