Hoppa till innehåll

Socialstyrelsen: Pandemin har slagit hårt mot personer med LSS

Publicerad:

Socialstyrelsen har kommit med en rapport om vad som hänt för personer med LSS-insatser under pandemin.

Indragna aktiviteter har bidragit till ökad psykisk ohälsa bland personer med funktionsnedsättning – nyhet på Socialstyrelsens webbplats

Rapporten visar att i de flesta kommuner minskades LSS-verksamheten.

De som har daglig verksamhet drabbades mest. Ungefär en tredjedel av kommunerna ställde in daglig verksamhet helt. En tredjedel av kommunerna minskade tiden för daglig verksamhet.

”Jag varken handlade eller träffade människor förra året” – inslag i Sveriges Radio om Socialstyrelsens rapport

– Det är upprörande och sorgligt att situationen har blivit sämre och att besluten har fattats utan ordentlig utredning och riskbedömning, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn i radioinslaget.

FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn Fotograf: Charlotte Ruckl

Många blev ensamma och har mått dåligt under pandemin berättar Karin Flyckt från Socialstyrelsen:

Ökad psykisk ohälsa hos personer med funktionsnedsättning – inslag i Sveriges Radio

Se också inslaget i Rapport om Socialstyrelsens rapport. Mai Eriksson, aktiv i FUB, berättar om vad hon sett under pandemin.

Läs mer

Från Socialstyrelsens webbplats:

Till ljusglimtarna hör att de flesta kommuner och stadsdelar ändå tycks ha erbjudit andra alternativ.

– Det har bland annat handlat om utomhusaktiviteter och daglig verksamhet som man genomfört digitalt, säger Karin Flyckt.

De alternativa stöd som erbjudits har dock inte fullt ut vägt upp de negativa konsekvenserna. Isoleringen har lett till ökad psykisk ohälsa bland personer med insatser enligt LSS. Det är också känt sedan tidigare att den psykiska ohälsan är relativt hög i den här gruppen.

– Det är viktigt att de som fått en försämrad psykisk hälsa till följd av pandemin får stöd att hantera den, såväl medicinskt som psykosocialt, säger Karin Flyckt och poängterar att det även behövs stöd till anhöriga.

Saknades kontinuitetsplaner

Kommunerna har haft olika förutsättningar att hantera pandemin. Endast omkring 40 procent av kommunerna hade 2020 aktuella kontinuitetsplaner för boenden enligt LSS. En kontinuitetsplan innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid till exempel en kris som covid-19-pandemin.

– Detta kan bidra till att minska negativa konsekvenser vid framtida kriser. Socialstyrelsen menar därför att det är viktigt att fler kommuner tar fram kontinuitetsplaner för sina verksamheter enligt LSS, säger Karin Flyckt.

Riskbedömningar viktigt

Socialstyrelsen konstaterar att det ur ett smittspridningsperspektiv kan ha varit befogat att till exempel stänga dagliga verksamheter men att det är viktigt att först göra riskbedömningar för att begränsa konsekvenserna för de som berörs.

– Det är bekymmersamt att inte alla kommuner och stadsdelar hade kontakt med samtliga brukare som berördes av förändringar. Det är särskilt bekymmersamt att 20 procent av de kommuner som genomförde långvariga förändringar under 2020 inte följde upp förändringarna med brukarna över tid, säger Karin Flyckt.

I det fortsatta arbetet planerar myndigheten bland annat att ta fram ett material om psykisk ohälsa på lättläst svenska som både personer med intellektuell funktionsnedsättning och personalen kan använda.

– Andra åtgärder är att fortsätta kommunicera vikten av att arbeta med krisberedskap inom verksamheter enligt LSS, till exempel genom att anordna seminarier med lärande exempel.