FUB och Funktionsrätt Sverige driver fall om kontaktperson

Kristoffer, som bor i en gruppbostad och arbetar på daglig verksamhet, har haft kontaktperson i 21 år. Men plötsligt avslutades insatsen av Kungsholmens stadsdelsnämnd i Stockholm, trots att ingenting väsentligt har ändrats i Kristoffers situation. Efter att förvaltningsrätten gått på stadsdelsnämndens linje kommer nu fallet att avgöras i kammarrätten.

Kontaktpersonen är Kristoffers brygga ut i samhället och hans möjlighet att träffa människor utanför den dagliga verksamheten och gruppbostaden.

Tillsammans med kontaktpersonen har Kristoffer kunnat vara med i hejaklacken på favoritlaget Hammarbys hemmamatcher i fotboll. Han har kunnat äta skaldjur på restaurang, gå på bio och spela bowling. Men stadsdelsnämnden och förvaltningsrätten menar att Kristoffer inte har rätt till kontaktperson och att den dagliga verksamheten tillsammans med aktiviteter på gruppbostaden och kontakten med anhöriga räcker för att undvika social isolering.

– Kommunen och förvaltningsrätten gör en för snäv bedömning av vem som har rätt till kontaktperson. I både LSS och Funktionsrättskonventionen finns en stark rätt till självbestämmande. Personer med funktionsnedsättningar har precis som alla andra rätt att själv välja vilka aktiviteter de vill göra, säger Julia Henriksson på Riksförbundet FUB, ombud för Kristoffer.

Fallet drivs av Riksförbundet FUB i samarbete med Funktionsrätt Sveriges projekt Från snack till verkstad.

Projektet ”Från snack till verkstad” syftar till att stärka användningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige och för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt den. Eftersom Funktionsrättskonventionen inte gäller som lag i Sverige kan den inte tillämpas direkt av myndigheter gentemot enskilda. Därför behöver vi få fram praxis där domstolarna använder konventionen för att tolka svensk rätt.

Målet kring kontaktperson är principiellt viktigt eftersom det saknas praxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Detta leder till att det ser väldigt olika ut beroende på vilken kommun som fattar beslutet. Det har också inneburit att förvaltningsrätterna och kammarrätternas bedömningar spretar, vilket innebär stor rättsosäkerhet. FUB och Funktionsrätt Sverige anser att det fattas många felaktiga avslagsbeslut som inte har grund i varken lagtext, förarbeten eller praxis.

Förhoppningen är att domstolen i detta fall ska beakta tolka LSS i ljuset av Funktionsrättskonventionen och komma fram till många fler har rätt till kontaktperson än som beviljas det idag. Kommunen och förvaltningsrätten har inte tagit tillräcklig hänsyn till grundprinciperna i LSS – inte heller Funktionsrättskonventionen eller Europakonventionen har vägts in i besluten.

– Vi är glada över att kammarrätten har beviljat prövningstillstånd. Nu hoppas vi att domstolen tar hänsyn till de grundläggande principerna i LSS och tillämpar de internationella konventioner som Sverige har skrivit under, säger Julia Henriksson.