Hoppa till innehåll

Diagnos och nivåer av intellektuell funktionsnedsättning

För att kunna få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning måste man ha nedsatt intelligens och svårt att fungera i vardagen:

  • praktiskt (till exempel hygien, städning, ekonomi)
  • socialt (till exempel att umgås, bedöma andras pålitlighet)
  • skolmässigt (till exempel läsning, skrivning och andra skolprestationer)

Dessutom måste detta ha uppstått under barndoms-/ungdomstiden.

Nivåer av intellektuell funktionsnedsättning

När man pratar om nivåer av intellektuell funktionsnedsättning använder man begreppet begåvningsnivåer. Begåvningen kan ses som ett redskap att bearbeta information, lagra kunskap och erfarenheter och använda kunskaper. Minnet spelar roll för hur bra man kan göra detta.  Alla människor växer och utvecklas. Begåvningen utvecklas fram till mellan 16 och 20 års ålder.

Hos personer som har intellektuell funktionsnedsättning kan begåvningen se väldigt olika ut. Man kallar det för svår, medelsvår eller lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Man pratar också om A,B och C-nivå. Titta på filmen nedan för att få veta mer om nivåer.

Läs mer

Intellektuell funktionsnedsättning innebär en samtidig nedsättning av intelligens och svårigheter med adaptiv förmåga inom minst två av följande områden; praktiska färdigheter, sociala färdigheter samt akademiska färdigheter. Adaptiv förmåga innebär att kunna anpassa sig till omgivningens åldersadekvata krav. Ung. 25 % av de som har IQ 60-75 har så bra adaptiva färdigheter att de inte kan få diagnosen intellektuell funktionsnedsättning . Intellektuell funktionsnedsättning ska ha uppstått under utvecklingsperioden. Begåvningen utvecklas fram till ca 16-20 år.

Grader av begåvningsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning innebär svårigheter att ta in och bearbeta information, bygga och tillämpa kunskap samt att fungera i relation till samhällets krav. Det innebär inte att svårigheterna är desamma för alla som har en intellektuell funktionsnedsättning utan det kan variera mycket beroende både på graden av begåvningsnedsättning och på omgivningens krav eller anpassning till personens förmågor.

Begåvningen utvecklas i fyra stadier där det fjärde stadiet motsvarar en normalbegåvad vuxens fullt utvecklade begåvning. Om man har intellektuell funktionsnedsättning så har man som vuxen, färdigutvecklad, inte nått lika långt utan stannar på A-, B- eller C-nivån. Man brukar då prata om en svår, medelsvår eller lindrig begåvningsnedsättning.

Svår nedsättning (A-nivå)

Verkligheten är konkret och består av här och nu. Man ”tänker” genom att ”göra”.

Känner igen platser, personer, händelser, rutiner som man har upplevt.

Bilder och talat språk förstås inte alls eller i begränsad utsträckning.

Uttrycker sig med allt från kroppsspråk, mimik, ljud till bild, enstaka tecken eller ord.

Medelsvår nedsättning (B-nivå)

Kan i tankarna plocka fram minnen av sådant man själv upplevt. Egna erfarenheter sätter gränser för tänkandet.  Förändringar måste prövas i handling.

Förstår bilder och talat språk men begränsat till egen erfarenhet, svårt att förstå utifrån endast muntlig beskrivning.  Bildstöd underlättar förståelse. När det gäller läsa-skriva finns förmåga allt från ordbilder till enkla meningar med skrift.

Uttrycker sig med tecken, tal, skrift allt från enstaka ord till hela meningar .

Lindrig nedsättning (C-nivå)

Kan i tankarna planera, t.ex förändringar, men anknytning till den konkreta verkligheten sätter gränser för tänkandet.

Svårt att förstå att det kan vara flera orsaker som samverkar eller att olika handlingar kan leda till samma resultat. Svårt att planera tid.

Kan skriva och förstå skriven text men den måste på ett konkret sätt beskriva konkreta förhållanden. Svårt med abstraktioner som t.ex ironi.

Förstår och använder talat språk.

Begåvningskategorier

Erfarenheter och kunskaper om omvärlden och den egna personen får man genom att begåvningen ordnar sinnesupplevelser och jämför dem med tidigare upplevelser. Upplevelserna ordnas i kategorierna:

  • rumsuppfattning, som svarar på frågan var
  • tidsuppfattning som svarar på frågorna när, hur ofta och hur länge
  • kvalitetsuppfattningen som svarar på frågan vad, dvs vilka egenskaper
  • kvantitetsuppfattningen som svarar på frågor om antal och storlek
  • orsaksuppfattningen som svarar på frågan varför

Det sätt på vilket upplevelserna ordnas, omordnas och uttrycks i kategorier avgörs av begåvningsnivån. Det kan antingen ske genom handling, dvs man prövar genom att hantera, eller genom tankeoperationer. Mer om hur verklighetsuppfattningen utvecklas och fungerar på olika begåvningsnivåer kan man läsa i K. Göransson och A. Wallgren Hur förstår vi och varför?.