Nyheter

Brister i personalbemanning, chefer som inte finns på plats för arbetsledning i kombination med personal som saknar nödvändig kunskap, ökar allvarligt risken för både de boende och personalen i LSS-bostaden, menar Riksförbundet FUB. Åratal av larmrapporter från ansvariga myndigheter och intresseorganisationer måste tas på allvar. FUB vill se ett LSS-lyft snarast.

– Mordet i förra veckan på en ung anställd i en LSS-bostad i Enköping är en oerhört tragisk händelse, säger Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Vi blir på nytt varse problemen med otillräcklig bemanning och chefer som är frånvarande eftersom de har ansvar för alltför många verksamheter. Kunskapsnivån hos personal som arbetar i LSS-bostäder är dessutom ofta låg.

Socialstyrelsen presenterade i mars 2021 rapporten ”Kompetens i LSS-boende”, resultatet av ett regeringsuppdrag. Socialstyrelsens kartläggning visar att en alldeles för stor andel av personalen i bostäder enligt LSS saknar grundutbildning för sitt arbete. Tillgången till kompetensutveckling brister. Det finns ett stort behov av att stärka kompetensen inom så grundläggande områden som vad det innebär att ge stöd och service enligt LSS, vad olika funktionsnedsättningar som exempelvis intellektuell funktionsnedsättning och autism innebär, bemötande samt kommunikation.

Bristande bemanning, frånvarande chefer och låg kunskapsnivå hos baspersonalen medför risker för dem som bor i en LSS-bostad. Inspektionen för vård och omsorgs, IVO, tillsyn av bostad enligt LSS, visar att olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder tar vid där kompetens och rätt förutsättningar saknas.

Dessa dåliga förutsättningar ökar också risken att personalen utsätts för våld.

– FUB efterlyser kraftfulla åtgärder, säger Christina Heilborn. Ett nationellt kompetenslyft för personal i LSS-bostäder måste omgående förverkligas, enligt Socialstyrelsens förslag. Medel behöver även avsättas i statsbudgeten för att realisera Socialstyrelsens nyligen presenterade förslag om ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism.

I en debattartikel på DN Debatt den 16 november skriver Anna Kinberg Batra bland annat om det orimliga i att personer med funktionsnedsättning kan ha stora svårigheter att legitimera sig elektroniskt eftersom man saknar tillgång till mobilt bank-id.

FUB har länge drivit frågan om behovet av en statlig e-legitimation som kan användas av alla. Många personer med IF nekas bank-id med hänvisning till funktionsnedsättningen.

– Det är diskriminering. Tillgång till samhällets alla delar är en mänsklig rättighet. Genom en statlig e-legitimation tar staten ansvar för allas rätt att kunna identifiera sig och använda samhällets tjänster, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

En person med IF kan behöva stöd för att få tillgång till digitala tjänster. Det finns idag många hinder för gode män och anhöriga att ge stöd om personen med funktionsnedsättning inte själv kan använda en e-legitimation.

– Det måste finnas säkra identifikationslösningar som gör det praktiskt möjligt för exempelvis en god man att hjälpa sin huvudman, säger Christina Heilborn.

Läs mer:
FUB: Ta fram statlig e-legitimation som alla kan använda

FUB kommenterar: Personer med intellektuell funktionsnedsättning ignoreras i statsbudgeten

 

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning fortsatt är sämre än för övriga befolkningen. Men denna insikt har inte lett till någon satsning som skulle ändra på detta. Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är lika osynliga i budgetpropositionen som i Tidöavtalet och regeringsförklaringen.

På område efter område saknas ambitionen och konkreta förslag för att förbättra gruppens levnadsvillkor, trots att jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning är det uttalade, nationella målet för funktionshinderspolitiken. Men högt ställda mål blir aldrig verklighet om de ligger långt ned på regeringens prioriteringslista.

• Regeringen hade kunnat ta bort straffskatten på sjuk- och aktivitetsersättning, men valde att inte göra det.

– Hög inflation och stora prisökningar drabbar personer som redan har små marginaler särskilt hårt. Trots det lämnar regeringen inga förslag på hur personer som har sin enda inkomst i form av sjuk- eller aktivitetsersättning ska klara av den ekonomiska krisen, säger FUB:s ordförande Anders Lago.

– Höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen försvann för många i avgifter för god man och förvaltare. Däremot införs skattesänkningar för personer som arbetar efter 65 års ålder, vilket ytterligare ökar skillnaden i skatt mellan pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

• Regeringen hade kunnat budgetera för ett nationellt LSS-lyft, men valde att inte göra det.

– FUB har i åratal varnat för de stora kompetensbristerna inom LSS-verksamheter, som drabbar tiotusentals människor varje dag. Det handlar om enhetschefer och baspersonal som saknar nödvändig kunskap inom de mest grundläggande områden, säger Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tidigare konstaterat att bristande kompetens hos personal ligger bakom nästan 75 procent av lex Sarah-anmälningarna.

– En kraftfull satsning på ett LSS-lyft och etablering av ett kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism måste till snarast. Den mycket oroande situationen som råder idag får inte ignoreras längre, säger Christina Heilborn.

• Regeringen hade kunnat rikta om det extra anslaget till folkhögskolorna, för att möjliggöra en helt nödvändig satsning på studerande med IF, men i stället togs anslaget bort.

– Det finns inte många möjligheter att gå utbildningar för personer som har gått i särskolan. Folkhögskolan är en av få. Men flera folkhögskolor är tvungna att lägga ned sina utbildningar för personer med IF. Det finns inte pengar för det extra stöd som behövs, säger Inre Ringen Sveriges ordförande, Markus Petersson.

– Det är extremt ojämlikt. Regeringen kunde minskat ojämlikheten med särskilt avsatta pengar. Personer med IF vill också fortsätta att utbilda sig efter gymnasiesärskolan.

Rimliga villkor hade ett seminarium under Almedalsveckan. Fyra av tolv organisationer som står bakom kampanjen berättade om varför de är med.

FUB:s förbundsjurist Julia Henriksson betonade vikten av kompetensutveckling för assistenter och andra som arbetar inom LSS. Ett LSS-lyft behövs!

Från vänster satt:
Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuro
Julia Henriksson, förbundsjurist, FUB
Henrik Petrén, branschansvarig, Fremia
Johan Klinthammar, förbundsordförande, RBU

Socialstyrelsens slutsats förvånar inte Riksförbundet FUB som länge har påpekat att den skrämmande låga kunskapsnivån inom LSS-verksamheter drabbar tiotusentals personer varje dag, år efter år. Socialstyrelsens utredning bekräftar detta.

– Vi är mycket glada att regeringen nu har fått ett utmärkt beslutsunderlag från Socialstyrelsen. Vi uppfattar att det finns en insikt över de politiska blockgränserna kring behovet av att agera kraftfullt i fråga om kompetensutveckling inom LSS, säger Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

Efter tio månaders arbete har Socialstyrelsen identifierat stora kompetensbrister inom LSS. Det handlar om enhetschefer och baspersonal som saknar nödvändig kunskap inom så grundläggande områden som kommunikation, kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser, LSS regelverk och pedagogisk kompetens.

Det betyder att den enskilde som bor på en gruppbostad kan ha en vardag präglad av personal som det inte går att kommunicera med, som inte förstår innebörden av ens funktionsnedsättning, som inte kan ge nödvändigt pedagogiskt stöd och som inte heller har tillräcklig kunskap om den lag som är utgångspunkt för all verksamhet inom LSS.

– IVO har tidigare konstaterat att bristande kompetens hos personal ligger bakom nästan 75% av granskade lex Sarah-anmälningar. Den mycket oroande situationen som råder idag får inte ignoreras längre, säger Christina Heilborn.

År 2021 hade 76 700 personer beslut om en eller flera insatser enligt LSS. Den största andelen (nästan 90%) är personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autism-liknande tillstånd. LSS-verksamheter ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.

Riksförbundet FUB uppmanar därför regeringen att ge utrymme i kommande budget för att påbörja etableringen av ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism inom LSS, enligt Socialstyrelsens förslag.

• Socialstyrelsens rapport om ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism inom LSS
• Gemensamt brev från Autism- och Aspergerförbundet, Svenska Downföreningen och Riksförbundet FUB till Lena Hallengren juni 2021: LSS-lyft behövs nu!
• FUB:s brev till Lena Hallengren februari 2021: Nationellt kompetenscentrum intellektuell funktionsnedsättning och hälsa behövs för mer jämlik hälsa

I Tidöavtalet är frågan om statligt ansvar för personlig assistans det enda som nämns kring funktionsnedsättning. Men de flesta barn och vuxna med IF har inte personlig assistans, utan är beroende av övriga nio LSS-insatser, men de är osynliga i samarbetspartiernas avtal.

– För barn med IF kan det handla om avlastning för familjen och möjligheter för barnet att träffa jämnåriga. Det stödet har minskat de senaste tio åren, trots befolkningsökning, berättar FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

– Viktiga insatser bland vuxna har också minskat, säger Markus Petersson, ordförande för Inre Ringen Sverige (FUB:s medlemmar med IF). Kontaktperson och ledsagare är LSS-insatser som ger chans att vara en del av samhällslivet och få träffa andra.

– Men kommunerna avslår allt oftare ansökningar om LSS-insatser. De uppmanar personen att överklaga beslutet till domstol, säger Christina Heilborn. I den processen står den sökande ensam. Vi uppmanar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att införa rättshjälp inom LSS.

FUB vill att regeringen stärker kvaliteten inom LSS med ett kompetenslyft och att en LSS-inspektion inrättas för att upptäcka missförhållanden och hindra övergrepp.

– När det kommer till arbetslivet har den s.k. reformeringen av Arbetsförmedlingen drabbat personer med funktionsnedsättning hårt, säger FUB:s förbundsordförande Anders Lago. Regeringens direktiv till Arbetsförmedlingen måste innehålla riktade insatser för den gruppen och FUB har flera konkreta förslag.

Den årliga rapporten ”Fångad i fattigdom?” ligger till grund för nödvändiga förändringar som FUB uppmanar socialförsäkringsminister Anna Tenje att genomföra.

– FUB har i många år följt den ekonomiska situationen för personer med IF. Aktivitets- och sjukersättningen följer inte kostnadsutvecklingen i samhället och resultatet blir en ofta livslång fattigdom för människor som har ytterst små möjligheter att påverka sin ekonomi, säger Anders Lago.

Rapporten finns också på lättläst.

Till skolminister Lotta Edholm skickar FUB med att inom anpassad grund- och gymnasieskola (särskolan) behövs statistik om måluppfyllelse, för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling.

Elever som gått i den anpassade gymnasieskolan (gymnasiesärskolan) är en av de grupper som står längst ifrån möjligheten till vidare utbildning och livslångt lärande. När regeringen nu ska göra en översyn av stödet till folkbildningsväsendet vill FUB understryka att det behövs särskilda satsningar för att unga vuxna med IF ska få likvärdig tillgång till studier som jämnåriga utan funktionsnedsättning.

Statistik från Socialstyrelsen visar att LSS-insatsen ledsagarservice har minskat med 28 procent mellan 2010 och 2021. Detta samtidigt som befolkningen under samma period har ökat med 10 procent, enligt SCB. Orsaken till minskningen är senare års rättspraxis och begränsande kommunala riktlinjer, som strider mot de grundläggande principerna i LSS.

Som framgick av reportaget i Uppdrag granskning har många kommuner satt i system att avslå ansökan om ledsagning och hänvisa till att det går att överklaga beslutet.

– Problemet är att ytterst få personer med intellektuell funktionsnedsättning har råd att anlita en jurist för att få hjälp med överklagan, säger Christina Heilborn. Det är en David mot Goliat-situation, som bara kan åtgärdas genom att införa rättshjälp i LSS.