Nyheter

I delbetänkandet skriver kommissionen att det fortfarande är för tidigt att veta vilka konsekvenser pandemin kommer att ha i framtiden för grupperna som har varit särskilt drabbade. Men de påpekar att det förmodligen kommer finnas ett större behov av stöd och insatser, på grund av den stora ökningen av ej verkställda beslut om olika insatser under 2020.

– Vi hoppas att regeringen lyssnar på Coronakommissionen som säger att fler uppföljningar och mer forskning måste göras för att skapa en klarare bild av hur pandemin har drabbat den enskilde.  Annars är risken stor att våra medlemmar fortsätter att betala ett väldigt högt pris på grund av alla brister som kommissionen skriver om i sin rapport, säger Christina Heilborn.

Coronakommissionen lyfter i delbetänkandet också Socialstyrelsens rapportering om den betydligt högre risken att dö i covid-19 som personer med insatser enligt LSS har jämfört med totalbefolkningen. Dock görs ingen större analys av varför dödligheten var så mycket högre.

– FUB har sedan länge efterlyst en djupanalys av den höga överdödligheten i covid-19 bland personer som bodde i LSS-bostäder, påpekar Christina Heilborn. Inte minst med tanke på att de flesta i denna grupp var yngre än 70 år.

Vi anser att man exempelvis måste se över hur vårdplanerna såg ut och vid vilken tidpunkt under sjukdomsförloppet personerna fick tillgång till sjukhusvård. Kommissionen har kommit fram till att inom äldreomsorgen var dödligheten högre på större enheter med större personalomsättning. Det är förstås väldigt viktigt att veta om detta också var fallet i LSS-bostäder.

Frågor som FUB kan ställa i samverkan med kommunen:

– LSS-verksamhet räknas som samhällsviktig verksamhet: Vilken beredskap fanns i kommunen vid pandemins början för att säkerställa LSS-verksamheten? Fanns en kontinuitetsplan? Om inte: Kommer kommunen ta fram en plan?

– Vilka lärdomar har kommunen dragit när det gäller krisberedskapen i LSS-verksamheten under pandemin?

– Har kommunen följt upp hur personer med LSS-insatser har påverkats av pandemin? Det kan t.ex. handla om ej verkställda beslut, besöksförbud och stängda gemensamhetsutrymmen i LSS-bostäder.

– Hur har kommunens information till anhöriga om smittspridning och skyddsåtgärder i LSS-verksamhet fungerat under pandemin? Vilka lärdomar har man gjort?

– Vilken beredskap har kommunen inför andra kriser, exempelvis ett längre elavbrott under vintertid eller en långvarig värmebölja? Finns reservaggregat och fläktar eller luftkonditionering att tillgå i LSS-bostäderna?

Se också FUB:s dokument om samverkan om krisberedskap i LSS-verksamhet.

Läs allmänt om samverkan med kommunen på www.fub.se/samverkan.

Covid-19-pandemin

Socialstyrelsen konstaterar i sin färska rapport Covid-19:s konsekvenser för personer med insatser enligt LSS (augusti 2021) att personer med LSS-insatserna daglig verksamhet och bostad för vuxna har drabbats extra mycket under pandemin. Endast 40 procent av kommunerna hade enligt Socialstyrelsen aktuella kontinuitetsplaner 2020 för bostäder enligt LSS. En kontinuitetsplan ska innehålla information om vad personalen ska göra vid en störning i verksamheten eller vid en kris, exempelvis en pandemi.

Vad är en kris?

• Inträffar plötsligt eller oväntat
• Hotar grundläggande värden
• De ordinarie resurserna räcker inte
• Kräver samverkan utöver det vanliga

Krisberedskapsveckan

Krisberedskapsveckan anordnas i år för 5:e gången och infaller under vecka 39 (27/9 – 3/10). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som har ansvar för att stödja samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar, är även ansvarig för kampanjen under vecka 39.

Folkhälsomyndigheten har nyligen gått ut med en uppmaning till arbetsgivare (2021-09-15) om att öka ansträngningarna för att personal som arbetar nära riskgrupper ska vara vaccinerad mot covid-19. Det är bra, men FUB vill gå ett steg längre när det gäller personal inom LSS-verksamhet:

– Kräv vaccination vid nyanställning och omplacera personal som vägrar att vaccinera sig, säger Christina Heilborn. Liv och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning måste gå före personalens vaccinovilja. Chefer inom LSS-verksamhet kan inte bara förhålla sig till arbetsrätten utan de måste också värna rätten till goda levnadsvillkor för personer med LSS-insatser.