Debattartikel 2 augusti 2019 SVT Opinion:

När okunskap blir ett hot mot tryggheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Idag (alt. i veckan) har det gått ett år sedan Eric Torell, en ung man med Downs syndrom och autism, sköts till döds under en polisinsats i Vasastan i Stockholm. Om några veckor inleds rättegångsprocessen mot tre poliser som var på plats. En av poliserna har åtalats för vållande till annans död (alternativt tjänstefel) och två andra poliser har åtalats för tjänstefel.

Men oavsett hur domen faller, kan vi konstatera att en poliskula tog Erics liv. Hur kunde det gå så fel och hur förhindrar vi att något liknande händer igen? Frågorna har fått en alldeles särskild relevans efter beskedet som kom i slutet av maj från Polismyndighetens personalansvarsnämnd. I yttrandet till Stockholms tingsrätt meddelar nämnden att poliserna ”inte kommer att skiljas från sin anställning vid händelse av en fällande dom”.

Ett tryggt och säkert samhälle förutsätter att människor känner ett förtroende för de poliser som de möter i vardagen. Sedan stängningen av institutioner i Sverige för några decennier sedan har de grupper vi representerar – personer med Downs syndrom, personer med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) och personer med autism och IF – kämpat för att kunna leva som andra trots bristande inkludering och delaktighet i samhället. Våra medlemmar vill kunna röra sig i vardagen med samma självklarhet som andra – därför är det så viktigt att poliser som arbetar i kvarteren där våra medlemmar bor, arbetar och spenderar sin fritid ses som en garant för trygghet.

Så nu, ett år efter att Eric dödades på sin egen innergård, vill vi uppmana ansvariga ministrar att möjliggöra en tydlig och bred satsning med syftet att åtgärda försummade kunskapsområden – ett försummande som har haft förödande konsekvenser. Vi ställer tre tydliga krav. Kraven är födda ur en känsla av förtvivlan och rädslan hos många av våra medlemmar men de har en stark förankring i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige ratificerade för 10 sedan.

• Polismyndigheten måste få ett särskilt uppdrag att stärka kunskapen kring hur man kan bemöta personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism och närliggande diagnoser.
• Brottsförebyggande rådet, Brå, måste få resurser att följa upp regeringens uppdrag från 2007 som undersökte bristande kunskap om våld mot personer med funktionsnedsättning. Hur ser det ut i Sverige 2019? Består de omfattande kunskapsluckorna inom rättsväsendet som Brå lyfte 2007? Det är mycket som tyder på det.
• Relevanta forskningsresultat måste få spridning inom utbildningar på polishögskolan, juristlinjer och utbildningar riktade till domstolsväsendet.

Vi vill också se särskilda kunskapssatsningar som görs i samarbete med undertecknade organisationer och som riktar sig till personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Annars är risken stor att viktig kunskap om hur polisen arbetar förblir obegriplig för alla de personer som behöver anpassad information.

Vi ser fram emot att kunna konstatera i augusti 2020 att våra krav som ställdes ett år efter dödskjutningen av Eric Torell har hörsammats och är på god väg att bli verklighet. Vi är gärna med och bidrar!

Veronica Magnusson Hallberg, ordförande Svenska Downföreningen
Harald Strand, ordförande Riksförbundet FUB
Ulla Adolfsson, ordförande Autism- och Aspergerförbundet