Riktlinjer för sjukvård
Riktlinjer
Västra Götalandsregionen har bestämt riktlinjer för hur alla ska få en bra vård.
Det gäller alla vuxna med medfödda funktionsnedsättningar.
T ex personer med utvecklingsstörning eller autism.
Riktlinjerna beskriver hur årlig hälsokontroll ska göras.
Riktlinjerna beskriver även hur ansvaret ska fördelas mellan primärvården, regionsjukvården och vuxenhabiliteringen.
Riktlinjerna skriver om vem som ska skriva alla viktiga läkarintyg.
Riktlinjerna är bra för våra medlemmar,
men det är viktigt att vi hjälps åt att ställa frågor till sjukvården
så att riktlinjerna fungerar i verkligheten.
Klicka här för att läsa riktlinjerna.
Läs mer
Inledning
Termen ”Vuxna med medfödd funktionsnedsättning” används här för att beskriva habiliteringens
målgrupp. Den inkluderar såväl intellektuella som fysiska medfödda eller tidigt förvärvade
tillstånd, t.ex. autismspektrumtillstånd, intellektuell funktionsnedsättning, Downs syndrom,
cerebral pares, ryggmärgsbråck, sällsynta diagnoser och resttillstånd efter svåra sjukdomar eller
olycksfall i barndomen.
Syfte
Syftet är att säkerställa en medicinskt säker och effektiv vård för vuxna med medfödd
funktionsnedsättning genom samverkan och en tydlig ansvarsfördelning mellan primärvård,
specialistsjukvård och habilitering.
Huvudbudskap
• Primärvården har ett helhetsansvar och står för basal hälso- och sjukvård.
• Samtliga vårdgivare ska ta emot, utreda och behandla vuxna med medfödd
funktionsnedsättning när de har ett hälsoproblem som normalt handläggs hos den
vårdgivaren.
• Befintliga Regionala medicinska riktlinjer gäller även vuxna med medfödd
funktionsnedsättning.
• Vården skall vara personcentrerad och insatser anpassas efter den enskildes
funktionsnivå. Vårdgivaren ansvarar för att anpassa besök, inhämta information, kalla till
kontroller, avsätta tillräcklig tid för besök och remittera till annan vårdgivare istället för
att hänvisa.
• Vårdgivaren skall kommunicera så att patienten kan vara så delaktig som möjligt i
utredning och beslut om behandling och vid behov använda alternativ kompletterande
kommunikation eller tolk.
• Samverkan är viktig. Ansvaret för informationsöverföring och samordning mellan
vårdgivare åligger vårdgivarna, inte patienten. Patientkontrakt och Samordnad
Individuell Plan (SIP) är här viktiga arbetsmetoder.