Nyheter

Referat av rapportens innehåll:

Kostnadsutvecklingen för assistansersättningen

En central utgångspunkt i direktiven till LSS-utredningen är att kostnadsutvecklingen för assistansersättningen är ohållbar och måste brytas. År 1995 var kostnaden för den statliga assistansersättningen cirka 3,5 miljarder kronor. Tjugo år senare, hade kostnaderna ökat till 30 miljarder kronor. Bengt Westerberg anser, till skillnad från regeringen, att det är en rimlig ökning. Han förklarar kostnadsökningen med framför allt följande tre faktorer:
• Ökade faktorkostnader, främst de personliga assistenternas löner under den aktuella 20-års perioden. Faktorkostnaderna ökade med cirka 84 procent under åren 1995-2015.
• Antalet personer med assistansersättning har ökat från 7 300 år 1995 till 16 000 år 2015. Befolkningen ökade under samma period från 8,8 miljoner år 1995 till 9,9 miljoner år 2015. LSS personkrets som andel av befolkningen var ungefär 0,5 procent år 1995 och 0,8 procent år 2015.
• Den allmänna standardutvecklingen i samhället (reallöneutvecklingen) som främst kommit målgruppen till godo genom ökat antal timmar med personlig assistans. Antalet timmar per assistansanvändare har ökat från 69 timmar i veckan år 1995 till 127 timmar i veckan år 2015, dvs. en 84 procentig ökning.

Får assistansberättigade för många timmar?

Regeringen anser att det ökade antalet timmar i assistansersättningen i väsentlig utsträckning beror på överutnyttjande. Det framkommer både i direktiven till LSS-utredningen och i regleringsbrev till Försäkringskassan. Westerberg förklarar att tesen om överutnyttjande kommer från Utredningen om assistansersättningens kostnader (SOU 2012:6, sid. 321 ff) från år 2012. Utredningen antog att antalet timmar år 2004 var ”rätt” och att ökningen därefter var ett uttryck för överutnyttjande. Bengt Westerberg påpekar att det naturligtvis aldrig helt kan uteslutas att enskilda eller assistansanordnare, för deras räkning, kan överdriva behoven. Fast då är det viktigt att påminna sig att det inte är de som beslutar om antalet timmar. Det gör Försäkringskassan.

Timökningen kan även förklaras med ökade behov. Andelen personer från grupp 1 i personkretsen, där personer med utvecklingsstörning ingår, har ökat och andelen från grupp 3 har minskat. Både ändringar i assistanspopulationen och en anpassning till verkliga behov kan, enligt Westerberg, förklara att andelen vuxna som beviljas assistans all vaken tid har ökat från 15 procent år 1994 till 67 procent år 2014. Detsamma kan förklara att andelen av alla timmar som är dubbelassistans under samma period har ökat från någon enstaka procent till 56 procent år 2016. Westerberg bedömer att de här två faktorerna kan förklara uppemot 50 procent av timökningen sedan reformens början. 

Övriga LSS-insatser ska bli mer ändamålsenliga

Av direktiven till LSS-utredningen framgår att kvaliteten i flera av de övriga LSS-insatserna behöver förstärkas. Regeringen skriver också att de behöver bli mer ”träffsäkra”. FUB har vid flera tillfällen påtalat, till nuvarande och tidigare regeringar, att det finns kvalitetsbrister i ett flertal LSS-insatser. Men tyvärr, skriver Westerberg och FUB kan bara hålla med, verkar skälet till regeringens önskan om ökad kvalitet och träffsäkerhet för övriga LSS-insatser framför allt handla om att personer med assistansersättning i stället ska efterfråga dessa andra insatser.

Ökat ansvar för anhöriga

Vid bedömningen av barnets eller den unges behov av personlig assistans ska det bortses från den omvårdnad som vårdnadshavare normalt ska stå för enligt Föräldrabalken. Men det framgår inte av LSS eller lagens förarbeten hur vårdnadshavarens ansvar ska avgränsas och bedömas. Enligt direktiven ska LSS-utredarna undersöka hur vårdnadshavares ansvar tydligare kan regleras kopplat till bedömningen av behovet av personlig assistans.

Utifrån regeringens intention att minska kostnaderna för assistansersättningen, befarar Bengt Westerberg att regeringen vill se en reglering som innebär ett ökat ansvar för vårdnadshavarna. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har visat att av dem som har blivit av med sin assistansersättning, är det närmare 25 procent som inte har fått några insatser enligt LSS eller Socialtjänstlagen, SoL (ISF, 2014). Westerberg drar slutsatsen att det troligen har inneburit att de anhöriga har tvingats ta ett större ansvar.

Personkretsindelningen ska ses över

Av utredningsdirektiven framgår att personkretsindelningen ska ses över. Utredaren ska analysera i vilken utsträckning dagens personkretsindelning har påverkat tillgången till LSS-insatser och kostnadsutvecklingen, för insatserna i LSS generellt och särskilt för insatsen personlig assistans. 1989 års handikapputredning räknade med att personkretsen för LSS uppgick till drygt 1,2 procent av befolkningen, vilket då motsvarade drygt 100 000 personer. Antalet personer som omfattades av Omsorgslagen, som föregick LSS, var cirka 37 000. Utvidgningen av personkretsen beräknades alltså omfatta ytterligare drygt 60 000 personer. Men det är färre än vad som uppskattades då, som har LSS-insatser idag. Till skillnad från assistansersättningen, där fler än vad som beräknades har insatser.

Westerberg visar att av de personer som idag har LSS-insatser, tillhör cirka 63 000 personkretsens grupp 1, dvs. personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2 000 personer tillhör grupp 2, dvs. personer som har förvärvade hjärnskador. Medan 15 000 personer tillhör personkretsens grupp 3, dvs. personkretstillhörigheten grundas på en bedömning av funktionsbehovet, inte en medicinsk diagnos.

Bengt Westerberg spekulerar över vad ökningen i grupp 1 beror på och menar att en del sannolikt kan förklaras av befolkningsökningen och en ökad förväntad levnadsålder. En annan förklaring är att fler personer idag diagnosticeras med autism och autismliknande tillstånd. Medan tolkningen av vilka som tillhör personkretsens grupp 3 har blivit långt mer restriktiv än vad som avsågs när LSS kom till. 

Eva Borgström, ombudsman på Riksförbundet FUB

41 funktionsrättsförbund är medlemmar i Funktionsrätt Sverige. Tillsammans har vi ungefär 400 000 medlemmar.

Handikappförbunden blir Funktionsrätt Sverige och välkomnar Lars Ohly som ny ordförande – pressmeddelande 18 maj 2017

Forum FUB 2017

Förbundsordförande Thomas Jansson hälsade alla välkomna. 

Tema Hälsa:

Elaine Johansson från FUB:s kommitté för hälsa och vård var moderator för temat hälsa på Forum FUB 2017.

LSS-doktorn Malin Nystrand talade om att vara distriktsläkare till patienter med utvecklingsstörning och Regional Medicinsk Riktlinje för personer med medfödd funktionsnedsättning i Västra Götaland. Några exempel på hur personer med utvecklingsstörning kan få vård med god kvalitet: Hälsokontroll varje år, bra bemötande, samma läkare varje gång, gott om tid vid besök, samarbete mellan kommun, habilitering, psykiatri och andra specialister. Malin Nystrands presentation finns under Bilagor här nedanför.

Susanne Bäckström från DART talade om förberedelse och bemötande inför läkarbesök och visade bland annat de resurser som finns på KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. 

Zumba! Goa Gänget från FUB Lysekil med Annie Pettersson från Studieförbundet Vuxenskolan fick alla på benen och avslutade på ett bra sätt temat Hälsa!

Se ett filmklipp på Facebook när Goa Gänge sätter fart på deltagarna på Forum FUB!

Lördag kväll visades filmen ”The Ambassadors” om Come Togethers resa när de svenska ambassadörerna Joanna, Viktor, Victoria och Axel mötte ungdomar med funktionsnedsättingar i Tanzania. Projektet använder kultur och möten mellan ungdomar för att uppmärksamma allas rätt till skola.

Tema LSS:

Ombudsman Eva Borgström berättade om FUB:s LSS-arbetsgrupp som arbetar med att fem LSS-dagar under år 2017, påverka den pågående LSS-utredningen och andra beslutsfattare, opinionsbildning kring LSS, göra egna utredningar och inspiration/underlag till lokalt intressepolitiskt påverkansarbete i Unik och i nyhetsbrev till lokala FUB-rörelsen. LSS-arbetsgruppen ger också underlag till Funktionsrätt Sveriges arbetsgrupp och expert i LSS-utredningen, Pelle Kölhed. ”Stärk LSS – stärk oss”, läs mer på www.fub.se/LSS och se presentationen under Bilagor. 

Thomas Jansson berättade om referensgruppens möten med LSS-utredningen och uppmanade alla att delta: 

– Mejla era historier och erfarenheter till LSS@fub.se så att vi kan ta med det både i FUB:s LSS-arbetsgrupp och att jag kan ta det med på referensgruppens möten.

Judith Timoney arbetar delvis på FUB och delvis på Funktionsrätt Sverige (f.d. Handikappförbunden). Även den presentationen finns under Bilagor. Hon berättade om Funktionsrätt Sveriges arbetsgrupp om LSS-utredningen som genom Pelle Kölhed framför många perspektiv till utredningen. 

– Vi svarar på allt LSS-utredningen frågar om, men begränsat oss inte bara till det de ber oss om, utan ger vår kunskap om vad LSS betyder, eftersom utredningens perspektiv är för snävt.

Eivor Baumgarten och Pia Lissner från FUB Laholm berättade om hur de lyckats få till fria ledsagningstimmar i sin kommun. Tjänsten kallas Friare ledsagarservice och betyder att vissa grupper inte behöver ansöka om ledsagare vid varje enskilt tillfälle.

Dessutom träffades alla deltagare på Forum FUB i grupper och pratade om vilka som är de två viktigaste frågorna som vi ska ta med till LSS-utredarna. Många viktiga saker kom upp som kansliets LSS-arbetsgrupp tar med i det fortsatta arbetet.

På lördagskvällen visades en film med minnen från Karl Grunewalds gärning. 

Innan FUB:s förbundsstämma 2017 startade hölls också en frågestund med förbundsstyrelsen som också berättade om sina hjärtefrågor och särskilda uppdrag och ansvarsområden.

FUB:s förbundsstämma 2017

Presidiet för FUB:s förbundsstämma 2017, från vänster sekreterare Nina Alander, andre ordförande Göran Stridsberg, förste ordförande Bengt Eliasson och sekreterare Monica Carlsson.

Kanslichef Maria Sundström berättade om riksförbundets ekonomi och organisation. Presentationerna finns under Bilagor. 

Riks-Klippans ordförande Anna Hildingsson rapporterade från Riks-Klippans arbete det senaste året. LSS-frågorna har varit viktiga. Ledamöterna har deltagit i manifestationer för LSS, på möte med LSS-utredaren och på LSS-dagarna. Riks-Klippans styrelse har också pratat om framtidsfrågor: Vilket stöd får Klippan från lokal FUB-förening och länsförbund? Styrelsen har planerat namnbytet till Inre Ringen Sverige. 

Anna berättade också att samarbetet mellan förbundsstyrelsen och Riks-Klippans styrelse utvecklas med gemensamma möten och fadderskap.

Anna Hildingssons presentation finns under Bilagor.

Några nya val gjordes till förbundsstyrelsen, som vanligt varje år. Den nya styrelsen:

Styrelsen fick två nya ledamöter, Monica och Therese! Från vänster på bilden: Jan-Åke Wendel, Gert Iwarsson, Pentti Lamberg, Monika Gebart, Stefan Römer, Therese Nilsson, Anna Hildingsson, Elisabeth Sandlund, Monica Stjernsten, Annelie Annelie Sylvén Troedsson, Thomas Jansson. Saknas på bilden: Lillemor Holgersson.

Några viktiga beslut från förbundsstämman:

• Förbundsstämman ska vara vartannat år från och med 2018.
• En motion handlade om syskon. Det kan vara jobbigt och ensamt att växa upp med ett syskon med funktionsnedsättning. Det kan hjälpa att träffa andra som har det på samma sätt. Förbundsstämman bestämde att FUB ska arbeta med frågan under minst två år. Bland annat ska det bli mer särskild del på webbplatsen som handlar om syskon.
• En annan motion handlade om att inte många vill arbeta med LSS. FUB ska arbeta för att fler ska välja att arbeta inom LSS. Bland annat ska ett material göras för gymnasiet.
• Efter en diskussion om en motion om personer med utvecklingsstörning i styrelser, beslutade stämman att det ska ska finnas en rekommendation införs i God föreningssed om minst en person med utvecklingsstörning i varje FUB-styrelse, och att FUB arbetar mer med att ta med personer med utvecklingsstörning i rörelsen.

Alla motioner beslutades enligt styrelsens förslag. Se handlingarna till förbundsstämman. 

Elaine Johansson, ordförande för FUB Västra Götaland, tidigare förbundsordförande och aktiv i FUB sedan många år, överraskades av FUB:s förbundsstyrelse, här representerade av Lillemor Holgersson och Jan-Åke Wendel, med FUB:s hederspris år 2017. Förutom en FUB-nål av guld får hederspristagaren också 10 000 kronor till något viktigt ändamål. 

– Jag vill använda de här pengarna till något som gagnar personer med grav utvecklingsstörning, säger Elaine.