Nyheter

Både LSS och Funktionsrättskonventionen ger rätt att kunna leva i samhället som andra.

Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår i LSS-insatsen bostad för vuxna. Men många gånger är personalen i gruppbostaden inte dimensionerad efter de boendes behov av stöd och service. Förutsättningarna för delaktighet omöjliggörs när personalen inte kan följa den boende till de aktiviteter hen vill vara med på.

Många som bor i gruppbostad nekas också LSS-insatserna ledsagarservice och kontaktperson – med hänvisning till att personalen ska följa med på aktiviteterna. En Moment 22-situation uppstår, vilket Riksförbundet FUB otaliga gånger påtalat för politiker och andra beslutsfattare.

FUB välkomnar därför att Socialstyrelsens i maj 2022 har fått i uppdrag av regeringen att följa upp förändringar över tid avseende ledsagning för målgrupper, som beviljats insatser enligt LSS och SoL. Socialstyrelsen ska analysera resultatet med utgångspunkt från lagstiftning, likvärdighet och jämlikhet och vid behov ge förslag på åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna.

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen, har personer med funktionsnedsättning rätt att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra. Konventionsstaterna ska underlätta denna rätt och säkerställa personer med funktionsnedsättnings fulla inkludering och deltagande i samhället (artikel 19).

Enligt LSS målparagraf (5 §) ska verksamhet enligt LSS främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Att känna sig delaktig i vardagen är en viktig förutsättning för goda levnadsvillkor.

 

Programpunkterna för dagen:

• Inledning
• Så avskaffade vi begreppet särskolan, Rasmus Westlund och Leo Lusth
• Anförande av Talman Andreas Norlén
• Min resa från daglig verksamhet till anställning, Therese Wappsell
• Örnarna, ett lag och en hejarklack som lyfter innebandyn
• Paneldiskussion med föredragshållarna

Rasmus Westlund berättade om sin tid i särskolan. Han blev mobbad och att han gick i särskolan användes av mobbarna. Både han och Leo Lusth har arbetat för att särskolan ska byta namn.

Det blev ett samtal om mobbning och många ville prata med politikerna om hur mobbning kan hindras.

– Vi fick svaret att ”sånt får man räkna med när man går i särskolan”, berättade Johanna Görling, FUB och Inre Ringen Enköping.

Olle Jirving, FUB och Inre Ringen Stockholm frågade om det bara är namnet som ska ändras. Särskolan ger extra stöd och så måste det vara.

Talman Andreas Norlén talade om demokratin i Sverige.

– Tillsammans kan vi skapa demokrati där fler kan delta, sa talmannen.

Therese Wappsell pratade om att få en diagnos – och om att få ett arbete.

Under samtalet efter Thereses föreläsning var det många som tog upp att det är svårt att få chans att prova praktik och arbete och problemen med Arbetsförmedlingen. Det går inte att delvis jobba och delvis ha daglig verksamhet.

Rasmus Westlund tog upp betygen från särskolan och Therese höll med:

– Det är värdelöst att våra betyg inte är värda något!

Storvreta IBK Örnarna, berättade inspirerande om innebandy för personer med funktionsnedsättning och det blev samtal om hur fler kan få gemenskap och träning.

På slutet var det paneldiskussion med alla som föreläst.

Riksdagsledamöterna uppmanade alla att ta kontakt med politiker och berätta om sina erfarenheter.

Anpassad IT är en 2-årig kurs som går på distans. Eleverna pluggar halvtid och kommer till skolan (Mora folkhögskola) en gång per månad. Mellan träffarna får eleverna hemuppgifter och träffas på nätet.

Under kursen får eleverna lära sig att skicka mejl, jobba med bilder och film, vara på Internet och mycket mer. Datorn är verktyget.

Eleverna ska ha en eller flera stödpersoner som också ska lämna in en ansökan.

Kursen har fyra teman. Så här berättar skolan:
Hälsa – Vi lagar mat och provar olika sätt att hålla kroppen igång, både ute och inne.
Kultur – Vi sjunger och spelar teater. Vi besöker bibliotek och museum.
Natur – Vi är ute i naturen och lära oss om växter och djur och hur vi tänker på miljön.
Samhälle – Vi lär oss olika sätt att vara delaktiga i samhället.

Riksförbundet FUB välkomnar att Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett kunskapsstöd för hur daglig verksamhet enligt LSS kan utformas, så att de som står längst från arbetsmarknaden får ökade möjligheter att förvärva och bibehålla sina förmågor utifrån sina egna förutsättningar och i högre grad vara delaktiga i samhället. Kunskapsstödet ska redovisas senast den 1 juni 2024. FUB medverkar i ett första dialogmöte med utredarna i maj 2022.

Daglig verksamhet är en sysselsättning på dagtid för personer i yrkesverksam ålder som omfattas av LSS. I oktober 2021 hade 40 000 personer daglig verksamhet. Syftet med verksamheten är att erbjuda stimulans, utveckling och gemenskap. Men redan 2008 konstaterade Socialstyrelsen i en kartläggning av daglig verksamhet att kvaliteten behövde utvecklas på många håll. Riksförbundet FUB har under lång tid efterlyst en ny kartläggning.

Vid Riksförbundet FUB:s temadagar om LSS 2017, var workshopparna om daglig verksamhet den LSS-insats som engagerade flest deltagare. Medlemmarnas erfarenheter bekräftade att många verksamheter inte håller måttet. Det fanns exempelvis en tydlig trend i många kommuner att centralisera daglig verksamhet. Förutom stora grupper blandades människor med olika typ och grad av funktionsnedsättning. På många håll var ambitionsnivån dessutom skrämmande låg. Ett stort problem i de flesta LSS-verksamheter, så även i daglig verksamhet, är att chefen har ansvar för alltför många enheter, vilket gör att hen sällan är på plats för att arbetsleda sin personal. Om chefen hade ansvar för färre verksamheter, och därmed en drägligare arbetssituation, skulle troligen den stora omsättningen på chefer minska.

Stärk LSS – stärk rätten till en meningsfull sysselsättning!