Var finns funktionsrätts-konventionen i Sveriges politik?
Idag är det internationella funktionsrättsdagen. Det har snart gått 12 år sedan konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige.
Men vardagen för människor med funktionsnedsättning har blivit allt svårare.
– Riksförbundet FUB anser att regeringen genast måste ta reda på om funktionsrättkonventionen kan bli svensk lag, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. För just nu ifrågasätts rättigheter på ett sätt som hade varit otänkbart för inte så länge sedan. De blir kostnader som kan strykas från en dag till en annan!
Läs mer
Personer med intellektuell funktionedsättning har under lång tid drabbats av rättsosäkra utredningar och beslut i LSS-ärenden och har inte rätt till juridiskt stöd om de vill överklaga LSS-beslut.
Det finns också få möjligheter till utbildning och många som har sjuk- och aktivitetsersättning lever i fattigdom. Trots lagar och konventioner som ska motverka diskriminering.
– Hur kommer det sig att funktionsrättskonventionen har reducerats till något som regeringen pliktskyldigt hänvisar till i olika policydokument, samtidigt som den stora LSS-utredningen, som nyligen har varit ute på remiss, underkastades direktiv som stod i uppenbar strid med samma konvention, undrar FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Hur kommer det sig att kunskapen om funktionsrättskonventionen och statens skyldigheter fortfarande, efter 12 år, förblir så skrämmande låg i offentlig sektor och rättsväsende? Hur kommer det sig att i tider av kris som vi upplever nu, då lagar och rättigheter prövas, har inte funktionsrättskonventionen varit den kompass som behövs för att avstyra hoten?
Under pågående pandemi har utsattheten och diskrimineringen av personer med intellektuell funktionsnedsättning blivit ännu tydligare. FUB:s medlemmar har slagit larm om oetiska vårdplaner, besöksförbud i LSS-bostäder som saknar stöd i lagen, stängning av särskolor utan att distansundervisning erbjuds, stängning av daglig verksamhet utan att alternativa aktiviteter ordnas, indragna LSS insatser såsom kontaktperson och ledsagning.
– Med andra ord – när det har varit som allra viktigast att värna om mänskliga rättigheters centrala och självklara plats i varje människas vardag – har beslutsfattare knappast haft funktionsrättskonvention som ledstjärna.
– Många av oss har under hösten följt Sveriges Radios reportageserie om Vipeholmsanstalten i Lund, som under decennier utsatte personer med intellektuella funktionsnedsättningar för vanvård, oetiska experiment och övergrepp som byggde på en människosyn som vi innerligt önskar kunde beskrivas som att den “hör till det förflutna”. Men Uppdrag Gransknings reportage om Dick och Robin för en kort tid sedan blottade precis samma människosyn. En syn som utgår ifrån att alla människor sannerligen inte är lika mycket värda och kan behandlas därefter. Nästan 40 år efter nedläggningen av Vipeholm.
– När det blir uppenbart att gällande lag och konventioner inte har förmått skydda de människor som de är tänkt att skydda, får inte samhället titta bort, avslutar Christina Heilborn.