Fortfarande fångad i fattigdom
Publicerad:
Idag intervjuas Elisabeth Langran, ombudsman vid Länsförbundet FUB i Stockholms län, i radioprogrammet Plånboken i P1. Programmet handlar om ekonomin för personer som bor i gruppbostäder enligt LSS.
Reportern berättar om Erik som har 200 kronor kvar att leva på varje månad. Josefins son, som nyss har flyttat hemifrån, måste få pengar från sina föräldrar för att klara sig.
2014 gjorde FUB rapporten ”Fångad i fattigdom?” som visade hur dålig ekonomi många personer med utvecklingsstörning har. Två år senare verkar den bli ännu sämre!
– För att personer med utvecklingsstörning ska kunna delta i samhället och leva som andra måste våra politiker ta frågan om de ekonomiska villkoren på allvar. Det är inte värdigt att varje månad tvingas välja bort saker man vill och längtar efter att få göra, säger Thomas Jansson, Riksförbundet FUB:s ordförande.
Rapporten ”Fångad i fattigdom?” är uppdaterad med belopp som gäller för år 2016. Klicka på Bilagor.
Läs också: Fortfarande fångad i fattigdom – debattartikel av Elisabeth Langran
Läs mer
Riksförbundet FUB:s rapport ”Fångad i fattigdom?” presenterades vid politikerveckan i Almedalen i juni 2014. Läget har inte förbättrats sedan dess.
Ekonomin allt sämre för personer med LSS-insatser
Personer med utvecklingsstörning har låg inkomst hela livet, betalar högre skatt än både löntagare och ålderspensionärer och har högre hyror. Sjuk- och aktivitetsersättningen har sänkts och enligt ett nytt förslag ska de som har sjuk- och aktivitetsersättning få lägre bostadstillägg än ålderspensionärer.
Orättvist bostadstillägg
Ålderspensionärer föreslås, i en ny statlig utredning, få mer i bostadstillägg. Taket för bostadstillägget ska vara 7300 kronor/månad istället för 5000 kronor/månad. Men taket höjs inte för dem som har aktivitetsersättning eller sjukersättning, bland annat personer med utvecklingsstörning.
Högre hyror än andra
Efter en dom 2005 i dåvarande Regeringsrätten får hyra tas ut för gemensamma utrymmen i en LSS-bostad. Det kan vara ett gemensamt vardagsrum och kök där man kan välja att umgås med andra och utveckla sin sociala förmåga, något som ofta är svårare för den som har utvecklingsstörning. Därför är dessa gemensamma utrymmen nödvändiga för att de som bor i bostaden ska kunna tillförsäkras goda levnadsvillkor.
Svårt att spara
Om föräldrar vill se till att deras barn med utvecklingsstörning kommer att ha det bra även när föräldrarna har gått bort, genom att spara pengar som en ekonomisk buffert, så sänks istället bostadstillägget. Eventuella tillgångar ska användas upp och de som har utvecklingsstörning kan inte lägga undan pengar för framtiden. De har inte heller några möjligheter att öka sina inkomster eftersom de inte har arbete med lön och de kan inte heller flytta till en mindre och billigare lägenhet.
Betalar mer i skatt
Skatten har minskat för ålderspensionärer och de som har garantipension, men är oförändrad för dem som har aktivitetsersättning eller sjukersättning.
Räkneexempel: En person som är 25 år och har 8 122 kronor/månad i aktivitetsersättning betalar 22 procent i skatt (1 774 kr/månad). Det är 72 procent mer än en person som arbetar och har motsvarande lön (skatt: 1 032 kr/månad) och 86 procent mer än en ålderspensionär med motsvarande pension (skatt: 953 kr/månad).
Ytterligare räkneexempel:
I FUB:s rapport ”Fångad i fattigdom?” (uppdaterad mars 2016) finns ett räkneexempel som visar hur en 25-årig man med aktivitetsersättning, bosatt i en lägenhet enligt LSS (snitthyra: 6 500 kronor/månad) i Täby utanför Stockholm, går back med 2 747 kronor/månad. Per år är underskottet -32 964 kronor.