Nyheter

Redan när direktiven för den pågående Översynen av LSS och assistansersättningen blev kända konstaterade FUB och den samlade funktionsrättsrörelsen att de stred mot Funktionsrättskonventionen.

Efter det att utredningens förslag kring personlig assistans blev kända i slutet av förra veckan är det än mer tydligt att utredningen behöver nya direktiv. Annars är en nedmontering av LSS ett faktum.

I sin iver att begränsa personlig assistans har utredningen genom ett grumligt resonemang fråntagit barn under 12 år rätten till denna insats. Istället föreslås en ny insats ”Omvårdnad och stöd för barn”, som avses för barn upp till 12 års ålder som har omfattande omvårdnadsbehov. Men oavsett hur man beskriver det nya förslaget kan man inte komma ifrån att det kommer att innebära en betydande försämring för barn under 12 år och deras familjer, som idag har rätt till personlig assistans.

Risken för ytterligare försämring finns dessutom inbyggd i utredningens direktiv, där det framgår att utredaren ska ”analysera hur det tydligare kan regleras vad som ska avses med vårdnadshavares ansvar vid bedömning av behovet av personlig assistans”. Inom kort kommer Riksförbundet FUB släppa en rapport av juristen och forskaren Monica Larsson, som på uppdrag av Riksförbundet FUB har gjort en granskning av tolkning och tillämpning av begreppet ”normalt föräldraansvar” och vad detta innebär i relation till olika stöd- och serviceinsatser enligt LSS. Hon har även granskat tillämpningen vad gäller ersättningar som ges via Socialförsäkringsbalken (SFB), dvs. assistansersättning och vårdbidrag.
Larssons granskning visar bland annat att det görs godtyckliga bedömningar för vad som räknas som ”normalt föräldraansvar” vid ansökan om insatser för barn. Larsson konstaterar att det existerar ett juridiskt tomrum för hur man definierar ”normalt föräldraansvar”. FUB hyser stora farhågor för att denna rättsosäkerhet kommer att göra sig påmind än mer vad gäller den föreslagna insatsen ”Omvårdnad och stöd för barn”.

Rapporten lyfter även bristfällig kompetens hos många LSS-handläggare vad gäller grundläggande kunskap om funktionsnedsättning och hur det påverkar vardagen för familjer som har barn med funktionsnedsättning. Denna kunskapsbrist har också konstaterats av Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) i en tillsyn av 30 kommuner och deras handläggning (IVO, 2016).

Därmed konstaterar Riksförbundet FUB följande: 

• Direktiven i nuvarande form strider mot Funktionsrättskonventionen. 
• Den nya LSS-insats som utredningen föreslår som ersättning för personlig assistans för barn under 12 år, motsvarar inte på långa vägar det stöd man får genom dagens personliga assistans. Därmed blir det en påtaglig försämring för yngre barn med funktionsnedsättning och deras familjer. 
• I dagsläget saknar kommunerna nödvändiga kunskaper för att vara huvudmän för den nya insats som beskrivs ovan.

Än en gång har regeringen gett oss anledning att kräva: Gör om och gör rätt!

Några av FUB:s förslag för hur ekonomin kan bli bättre för personer med utvecklingsstörning:

• höj det statliga bostadstillägget 
• höj sjukersättningen och aktivitetsersättningen
• gör tydligt i lag att personer som bor i gruppbostad inte ska behöva betala hyra för gemensamhetsutrymmen, det går emot merkostnadsprincipen. (En tydlig genomgång finns bland annat i FUB Stockholms läns rapport ”Får jag möjlighet att leva som andra?”, se på sidan 7.)

Kommunerna har också en skyldighet att förbättra situationen för personer med utvecklingsstörning, och de kan göra det, till exempel genom att:

• införa ett kommunalt bostadstillägg
• och höja/införa habiliteringsersättning, med statliga pengar.

Kommuner kan både införa och höja habiliteringsersättning med hjälp av det nya bidraget från staten.

Fångad i fattigdom – rapporten uppdaterad

Riksförbundet FUB har uppdaterat rapporten ”Fångad i fattigdom?” med siffror för 2018. Rapporten skrevs ursprungligen år 2014 för att kartlägga hur den ekonomiska situationen för FUB:s målgrupp ser ut. Senaste uppdateringen gjordes år 2016. Riksförbundet FUB har exempelvis gjort beräkningar på ersättningsnivåerna jämfört med Konsumentverkets beräkningar av ”skäliga levnadskostnader”. År 2016 visade rapporten att en 25-årig man med aktivitetsersättning i genomsnitt går back cirka 2 500 kr per månad.

Inför 2018 gick regeringen ut med att det skulle satsas på personer med funktionsnedsättningar. Bland annat införs i år en höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen och skattesänkningar. Dessutom höjs taket för det statliga bostadstillägget. Trots dessa förbättringar är den ekonomiska situationen fortsatt dålig. Förbättringarna kompenserar inte för kostnadsutvecklingen i samhället. Vid en jämförelse med Konsumentverkets beräkningar för 2018 går en 25-årig man cirka 3 500 kr back varje månad, alltså 1000 kr mer nu än för två år sedan. Detta trots att regeringen ”satsar” på att förbättra den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättningar.

I Hjälpmedelsutredningen från maj 2017 (SOU 2017:43) konstateras att den genomsnittliga inkomsten för personer i grupp 1 i LSS personkrets med insatser enligt LSS och/eller med assistansersättning uppgick till cirka 123 000 kronor per år under 2014. Nivån understiger gränsen för relativ fattigdom, som då var 129 600 kronor. Den genomsnittliga disponibla inkomsten för hela befolkningen var 265 000 kronor, dvs. mer än dubbelt så stor.

Personer med utvecklingsstörning lever i ett dubbelt utanförskap i Sverige. Dels ett utanförskap som beror på funktionsnedsättningen som många gånger gör det svårt att delta i samhällslivet. Dels ett utanförskap som beror på livslång fattigdom som gör att man inte har ekonomisk möjlighet att delta. 

– Det är inte rimligt att många i hela sitt vuxna liv ska gå minus varje månad. Det är rimligt att även personer som fått en tidig funktionsnedsättning och behöver livslångt stöd ska kunna leva ett gott liv och få vara delaktiga i samhället, säger Thomas Jansson.

De som är hänvisade till ersättningar från socialförsäkringssystemet för sin försörjning har en dålig inkomstprognos. De har i stort sett samma ersättning hela livet igenom. Personer som bor i LSS-bostad har mycket små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation genom att flytta till en bostad med lägre hyra eller förvärvsarbeta.

FUB:s lokalföreningar har kunskap att ge

FUB:s lokalföreningar kan i LSS-samverkan med kommunerna ge kunskap utifrån rapporten om hur ekonomin ser ut för våra medlemmar generellt, och specifik kunskap om hur läget är i den aktuella kommunen. Det ger bra underlag för att diskutera förslag som de ovan och till exempel följa upp att kommunen utnyttjar möjligheten att söka statsbidrag för habiliteringsersättningen. 

 

Samverka med kommunerna! Erfarenheter från FUB Södra Roslagen

 

LSS-skolan Lektion 18: Samverkan i LSS