


FUB kommenterar: Försäkringskassan driver arbetslinjen för långt
Publicerad:
Den senaste tiden har radio och teve berättat om att fler nekas aktivitetsersättning eller sjukersättning. Försäkringskassan gör hårdare bedömningar, fast inga lagar eller regler har ändrats.
Över 400 starka berättelser om hur illa stödet till funktionsnedsatta fungerar – SVT Nyheter Öst
Svårt för funktionshindrade att få sjukersättning – inslag i Plånboken
”Handläggaren sa att mitt tillstånd kan botas så jag kan jobba” – inslag i Klartext
FUB tycker att det här är fel. Många måste söka försörjningsstöd (det som förut kallades socialbidrag). Men den som inte kan jobba på grund av funktionsnedsättning har rätt till sjukersättning.
– Unga med intellektuell funktionsnedsättning har skickats till Arbetsförmedlingen för att söka jobb som inte finns, säger Harald Strand, ordförande för Riksförbundet FUB.
Klicka på Läs mer för att läsa mer om vad FUB tycker.
FUB:s rättsombud och förbundsstyrelseledamot Elisabeth Ingvarsson medverkade i SVT Nyheter.
– Försäkringskassan är alldeles för snabba med att dra bort ersättningen och hänvisa till Arbetsförmedlingen.
Läs mer
– Om Försäkringskassan följer rättspraxis, dvs. Högsta förvaltningsdomstolens dom tidigare i år (mål: 707-19), ska merparten av personer med intellektuell funktionsnedsättning inte kunna nekas sjukersättning, säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på Riksförbundet FUB. Domstolen uttalar att bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska göras i förhållande till förvärvsarbete på arbetsmarknaden.
Begreppet förvärvsarbete innefattar den öppna arbetsmarknaden och i viss utsträckning anpassade arbeten på denna. Daglig verksamhet omfattas inte eftersom det endast har ett rehabiliterande och livskvalitetshöjande syfte.
– Det är tydligt att arbetslinjen drivits alltför långt när personer som haft s.k. utflyttad daglig verksamhet på ett företag fått sin aktivitets- eller sjukersättning indragen, fortsätter Eva Borgström.
Den prövning som ska göras av den försäkrades arbetsförmåga ska, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, vara verklighetsförankrad. En utgångspunkt: Kan arbetet utföras på ett sådant sätt att någon är villig att betala för det? Om personen skulle kunna erbjudas ett anpassat arbete eller en subventionerad anställning (lönebidrag): Skulle personen i så fall kunna utföra de arbetsuppgifterna någorlunda självständigt, med viss kvalitet och inom en viss tid? Domstolen uttalar att arbetet inte kan betraktas som ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden, om de anpassningar som krävs är så omfattande att ett tillräckligt stort ekonomiskt värde för en arbetsgivare saknas.
En allt tuffare arbetsmarknad gör att mycket få personer med intellektuell funktionsnedsättning kan utföra ett arbete på den öppna arbetsmarknaden utan adekvat stöd t.ex. långsiktigt handledningsstöd till både den aktuella personen och arbetsgivaren. Ett skyddat arbete på Samhall var tidigare ett alternativ, men den möjligheten finns inte längre för personer med intellektuell funktionsnedsättning pga. Samhalls lönsamhetskrav.
– Aktivitetsersättning och sjukersättning är därför något man söker för att man inte har några andra valmöjligheter. Sjukersättningen för en 30-åring, som inte har haft någon arbetsinkomst ligger på 9 804 kronor före skatt. Så det innebär verkligen inte ett liv i sus och dus, säger Riksförbundet FUB:s ordförande Harald Strand.