Nyheter

Trots massiv och allvarlig kritik från både funktionsrättsrörelsen och politiker har LSS-utredningen fortsatt på inslagen bana.

Försämringar i personlig assistans

Förslaget om att ta bort personlig assistans för barn under 16 år ligger kvar. Vårdnadshavarna skulle därmed förlora möjligheten att välja vem som ska ta hand om deras barn i sitt eget hem. Förslaget om schablon för andra personliga behov på 15 timmar kvarstår och insatsen ledsagarservice försvinner helt som självständig insats.

– Vi känner stor oro inför hur kommunerna ska kunna garantera kvalitén i de insatser som är tänkta att ersätta personlig assistans, säger Harald Strand. Vi ser redan idag enorma skillnader i utförande mellan olika kommuner och med de nya insatserna minskar enskildas och anhörigas inflytande och självbestämmande.

Ytterligare försämringar för barn  

Insatsen korttidstillsyn, som ges till ungdomar som har svårt att klara sig själva före och efter skoldagen samt under skollov, har getts en helt ny innebörd. I stället för det uttalade syftet enligt lagens förarbeten, att erbjuda en trygg, anpassad och meningsfull tillsyn, lyfter utredningen in helt nya begrepp som ”utbildning” och ”livslångt lärande”. Detta trots att begreppen inte används överhuvudtaget i LSS lagtexten om insatsen korttidstillsyn.

Utredningens förslag på en ny benämning på insatsen, nämligen Förlängd utbildning i fritidshem väcker ytterligare frågor. Dagens insats är inte alls begränsad till skolans fritidshem. Det framgår tydligt att insatsen ska anpassas till det enskilda barnets/ungdomens behov vilket innebär att den kan vara förlagd till hemmet eller någon annan verksamhet än just fritidshem.

Utredningen anser dessutom att insatsen bör omfattas av skollagen och stå under tillsyn av Skolinspektionen.

Fortsatt nedmontering av LSS

Det stora behovet av att utveckla LSS som fanns innan utredningen tillsattes kvarstår eftersom funktionsrättsrörelsen inte fått gehör för sina förslag på hur man kan återupprätta lagens intentioner samtidigt som man tar itu med det stora utvecklingsbehovet inom LSS.

Utredningens förslag innebär en fortsatt nedmontering av LSS – något som funktionsrättsrörelsen befarade redan när de ursprungliga direktiven skrevs.

– Trots den stora mängden underlag och förslag från bl.a. FUB, lämnar utredningen ytterst få konkreta förslag på hur LSS kan utvecklas till det bättre, säger Harald Strand. Vi saknar förslag på många viktiga områden, till exempel hur lagen ska motverka den stora bristen på gruppbostäder, kvalitetsbrister i daglig verksamhet, den stora minskningen i insatser riktade till barnfamiljer, det växande antalet ej verkställda beslut… Listan på akuta förbättringar är lång och om utredningens förslag blir verklighet, blir den ännu längre.

Förslag i strid med lagens intentioner

En annan betydelsefull LSS-insats är kontaktperson. Insatsen, som kan ha stor inverkan på en persons sociala liv och tillgång till samhället, har kraftigt begränsats av kommunala riktlinjer som saknar lagstöd.

– Det hade varit enkelt för utredningen att motverka kommunens felaktiga avslag. Istället föreslår man gruppaktiviteter, som helt står i strid med lagens intentioner, säger Riksförbundet FUB:s förbundsjurist Julia Henriksson.

FUB står bakom det särskilda yttrande som Funktionsrätt Sveriges expert i utredningen skrivit i betänkandet. Med hänsyn till att utredningen inte löser nuvarande problem med LSS och dessutom föreslår kraftiga försämringar, förkastas utredningens förslag i sin helhet.

– LSS-utredningen har haft alla möjligheter, bland annat med hjälp från funktionsrättsrörelsen, att bidra till de funktionshinderspolitiska målen om delaktighet, jämlikhet och tillgänglighet. I stället har man fortsatt att fokusera på att staten ska spara pengar och därmed helt missat målet, säger Harald Strand.

Läs mer i FUB:s rapport ”500 röster om LSS” med våra medlemmars erfarenheter av LSS och förslag om hur insatserna enligt LSS kan förbättras. Kapitel 3 handlar om personlig assistans.

Den nya arbetsgruppen kommer ha två huvudsakliga uppdrag fram till maj 2020:

• Stärka anhörigperspektivet genom att vara referensgrupp till FUB:s 3-åriga Arvsfondsprojekt Vi är med!. I projektet utvecklar vi metoder för att öka delaktigheten för vuxna med flerfunktionsnedsättning. I projektet ska vi utveckla ett Vi är med!-metodpaket med tillhörande utbildningsmodell för en ökad kommunikation och delaktighet för gruppen.
• Utforma ett program till Forum FUB i maj 2020 med fokus på flerfunktionsnedsättning. Forum FUB anordnas i anslutning till FUB:s förbundsstämma. Syftet är att höja kunskapen om personer med flerfunktionsnedsättning, men även att personer med flerfunktionsnedsättning medverkar och har en huvudroll under Forum FUB.

Däremot kommer det intressepolitiska arbetet som berör personer med flerfunktionsnedsättning att bedrivas inom ramen för riksförbundets ordinarie påverkansarbete.

Arbetet innebär ca 4–6 träffar per år, ungefär hälften av träffarna sker online. Arbetet kräver därför att du har möjlighet att delta på möten över videolänk, som t.ex. Skype. Mindre arbete med att förbereda Forum FUB kommer genomföras av gruppmedlemmarna mellan mötestillfällena.

Uppdraget är ideellt men arvoderat med 670 kr/tillfälle. Resor till fysiska möten betalas av FUB.

Anmäl ditt intresse:

Skriv en kort beskrivning om dig själv, varför du är intresserad av uppdraget och vad du tror du kan bidra med i arbetet. Texten ska vara max 1,5 A4. Intresseanmälan skickas till: zarah.melander@fub.se

Sista dag att anmäla intresse är den 11 februari 2019.

Vad är flerfunktionsnedsättning?
Med flerfunktionsnedsättning menas barn, unga och vuxna som är på tidig utvecklingsnivå och har omfattande rörelsenedsättning samt stora kommunikationssvårigheter, flertalet saknar tal helt. Vanligen tillkommer även funktionsnedsättningar som rör syn och hörsel liksom behov av medicinska insatser pga. epilepsi, svårigheter att äta och dricka, smärta, sömnsvårigheter etc. Det finns en särskild komplexitet, oavsett diagnos, när flera olika och omfattande funktionsnedsättningar förekommer hos en person. Funktionsnedsättningarna förstärker varandra, de inte bara adderas utan multipliceras även med varandra.

Konsekvenser av KD-M budget för LSS personkrets – kommentar av Harald Strand, FUB:s förbundsordförande

Som Elisabeth Wallenius konstaterar i Funktionsrätt Sveriges pressmeddelande 14 december, så innebär den nya budgeten från KD-M avsevärda försämringar för FUBs medelemmar med funktionsnedsättningar. De ”viljeyttringar” som återigen upprepas om lagändringar och stöd som inte syns i bugetens siffror får vi av erfarenhet ta som löften utan värde!

Inget positivt syns i siffrorna som ska finansiera förbättringar av LSS-gruppen usla ekonomi. LSS har som kvalitetsmål ”goda levnadsvillkor”, vilket inte är möjligt om man är fattig. KD som i valrörelsen varit tydliga med att ”vi vill försvara LSS” har lagt sig platt i förhandlingarna?

Jag kan konstatera att gränsen för existensminimum i socialförsäkringen är satt till 5634 (för år 2018) kronor kvar till övriga utgifter när nettohyran (bruttohyra minus bostadstillägg) är betald. Beloppet överensstämmer också med angivet förbehållsbelopp i SoL som är 5900 (för år 2019) kronor kvar till övriga utgifter.

Som Elisabeth nämner finns inga diskuterade förbättringar i lägre skatt och högre aktivitets- och sjukersättning i aktuell budget.

Behovet av ytterligare höjning av max bostadstillägg för att matcha de ökande hyrorna i nyproducerade gruppbostäder saknas helt!

Jag tror inte många vet att maximal aktivitet- och sjukersättning efter skatt idag är cirka 7400 kronor i månaden. Maximalt bostadstillägg är 5200 kronor per månad. Hyror för gruppbostad i tätorter är nu från 7000 till 9000 kronor i månaden (högre hyror förekommer). För er som nu räknar upptäcker ni att i snitt återstår omkring 4600 kronor kvar, vilket är klart under existensminimum ovan. Då återstår egentligen bara försörjningsstöd/socialhjälp, för överskådlig framtid. Observera då att SoL anger skälig levnadsnivå och inte som LSS goda levnadsvillkor.

En av orsakerna till underskottet är de accelererande hyrorna i nyproduktion. En annan stor orsak är att justeringen av aktivitets och sjukersättningen inte följt med i övrigas löneutveckling. På 10 år har sjukersättningen bara ökat med drygt 1 procent om året, medan andras löneutveckling varit 3 procent om året. Hyrorna för nyproduktion har ökat med snitt 9 procent om året och den andra stora kostnaden för vår LSS-grupp, matkostanad, har ökat med drygt 2 procent om året.

Idag betalar anhöriga ofta underskottet som uppstår, för att deras anhörig ska slippa socialbidrag. Men om anhöriga inte finns eller kan betala, överskjuts dessa kostnader liksom nekad assistansersättning på kommunerna. Några kommuner har valt hyressubventioner, som maxhyra eller Kommunalt bostadstillägg, då systemet med försörjningsstöd är krångligt och inte byggt för långtidsersättning.

Inte bara Funktionsrätt Sverige och FUB borde protestera, utan även SKL som drabbas av stora kostnader som staten skjuter över, för att finansiera skattelättnader för de som inte behöver!