Nyheter

FUB Jönköping har flera hundra medlemmar och bedriver en fantastisk och omfattande verksamhet för barn, ungdomar och vuxna med IF. Verksamheten möjliggörs genom alla eldsjälar
och genom en ambitiös styrelse, som består av personer i alla åldrar. Likaså genom den duktiga Inre Ringen-sektionen ”Fyrklövern”, som dessutom har fyra personer i lokalföreningens styrelse.
FUB Jönköping arbetar flitigt med sina många kommittéer, både när det kommer till medlemsaktiviteter och när det kommer till det intressepolitiska påverkansarbetet. Bland annat finns en Fritids- och idrottskommitté samt en LSS-kommitté.

Medlemsaktiviteterna är många till antalet och är uppskattade, och de genomförs ofta i samverkan med Jönköpings kommun och många andra organisationer/föreningar. Exempel på
medlemsaktiviteter är länsdanser, simning och bowling. Lokalföreningen har också framgångsrik samverkan enligt LSS med Funktionshinderomsorgen i Jönköpings kommun, och medverkar även i Funktionsrätts arbete på bästa sätt.

Ett fritidshem drivs för ett tiotal ungdomar i föreningslokalen. I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan har det i många år också anordnats studiecirklar för personer med IF.
Detta är endast ett axplock av allt viktigt som görs, och lokalföreningen förtjänar i högsta grad att uppmärksammas för detta och mycket mer.

Skolverkets nya rapport, Arbete, studier och daglig verksamhet efter gymnasiesärskolan, visar att var tredje ungdom som slutar gymnasiesärskolan var andelen ungdomar som varken arbetade, studerade eller hade daglig verksamhet hela 32 procent. Andelen ungdomar som studerade vidare var enbart 11 procent och bara 9 procent hade ett arbete. Hälften av ungdomarna hade börjat på en daglig verksamhet.

– Bakom dessa nedslående siffror ligger flera problem som har funnits länge, utan att de viktigaste aktörer har hittat fungerande lösningar, säger Riksförbundet FUB:s ordförande, Anders Lago.

– Både särskolan och Arbetsförmedlingen bär ett stort ansvar. En tredjedel av de som lämnar särskolan varken studerar eller arbetar, vilket leder till ett verkligt utanförskap, säger Anders Lago. Ett fåtal som lämnar särskolan får en chans på den reguljära arbetsmarknaden. Trots att internationell forskning visar att kontakt med arbetsplatser tidigt under skoltiden är en viktig framgångsfaktor för elever med intellektuell funktionsnedsättning, sker det inte i tillräckligt stor utsträckning i särskolan.

– Det har även saknats en politisk vilja att satsa på förbättrade förutsättningar för personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Regeringen måste ge Arbetsförmedlingen direktiv att utveckla samarbetet med särskolan och direktiven måste backas upp av öronmärkta resurser. Och extra satsningar behövs för att stärka gruppen tjejer i gymnasiesärskolan. När regeringen minskar förvaltningsanslaget för Arbetsförmedlingen, drabbas vår grupp särskilt hårt, säger Anders Lago.

Elin Vesterlund, Inre Ringen Sveriges vice ordförande känner igen mycket som står i rapporten.

– Jag har själv gått i gymnasiesärskolan och har fått kämpa väldigt hårt för att få ett arbete. Det finns få utbildningar som vi som har betyg från särskolan kan söka och det har varit väldigt svårt att få ett fungerande stöd från Arbetsförmedlingen. Men jag gav inte upp och nu – efter 10 år – har jag ett arbete som jag trivs väldigt bra med.

FUB har länge efterlyst statistisk uppföljning från Skolverket om elever som går i särskolan.

– Även om rapporten visar upp en mycket nedslående bild, är det väldigt bra att det äntligen finns ett underlag att utgå ifrån. Utan regelbunden uppföljning är det omöjligt att dra slutsatser kring hur särskolan lyckas – eller misslyckas – med sitt uppdrag, säger Robert Öberg, skolombudsman på Riksförbundet FUB.

– Men med rapporten som utgångspunkt, har man en större chans att skapa bättre förutsättningar för elever som vill arbeta eller studera när de lämnar särskolan. Till exempel, måste folkhögskolor som vill ordna anpassade kurser för vår målgrupp, få de resurser som krävs för att ha extra stöd på skolan. I dagsläget saknas pengar till detta vilka begränsar ytterligare studiealternativ för elever som har gått i särskolan, påpekar Öberg.

Med anledning av Skolverkets rapport kommer Riksförbundet FUB att begära ett möte med skolminister Lotta Edholm och arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

– Vi är glada för möjligheten att sprida den lättlästa ”Om krisen eller kriget kommer”, säger Christina Heilborn. Det är resultatet av samarbetet med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som började under pandemin.

Pandemin gjorde många medvetna om att kriser kan hända.

– FUB och Inre Ringen arbetar för allas rätt till begriplig information. Särskilt viktigt är det under en kris, säger Christina Heilborn.

Ett exempel på det arbetet är att de lättlästa sidorna på www.krisinformation.se blev mycket bättre efter att Inre Ringen Sverige förklarat hur de behöver vara.

Just nu oroar sig många för vad som händer i världen. ”Om krisen eller kriget kommer” handlar om hur vi kan vara förberedda, och hur vi kan hjälpa varandra, om det blir en kris.

Enligt en Kantar Sifo-undersökning beställd av Riksförbundet FUB (juni 2022), tycker 76 procent av befolkningen att ett gratis juriststöd ska införas i LSS.

Skrivelsen från Riksförbundet FUB har utöver socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall även skickats till ledamöterna i riksdagens socialutskott och justitieutskott.

I skrivelsen lyfter Riksförbundet FUB behovet av att antingen utöka rätten till rättshjälp eller införa offentligt biträde i LSS.

Nu förstärker vi vårt team med en presskommunikatör

Är du en driven kommunikatör, med erfarenhet av press och opinionsbildning, som värnar om allas lika värde? Söker du en stimulerande miljö som genomsyras av positivt engagemang där du har möjlighet att åstadkomma skillnad för många människor? Då har du hittat rätt.

Sök jobbet på Stardusts webbplats.

Du kommer att få:

• Arbeta både strategiskt och operativt med vår opinionsbildning och presskontakter. Vi utvecklar vårt intressepolitiska arbete och behöver hitta nya sätt och kanaler för att nå ut i debatten.
• Skriva debattartiklar, pressmeddelanden och uttalanden utifrån underlag från sakkunniga medarbetare.
• Skriva texter till webb och sociala medier.

För att lyckas i rollen bör du ha relevant högskoleutbildning, och några års erfarenhet från liknande arbetsuppgifter hos till exempel civilsamhället, fackförbund eller myndighet. Meriterande är kunskap om funktionsrätt och annat arbete kring mänskliga rättigheter.

Som person är du effektiv, lösningsorienterad och initiativrik. Du trivs med att bygga relationer och tvekar inte att ta kontakt med media. Du har förmåga att anpassa innehåll efter målgrupp och syfte. Du sätter dig snabbt in i komplicerade frågor och hittar det viktiga för att förenkla och förtydliga ett kärnfullt budskap. Du är en god skribent och har arbetat med både WordPress och rörligt material.

Rollen innebär ett nära samarbete med engagerade och kunniga kollegor inom juridik och intressepolitik på FUB:s kansli och du rapporterar till förbundssekreteraren, Christina Heilborn.

Medlemmar i FUB är personer med intellektuell funktionsnedsättning, anhöriga och många fler som delar uppfattningen om allas lika värde. Självklart delar du också dessa värderingar.

Placering i huvudsak vid FUB:s ljusa lokaler i Solna, en kort resa från innerstaden. Stor möjlighet att lägga upp arbetet självständigt och jobba på distans hälften av tiden. Tjänsten är en tidsbegränsad anställning på två år med möjlighet till tillsvidareanställning. Tillträde under februari månad eller snarast möjligt.

Sista ansökningsdag är den 19 december. Urval sker löpande så dröj inte med din ansökan.

FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva ett bra liv. Vårt mål är att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter och möjligheter till delaktighet i samhället som andra har. Vi är drygt 25 000 medlemmar i fler än 150 lokalföreningar runt om i landet. På kansliet i Solna är vi 20 personer.

De kvalitetsdialoger som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten påbörjat med landets alla skolhuvudmän, kan bidra till ökad kvalitet och likvärdighet för elever med funktionsnedsättningar. Därför är det allvarligt att satsningen plötsligt står utan finansiering.

– Med tanke på att det finns brister i uppföljningen och utvärderingen av anpassad grund- och gymnasieskola (särskolan) på nationell nivå, blir dialogerna extra viktiga som en del i att följa upp kvalitén och behovet av stöd, säger Christina Heilborn, FUB:s förbundssekreterare.

– Vi vet också att många huvudmän inte själva söker stöd ifrån SPSM och därför blir dialogerna en möjlighet för SPSM att få en tydligare bild av situationen i skolan för elever med intellektuell funktionsnedsättning, för att kunna utveckla och erbjuda stöd utifrån huvudmännens behov, säger Christina Heilborn.

Vi uppmanar därför skolministern Lotta Edholm (L) att garantera:

• Att pågående uppdrag med kvalitetsdialoger får fortsätta med full kraft.
• Att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten ges mandat att göra dialogerna obligatoriska för alla skolhuvudmän.
• Att se till att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten utgår från en kvalitetssäkrad metod för att fånga upp barnens perspektiv och röst i arbetet.