Nyheter

FUB välkomnar att utredningen lämnar förslag på hur rätten till assistans för personer som behöver motiverande och förebyggande stöd kan förstärkas. Det finns allt för många exempel där de två grundläggande behoven inte ges samma tyngd som fysiska och praktiska behov i bedömningen av rätt till assistans. Möjligheten att kommunicera och en pålitlig relation med sina personliga assistenter är helt nödvändigt för att säkerställa rättigheter för personer med flerfunktionsnedsättning och omfattande intellektuella funktionsnedsättningar.

– Så som rättsläget ser ut i dag får inte alla tillgång till relevant och individanpassat stöd, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. För en del barn och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är personlig assistans den mest ändamålsenliga stödinsatsen. Att då nekas personlig assistans motverkar Sveriges funktionshinderpolitiska mål om full delaktighet och jämlika levnadsvillkor.

FUB har träffat utredningen vid ett flertal tillfällen och lyft vikten av att skydda rätten till de grundläggande behoven ”kommunikation” och ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen med funktionsnedsättning”.

– Utredningen vill med sina förslag öka antalet situationer som ska ge rätt till assistans, vilket är väldigt positivt. Man har insett att dagens situation är ohållbar och lämnar förslag som ska ge ökade rättigheter för barn och vuxna med funktionsnedsättningar, säger förbundssekreterare Christina Heilborn.

Vi hoppas få in minst dubbelt så många svar som förra året – men förhoppningsvis många fler. Redan nu har myndigheter och beslutsfattare visat ett stort intresse för uppföljningen.

För snart ett år sedan gjorde FUB Uppsala en mycket viktig kunskapsinsats. Tillsammans med företaget Data2Value, tog de fram en enkät om pandemin riktad till personer som bor i gruppbostäder. Syftet med enkäten var att få fram en bild av hur tillvaron hade påverkats av pandemin på olika sätt. Riksförbundet spred enkäten i sina olika kanaler och 125 svar kom in som lade grunden till rapporten som sammanställdes i augusti 2020.

Många var intresserade av rapporten, bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Nu har det gått nästan ett år sedan den första enkäten skickades ut. Ingen kunde väl ana att vardagen skulle fortsätta att präglas i så hög grad av pandemin under hösten, vintern och våren. I synnerhet vardagen för personer med intellektuell funktionsnedsättning!

Men nu börjar man kunna se vilken betydelse det pågående vaccinationsprogrammet har haft. Daglig verksamhet har kommit igång igen i de flesta kommuner, vissa aktiviteter har återupptagits och många kan nu träffa vänner och familj på ett sätt som inte var möjligt för bara någon månad sedan.

Så nu vill riksförbundet gå ut ännu bredare än tidigare med en uppföljande enkät. Som Sveriges största intresseorganisation för personer med intellektuell funktionsnedsättning har FUB både möjligheten – och ett ansvar – att samla in erfarenheter från vår målgrupp på ett sätt som ingen annan organisation eller myndighet kan. Enkätens målgrupp är personer över 18 år med intellektuell funktionsnedsättning.

Trots den svidande kritik som Försäkringskassan har fått i åratal kring sin hantering av ärenden som rör personer med omfattande funktionsnedsättning, har myndigheten nu alltså uttalade planer på att lägga fram ett förslag om GPS-övervakning som innebär att assistansanvändare ska undantas från övriga i samhället vad det gäller rätt till ett privatliv och personlig integritet.

I Sveriges Radios program Kaliber förklarade Försäkringskassans nationella försäkringssamordnare Linus Nordenskär att övervakningen är tänkt att säkerställa att assistansanvändare och personliga assistenter är på samma plats och därmed förhindra fusk.

Sedan länge har FUB påpekat att Försäkringskassan måste bli mycket bättre på att upptäcka ekonomisk brottslighet i socialförsäkringssystemet. Men det tänkta förslaget innebär i praktiken att en svensk myndighet ges rätt att GPS-övervaka enskilda personer enbart på grund av deras funktionsnedsättning.

– Försäkringskassan skiljer ut personer med funktionsnedsättning från samhället. Man pekar ut assistansanvändare som fuskare som inte har rätt till ett privatliv. Förslaget saknar stöd i lagen och strider i synnerhet mot artikel 17 i Funktionsrättskonventionen som säger att personer med funktionsnedsättning har rätt till respekt för sin fysiska och psykiska integritet på lika villkor som andra, säger Christina Heilborn.

Sedan tidigare har Försäkringskassan öppnat upp för att använda övervakningskameror och larm inom LSS-verksamhet i remissyttrande över Framtidens teknik i omsorgens tjänst (SOU 2020:14). FUB ser en uppenbar risk för att välfärdsteknik i form av kameraövervakning ska komma att ersätta exempelvis sovande jour på gruppbostäder.

Motivering:

Harald Strand har som pappa, fri skribent och aktiv medlem i FUB betytt oerhört mycket för att bedriva opinionsbildning, sprida kunskap och organisera motstånd mot nedskärningar och försämringar för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I Intra, i sitt eget internetforum ReclaimLSS och i andra sammanhang har han, kunnigt och övertygande bedrivit opinionsbildning.

Som ordförande i Riksförbundet FUB har han skapat respekt och förståelse för den humanistiska och solidariska grund som borde genomsyra stödet till personer med funktionsnedsättningar.

Intrapriset brukar delas ut på Intra­dagarna men i år, liksom 2020, är Intradagarna inställda på grund av pandemin.

Tidigare pristagare:

• 2012 Peter Brusén
• 2013 Elaine Johansson
• 2014 Anna Strand
• 2015 Mårten Söder
• 2016 Moomsteatern
• 2017 Christina Renlund
• 2018 Lotta Löfgren Mårtenson
• 2019 Conny Bergqvist
• 2020 Bo Hed