–Vi delar inte uppfattningen att lagen är svårtolkad, utan att det istället är den juridiska tillämpningen som brister, säger Pelle Kölhed, vice ordförande i Handikappförbundens styrelse och expert i den statliga översynen av LSS. Lagen är skriven utifrån den enskildes rätt till självbestämmande och det är bara den enskilde som vet vad de här begreppen innebär för hen.
När LSS kom till 1994, var Sverige före sin tid och lagen är ett utmärkt exempel på social innovation. Reformen innebar att institutionerna kunde avskaffas och skapade förutsättningar för självbestämmande och möjlighet även för personer med omfattande funktionsnedsättningar att styra över sin egen vardag. Allt detta med en samhällsekonomiskt effektiv lösning. Principerna och begreppen i lagen återkom sedan i FNs funktionsrättskonventionen och förstärktes därmed ytterligare. Sverige ratificerade Funktionsrättskonventionen 2009 och konventionen medger inte lagändringar som på något sätt försvagar redan lagstadgade rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.
–Den förändrade tillämpningen vi har sett av LSS innebär ett kliv 40 år tillbaka i tiden, till en tid där personer med funktionsnedsättning saknade självbestämmande. Då var det tjänstemän eller vårdpersonal som definierade livet, säger Pelle Kölhed. Frågan är vad regeringen vill med sin översyn. Vill de att Sverige ska fortsätta att vara framåtblickande och följa funktionsrättskonventionen? Då måste intentionerna med LSS lagen återupprättas och därmed rätten för enskilda individer att själva bestämma över sina liv och sin vardag.
Detta är det andra ställningstagande som skickats in till den statliga LSS-utredningen från Handikappförbundens parallellutredning om LSS.
Slutsatser i ställningstagandet om centrala begrepp från Handikappförbundens arbetsgrupp om LSS:
I direktiven till den pågående översynen beskrivs att flera centrala begrepp i LSS är otydliga och har visat sig svåra att tolka när behoven och omfattningen av stöden skall bedömas och därmed påverkar rättssäkerheten och likvärdigheten.
Handikappförbunden delar inte uppfattningen att flera centrala begrepp i LSS är otydliga. Däremot delar vi bilden att uttolkningen ibland visat sig svår, vilket lett till bristande rättssäkerhet och likvärdighet. Handikappförbunden menar att tillämpningen av LSS till stora delar fungerar bra. Många människor som omfattas av lagens rättigheter får dem tillgodosedda i enlighet med lagens intentioner. Uttolkningen av de centrala begreppen kan underlättas med vissa förstärkningar och förtydliganden i lagtext som vi tagit upp i denna skrivelse.
Det går inte att undvika att kommentera att den förändrade rättstillämpningen och dagens till synes svåra uttolkning av LSS också är en konsekvens av att såväl kommuner som Försäkringskassan haft en starkt pådrivande roll för att begränsa rätten till insatser. Idag tillämpas lagen alltmer restriktivt. Delvis på grund av olika styrdokument och riktlinjer hos kommunerna samt nationella riktlinjer som Försäkringskassan tagit fram. Dessa kan strida mot lagens intentioner samt offentligrättsliga principer, t ex om att beslut om en insats ska omprövas regelbundet. Det strider mot kontinuitetsprincipen, att den som fått ett positivt besked för en insats ska vara säker på att det inte helt plötsligt ändras. Trots det har många personer som har personlig assistans fått sina assistanstimmar reducerade, eller till och med helt borttagna, utan att behovet av insatsen förändrats. Det strider mot lagens syften, mot offentligrättsliga principer samt även mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. LSS skiljer sig från annan lagstiftning, då den tillerkänner en rad rättigheter till insatser åt de personer som omfattas av lagen. Lagen är inte utformad som en ramlag, som ger berörda huvudmän utrymme att utforma insatserna utifrån egna förutsättningar.
Insatserna som definieras i lagen är rättigheter som den enskilde har en obeveklig rätt att få.
Handikappförbunden invänder starkt mot att de centrala begreppen i LSS definieras i lagtext. Handikappförbunden förordar att uttolkningen av de centrala begreppen i LSS underlättas genom de lagändringar som omnämnts i denna skrivelse:
- Tydliggör den enskildes tolkningsföreträde
- Inför omvänd presumtion för den enskildes tolkningsföreträde.
- Förtydliga momenten i LSS som rör a) lagens mål b) verksamhetens utformning c) rekvisit för rätten till insats
- Förstärk LSS mål med funktionsrättskonventionen
- Förstärk kontinuitetsprincipen i lagtext.
- Förstärk den enskildes rättsliga ställning.
