Budgetpropositionen 2025
Publicerad:
I budgetpropositionen för 2025 finns regeringens förslag till statens budget. I budgeten står det hur regeringen vill att statens pengar ska fördelas.
Riksförbundet FUB:s kanslis intressepolitiska grupp har gjort en sammanställning av utgiftsområde 9. Där tar man bland annat upp social omsorg och dit räknas LSS. I sammanställningen finns också information om vad Riksförbundet FUB tycker om de olika förslagen.
Sammanställningen finns nedan under ”Läs mer”.
Läs mer
Vad berör personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och LSS i statsbudgeten 2025?
Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och social omsorg:
”Regeringens samlade bedömning av måluppfyllelsen när det gäller det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning totalt sett är sämre än för övriga befolkningen även om förhållandena skiljer sig åt beroende på kön, ålder och mellan olika grupper av personer med funktionsnedsättning”. (sid 115 f).
FUB:s kommentar: Personer med IF tillhör den grupp i samhället som har störst psykisk och fysisk ohälsa. Många lever i en livslång fattigdom pga. låga ersättningsnivåer i aktivitets- och sjukersättning och en hög hyra i LSS-bostaden. Taket i det statliga bostadstillägget följer inte kostnadsutvecklingen. Därtill kommer att de personer med IF som står närmast arbetsmarknaden får bristfälligt stöd från Arbetsförmedlingen i att hitta en anställning med lönebidrag. Lönebidraget har i sin tur inte räknats upp på många år.
Förstärkt statsbidrag till funktionshindersorganisationerna
”Regeringen har för avsikt att öka statsbidraget till funktionshinderorganisationerna enligt förordningen (2000:7) om statsbidrag till handikapporganisationer med 20 miljoner kronor fram till 2027. Regeringen anser att funktionshindersorganisationerna har en betydande roll för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Genom att öka statsbidraget skapas bättre förutsättningar för organisationerna att fortsätta arbeta för full delaktighet och jämlikhet i samhället för personer med funktionsnedsättning.” (Sid 116).
FUB:s kommentar: Organisationsstödet till funktionsrättsorganisationerna har varit oförändrat i många år. Detta samtidigt som organisationernas kompetens efterfrågas i allt högre grad av centrala myndigheter. Vi medverkar i samråd, dialogmöten, referensgrupper och som experter i statliga utredningar. Vi läser och kommenterar texter från myndigheter, vi skriver remissvar på utredningsförslag, etc. Detta ser vi naturligtvis som viktiga uppdrag, men det kräver alltmer i form av personella resurser.
Många som bor i LSS-boende är nöjda men det finns fortfarande brister
”Regeringens bedömer att det är positivt att Socialstyrelsen har initierat ett arbete med att årligen följa upp personalens kompetens i LSS-boende eftersom det fortfarande finns brister när det gäller den enskildes rätt till självbestämmande och att känna trygghet i sitt boende. Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) brukarundersökning visar att majoriteten trivs och känner trygghet där de bor men det gäller inte alla, något som Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn visar. Regeringen bedömer att Socialstyrelsens arbete med att följa upp personalens kunskap och kompetens bör kunna bidra till måluppfyllelsen men det finns fortsatta utmaningar när det gäller förekomsten av tvångs- och begränsningsåtgärder på LSS-boenden. Socialstyrelsens undersökningar som att fortbildningsinsatser i bemötande och alternativ kommunikation och att kompetensplaner finns för personal är positivt men man behöver nå fler.” (Sid 168).
FUB:s kommentar: Vi ser stora brister när det gäller LSS-insatsen bostad för vuxna. Socialstyrelsen och IVO, liksom FUB och andra intresseorganisationer, har larmat i många år om missförhållanden i LSS-bostäder. En viktig förklaring är bristande kompetens hos personalen (när det gäller bemötande, kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär, bristande kunskap om kommunikation och AKK) och frånvarande chefer.
Höjd schablon i assistansersättningen
”Timbeloppet för assistansersättning, det s.k. schablonbeloppet, räknades upp med 2,5 procent för 2024. Som en del i arbetet med att förbättra förutsättningarna för den personliga assistansen avser regeringen att räkna upp timbeloppet med 3 procent för 2025. Schablonbeloppet för assistansersättningen blir därmed 342,60 kronor, en höjning med 10 kronor. Regeringen avser också att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare.” (Sid 175).
FUB:s kommentar: Timbeloppet för assistansersättning höjs med 3 procent för 2025, och blir därmed 342,60 kronor, en höjning med 10 kronor jämfört med 2024. Regeringen ska även undersöka om beloppet kan indexeras. Det är en förbättring jämfört med de senaste åren – men det har skett en urholkning under flera år som inte kompenseras av höjningen. Assistenternas löner ökar i större takt än assistansersättningen, vilket gör det mycket välkommet att en indexering ska utredas.
Halverad schablon för föräldraavdrag inom personlig assistans
”Sedan 2023 beaktas föräldraansvaret vid bedömningen av rätten till personlig assistans för barn genom ett schabloniserat föräldraavdrag. En förväntad konsekvens av införandet av det schabloniserade föräldraavdraget var att antalet barn med personlig assistans skulle öka. Eftersom denna ökning uteblivit avser regeringen att som en åtgärd halvera schablonen för föräldraavdraget i syfte att fler barn ska få rätt till assistans.” (Sid 175).
FUB:s kommentar: En förväntad konsekvens av införandet av det schabloniserade föräldraavdraget var att antalet barn med personlig assistans skulle öka. Eftersom denna ökning uteblivit avser regeringen att som en åtgärd halvera schablonen för föräldraavdraget i syfte att fler barn ska få rätt till assistans. Försäkringskassan och många kommuner har fortsatt tillämpat ett dubbelt föräldraavdrag genom att först bedöma det behov som går utöver vad andra barn i samma ålder behöver, och därefter tillämpa schablonen. Att schablonen halveras är mycket positivt och kommer underlätta för barn att få assistans jämfört med idag, det är dock oklart om åtgärden räcker.
Ingen budgetavsättning för förstatligande av personlig assistans men åtgärder lovas
I budgeten anges att regeringen under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap. Det avsätts dock inga medel till ett förstatligande av assistansen.
Nationellt kompetenscentrum för Intellektuell funktionsnedsättning och autism
”För att säkerställa den enskildes möjlighet till självbestämmande och trygghet och kvaliteten inom verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är det avgörande att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna. Regeringen avser därför att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för frågor om intellektuell funktionsnedsättning och autism i syfte att höja kompetensen hos personal som arbetar företrädesvis i LSS-boenden och öka förståelsen och kunskap om funktionsnedsättningar för att kunna bemöta de boende på ett bra sätt och därmed förebygga att otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder används. Kompetenscentrumet ska även ge kommuner och regioner värdefull kunskap som kan användas i det fortlöpande fortbildningsarbetet på arbetsplatser. Regeringen avser att 2025 avsätta 7 miljoner kronor årligen till Socialstyrelsen för ändamålet.” (Sid 176).
FUB:s kommentar: Mycket glädjande! Att det behövs ett nationellt kompetenscentrum för frågor om IF och autism är en fråga som FUB drivit länge. Vi ser det stora behovet av en nationell plattform som samlar forskning och evidensbaserad kunskap inom området IF och autism. Detta var även ett av Socialstyrelsens åtgärdsförslag i deras kartläggning av kompetensen i LSS-boenden.