Nyheter

Personer med intellektuell funktionedsättning har under lång tid drabbats av rättsosäkra utredningar och beslut i LSS-ärenden och har inte rätt till juridiskt stöd om de vill överklaga LSS-beslut.

Det finns också få möjligheter till utbildning och många som har sjuk- och aktivitetsersättning lever i fattigdom. Trots lagar och konventioner som ska motverka diskriminering.

– Hur kommer det sig att funktionsrättskonventionen har reducerats till något som regeringen pliktskyldigt hänvisar till i olika policydokument, samtidigt som den stora LSS-utredningen, som nyligen har varit ute på remiss, underkastades direktiv som stod i uppenbar strid med samma konvention, undrar FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Hur kommer det sig att kunskapen om funktionsrättskonventionen och statens skyldigheter fortfarande, efter 12 år, förblir så skrämmande låg i offentlig sektor och rättsväsende? Hur kommer det sig att i tider av kris som vi upplever nu, då lagar och rättigheter prövas, har inte funktionsrättskonventionen varit den kompass som behövs för att avstyra hoten?

Under pågående pandemi har utsattheten och diskrimineringen av personer med intellektuell funktionsnedsättning blivit ännu tydligare. FUB:s medlemmar har slagit larm om oetiska vårdplaner, besöksförbud i LSS-bostäder som saknar stöd i lagen, stängning av särskolor utan att distansundervisning erbjuds, stängning av daglig verksamhet utan att alternativa aktiviteter ordnas, indragna LSS insatser såsom kontaktperson och ledsagning.

– Med andra ord – när det har varit som allra viktigast att värna om mänskliga rättigheters centrala och självklara plats i varje människas vardag – har beslutsfattare knappast haft funktionsrättskonvention som ledstjärna.

– Många av oss har under hösten följt Sveriges Radios reportageserie om Vipeholmsanstalten i Lund, som under decennier utsatte personer med intellektuella funktionsnedsättningar för vanvård, oetiska experiment och övergrepp som byggde på en människosyn som vi innerligt önskar kunde beskrivas som att den “hör till det förflutna”. Men Uppdrag Gransknings reportage om Dick och Robin för en kort tid sedan blottade precis samma människosyn. En syn som utgår ifrån att alla människor sannerligen inte är lika mycket värda och kan behandlas därefter. Nästan 40 år efter nedläggningen av Vipeholm.

– När det blir uppenbart att gällande lag och konventioner inte har förmått skydda de människor som de är tänkt att skydda, får inte samhället titta bort, avslutar Christina Heilborn.

Det är tredje året som Giving Tuesday uppmärksammas i Sverige. Förra året deltog omkring 200 organisationer och företag, och antalet gåvor till insamlingsorganisationer gick upp med hela 121 procent på Giving Tuesday. Nu siktar man ännu högre. 

– Vi vill att Giving Tuesday ska bli något alla i Sverige känner till. Giving Tuesday växer över hela världen och vi har bara sett början här i Sverige. Jag tror även att den pandemi som nu drabbar världen har gjort oss mer medvetna om betydelsen av en god gärning eller positiv handling, liten som stor, säger Charlotte Rydh. 

Om Giving Tuesday 

• Giving Tuesday startades 2012 av Belfer Center for Innovation & Social Impact vid 92nd Street NY i samverkan med United Nations Foundation.  
• I över 70 länder finns det en nationell samordnare för Giving Tuesday, men rörelsen finns i så gott som alla världens länder. 
• Giva Sverige; branschorganisationen för tryggt givande, är sedan 2017 nationell samordnare för Giving Tuesday i Sverige.  
• Hashtagen #givingtuesdaysweden samlar alla initiativ som görs den 1 december i Sverige. 

Mer information
https://givingtuesday.se/
https://www.givingtuesday.org/

Kontaktperson på Riksförbundet FUB
Sara Westfahl
Kommunikatör och Föreningsutvecklare
sara.westfahl@fub.se

​​IVO:s nationella granskning av vårdinsatser på äldreboenden under pågående pandemi har bekräftat vad så många närstående har varnat för och fruktat mest – att deras mamma, pappa, mormor, farfar inte fick den vård och behandling de hade rätt till.

FUB har kontaktats av medlemmar som har uttryckt stor oro kring att vårdplaner har tagits fram för deras närstående som bor i LSS-bostäder.

– Man har befarat ett innehåll som liknar det som har gällt på många äldreboenden, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Att rätten till läkarkontakt och sjukhusvård begränsas för den som blir sjuk i covid-19. Vi har även sett bevis på detta.

Riksförbundet FUB anser att IVO måste genomföra en motsvarande granskning, av vårdinsatser på LSS-boenden, som man gjort inom särskilt boende för äldre. Skälen till detta är framför allt:

• Socialstyrelsens senaste statistik visar en högre dödlighet hos personer med bekräftad covid-19, bosatta i en LSS-bostad.
• Samma statistik visar att i denna grupp var 70 procent av personerna som har dött i covid-19 under 70 år (tvärtemot hur dödligheten ser ut för befolkningen i övrigt.)
• Ojämlik tillgång till vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning har uppmärksammats av professionen, SKR och intresseorganisationer under många år. Det är stor risk att denna ojämlikhet har förvärrats under pandemin.

IVO:s generaldirektör, Sofia Wallström, påpekade mycket riktigt i sitt uttalande om granskningen av äldreboenden, att ”ingen vill bli behandlad som en grupp.” Men alldeles för ofta betraktas personer med intellektuell funktionsnedsättning – i likhet med gamla människor – som en homogen samling snarare än unika individer med unika förutsättningar.

Vi har sett vilka förödande konsekvenser denna inställning har haft gällande vård på äldreboenden under pandemin.

Har samma inställning lett till sämre vård av covidsjuka i LSS-bostäder? FUB anser att IVO skyndsamt måste ta reda på svaret på den frågan.

Riksförbundet FUB tar socialminister Lena Hallengren på orden: ”Jag tror att de flesta som följt mitt arbete sedan jag blev socialminister vet att jag vill se en stärkt LSS-lagstiftning” sade Lena Hallengren.

Så, när den hårt kritiserade LSS-utredningen trots allt gick ut på remiss efter 1,5 år, valde FUB att vara proaktiva och leverera ett gediget kunskapsunderlag i ett remissvar som kan fungera som utgångspunkt för just en stärkt LSS-lagstiftning. Eftersom de förkastliga förslagen om personlig assistans hade lyfts bort ur remissen, är FUB:s fokus på de övriga nio LSS-insatserna.

– I vårt remissyttrande gör vi det som utredningen inte mäktade med, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare. Vi kommer med robusta förslag för de övriga nio LSS-insatserna.

Läs FUB:s remissyttrande under Bilagor. FUB lyfter det som har utarmat LSS. Det handlar om begränsande rättspraxis och lagvidriga kommunala riktlinjer. Men även om bristande kompetens i flera led om LSS-lagen och livsvillkoren för människor med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Allt sammantaget har gjort det allt svårare för barn, unga och vuxna med IF att få det stöd de behöver för att kunna leva som andra.

Se också särskild bilaga om personlig assistans. FUB motsätter sig LSS-utredningens samtliga förslag som innebär en inskränkning av rätten till personlig assistans.