Hoppa till innehåll

Sätt stopp för brottsliga gode män

100 tals miljoner kronor verkar vara borta hos Överförmyndarnämnderna i landet med förklaringen att de gått rakt in på de gode männens konton eller så saknas det kvitton. Det talar Länsstyrelsernas samtliga inspektionsrapporter mellan åren 2012-2015 inspektionsrapporter om enligt SVT.

Riksförbundet FUB för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning ställer sig mycket kritiska till Överförmyndarverksamheternas roll efter gårdagens tv-inslag om Lena som efter hjälp av sin boendestödschef trots avrådan från Överförmyndarnämnden polisanmälde sin gode man för att ha förskingrat 150 000. Överförmyndarnämnden i Skövde (Jan Wallgren) oprofessionella, loja och upprörande uttalande kring varför sådant här fortfarande sker trots hårdare regleringar om redovisningsskyldighet är ett hårt slag i ansiktet på FUB:s medlemmar som har god man samt förvaltare. Riksförbundet FUB ser åter igen exempel på hur rättssäkerheten inte är garanterad för denna målgrupp, att myndigheter åter igen struntar i legalitetsprincipen och istället upprättar sina egna lagar och visar på godtycklighet.

”Det kan vara lättare att låta saker passera än att ständigt bråka man kanske inte lägger sig på en så noggrann nivå som man annars borde – annars kan man riskera att missta gode män”. Det är inte längre talan om gode män vid förskingring utan uppenbart olämpliga ”dåliga män”. Dessa måste bort för att allmänheten ska återfå förtroendet för Överförmyndarnämnderna. Medvetna noggranna kontroller ska göras vid misstanke om förskingring eftersom det ingår i Överförmyndarens tillsynsuppdrag. Det går inte att missa att sjukersättning går till god mans konto eller att ett av huvudmannens konto är tömt. Kan Överförmyndaren inte ens se detta vid en anmälan utan istället godkänner gode mannens redovisning trots polisanmälan från boendestödschef så kan kompetensen hos Överförmyndaren ifrågasättas och skulle man jämföra Överförmyndaren med privatpersoner så skulle Överförmyndaren kallas för medbrottsling.

Respekt för legalitetsprincipen som finns stadgat i Regeringsformen är ett av kännetecknen på en rättsstat och lagbundenheten gäller den offentliga makten. Syftet med regleringen är att domstolarnas och andra myndigheters godtycke begränsas och att medborgarnas rättssäkerhet främjas. Regleringen finns till för situationer som i Skövde där Jan Wallgren har undergrävt medborgarnas rättssäkerhet genom sitt subjektivt tyckande om att det viktigaste är att inte störa gode män för mycket, trots uppenbar förskingring. Jan Wallgren stödjer därmed att gode män förskingrar pengar hos sina gode män emellanåt.

Förskingring kallas det brott som finns stadgat i 10 kap. brottsbalken och som begås när en person som fått annans egendom i sin besittning med skyldighet att utge eller redovisa egendomen tillägnar sig den eller på annat sätt åsidosätter vad han har att iaktta för att kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet. En god man som förskingrar pengar från sin huvudman missbrukar det särskilda förtroende som uppdraget som god man innebär.

Vidare är Riksförbundet FUB mycket frågande till hur rekryteringen i Skövde av gode män går till. Den som utses till god man eller förvaltare ska, enligt föräldrabalken, vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Med egenskapen rättrådig avses att det ska vara fråga om en person som i olika situationer känner till vilka lagar som finns att tillämpa, vad som är rätt och fel, och då väljer det som är rätt. Att vara rättrådig innebär således att personen i fråga inte begått några brottsliga gärningar och är en god samhällsmedborgare. Vissa särskilda typer av brott som t.ex. ekonomisk brottslighet, ska istället leda till att den person som begått ett sådant brott är att anse som direkt olämplig för ett uppdrag som god man eller förvaltare. Uppdraget är viktigt eftersom tanken med det är att alla i Sverige ska få lika rätt oavsett förmåga. Kollar Skövde upp detta i samband med sina tillsättanden av gode män eller vill man inte vara för frågvis?

I varje svensk kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd med uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Detta för att inte rättsförluster skall uppstå för dem som av olika anledningar inte kan förvalta sin egendom, föra sin talan och tillvarata sina rättigheter. Överförmyndaren utses av kommunfullmäktige och verksamheten styrs av föräldrabalken. Det är därför Överförmyndarnämnder existerar och har tydliga regleringar om sitt uppdrag men om inte de utövar tillsyn vid tydliga misstankar om brott utan istället värnar om ”dåliga män” så är det inte rent faktiskt en tillsynsmyndighet utan istället fråga om maktmissbruk. FUB kräver att maktmissbruket stoppas hos Överförmyndarnämnderna och att de tar sitt lagenliga tillsynsansvar på allvar och inte skyddar brottslig verksamhet.

FUB:s förbundsstyrelse

Ont om pengar

I programmet ”Plånboken” i P1 onsdag den 13 april 2016 togs den ekonomiska situationen upp för personer som tillhör lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). 

Du kan lyssna på programmet nu i efterhand.

https://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2778

 Elisabeth Langran på Läns-FUB i Stockholms län som intervjuades har skrivit ett öppet brev till Annika Strandell, Magdalena Andersson och Åsa Regnér.

Lyssna. läs och begrunda och sprid gärna informationen vidare.

Fortfarande fångad i fattigdom

Riksförbundet FUB:s rapport ”Fångad i fattigdom?” presenterades vid politikerveckan i Almedalen i juni 2014. Läget har inte förbättrats sedan dess.

Ekonomin allt sämre för personer med LSS-insatser

Personer med utvecklingsstörning har låg inkomst hela livet, betalar högre skatt än både löntagare och ålderspensionärer och har högre hyror. Sjuk- och aktivitetsersättningen har sänkts och enligt ett nytt förslag ska de som har sjuk- och aktivitetsersättning få lägre bostadstillägg än ålderspensionärer.

Orättvist bostadstillägg

Ålderspensionärer föreslås, i en ny statlig utredning, få mer i bostadstillägg. Taket för bostadstillägget ska vara 7300 kronor/månad istället för 5000 kronor/månad. Men taket höjs inte för dem som har aktivitetsersättning eller sjukersättning, bland annat personer med utvecklingsstörning.

Högre hyror än andra

Efter en dom 2005 i dåvarande Regeringsrätten får hyra tas ut för gemensamma utrymmen i en LSS-bostad. Det kan vara ett gemensamt vardagsrum och kök där man kan välja att umgås med andra och utveckla sin sociala förmåga, något som ofta är svårare för den som har utvecklingsstörning. Därför är dessa gemensamma utrymmen nödvändiga för att de som bor i bostaden ska kunna tillförsäkras goda levnadsvillkor.

Svårt att spara

Om föräldrar vill se till att deras barn med utvecklingsstörning kommer att ha det bra även när föräldrarna har gått bort, genom att spara pengar som en ekonomisk buffert, så sänks istället bostadstillägget. Eventuella tillgångar ska användas upp och de som har utvecklingsstörning kan inte lägga undan pengar för framtiden. De har inte heller några möjligheter att öka sina inkomster eftersom de inte har arbete med lön och de kan inte heller flytta till en mindre och billigare lägenhet.

Betalar mer i skatt

Skatten har minskat för ålderspensionärer och de som har garantipension, men är oförändrad för dem som har aktivitetsersättning eller sjukersättning.
Räkneexempel: En person som är 25 år och har 8 122 kronor/månad i aktivitetsersättning betalar 22 procent i skatt (1 774 kr/månad). Det är 72 procent mer än en person som arbetar och har motsvarande lön (skatt: 1 032 kr/månad) och 86 procent mer än en ålderspensionär med motsvarande pension (skatt: 953 kr/månad).

Ytterligare räkneexempel:

I FUB:s rapport ”Fångad i fattigdom?” (uppdaterad mars 2016) finns ett räkneexempel som visar hur en 25-årig man med aktivitetsersättning, bosatt i en lägenhet enligt LSS (snitthyra: 6 500 kronor/månad) i Täby utanför Stockholm, går back med 2 747 kronor/månad. Per år är underskottet -32 964 kronor.

Östafrika-vänner på besök!

Come Together är ett världsunikt projekt för eget inflytande och rättigheter av en grupp som ofta är bortglömd. Väldigt få barn och unga med funktionsnedsättning i Östafrika får utbildning alls. De lever i en tuff vardag där många göms undan i hemmen på grund av skam. Ingen tror att de kan lära sig något så de får aldrig chansen. Tillsammans arbetar vi för att ändra på det och lyfta fram ungdomarna själva.

Tillsammans ökar vi volymen på kraven för utbildning och möjligheter för alla! En av de grupper som sällan syns, unga med utvecklingsstörning i låginkomstländer, visar på den kunskap, kompetens, erfarenhet som de har.

Här i Sverige ser vi det som självklart att alla kan och ska gå i skolan, men så är det inte överallt. Bland barn med funktionsnedsättningar i utvecklingsländer är det bara en av tio som får chansen. Med Come Together förändrar vi detta genom musik och kommunikation kombinerat med arbete på lokal nivå i Tanzania och Rwanda. Projektet är ett samarbete mellan Erikshjälpen och Riksförbundet FUB finansierat av Svenska PostkodLotteriet.