Hoppa till innehåll

Förslag för starkare demokrati och mänskliga rättigheter

Publicerad:

Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen (ICJ-S) har tagit fram förslag för hur Sverige kan få en starkare demokrati och hur Sverige kan bli bättre på mänskliga rättigheter.

Förslagen samlas i ”Program för rättsstaten Sverige”.

Nu vill ICJ-S få in synpunkter på förslagen. Klicka på Läs mer för att läsa sammanfattningen av förslagen som FUB:s förbundsjurist Nina Alander gjort.

Se också: ”Har vi skydd för demokrati och lika rätt i Sverige?” – debattartikel i Dagens Juridik

Läs mer

FÖRSLAG TILL PROGRAM FÖR RÄTTSSTATEN SVERIGE

Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen och Frisinnade klubben hade ett seminarium kring rubricerat program bestående av fem avdelningar i frågan om Sverige har ett reellt skydd för demokrati och mänskliga rättigheter den 17 september varav några konkreta lagförslag presenterades. Regeringsformen ska användas som skydd så att man inte ska få det sämre och är grunden för vår demokrati och rättssäkerhet.

Seminariet modererades av Bengt Westerberg och programmets fem olika avdelningar, demokrati och rättssäkerhet, enskilds mänsklig rätt, EU och Europakonventionen, diskriminering och minoritetsskydd samt brott och straff debatterades. Kunskap om grundlagarna och Europakonventionen ska tas in i alla läroplaner och kursplaner för grundskola och gymnasieskola liksom i utbildningar på högskolenivå.

Några av många viktiga förslag som presenterades var:

  • Rättshjälp ska kunna beviljas enskilda i förvaltningsmål på samma sätt som i tvistemål.
  • En enskild som vinner ett förvaltningsmål ska kunna få ersättning för sina ombuds/biträdeskostnader, på samma sätt som i skattemål/tvistemål/brottmål.
  • Verkställighetsfrågor prövas i större omfattning i förvaltningsdomstol.
  • Den rättspraxis som utvecklas för Försäkringskassan inom förvaltningsdomstolarna inom ramen för en acceptabel rättssäkerhet upprätthålls så länge som lagstiftning inte ändras.
  • En översyn görs över nuvarande rättstillämpning inom socialförsäkringsområdet
  • Enskilda ges möjlighet att föra passivitetstalan mot en offentlig myndighet som underlåter att fatta eller verkställa ett beslut.
  • ”Kommunbot” införs vid lag- och domstolstrots från kommuners och regioners sida.
  • Kommunernas revision kompletteras med professionella legitimerade oberoende revisorer.
  • Enskildas möjligheter förbättras vid kränkningar av mänskliga rättigheter att vidta rättsliga åtgärder med stöd av rättshjälp.
  • Reglerna om rättegångskostnader inom ramen för diskrimineringsmål ändras så att den som driver ett diskrimineringsmål ska betala motpartens kostnader endast om det är uppenbart att det inte förelegat skäl att få saken prövad.
  • Den enskilde ska inte riskera att få betala motpartens kostnader när det offentliga är motpart i fri- och rättighetsmål.
  • Skyddet mot diskriminering i RF 2 kap. samordnas i en paragraf som även omfattar funktionsnedsättning och tillåter positiv särbehandling vid funktionsnedsättning.
  • Rättshjälpen anpassas särskilt till de bristande ekonomiska förutsättningar som ofta finns bland personer med funktionsnedsättning.
  • Statliga myndigheter och kommuner ska uppfylla artikel 24 CRPD som bl.a. innebär att elever genom individuellt stöd utifrån sina förutsättningar ska unna gå i en inkluderande skola.
  • Personer som fyllt 65 år ges samma rätt till hjälpmedel, rehabilitering och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken som idag gäller för de som inte fyllt 65.
  • Det utreds om regleringen i 16 kap. 9 § brottsbalken (olaga diskriminering) ska utvidgas så att även ålder omfattas.

Senast den 15 oktober vill sekretariatet ha in synpunkter på programmet och om ni har några så skicka in dem till nina.alander@fub.se som gör en sammanställning och skickar in dessa.