Hoppa till innehåll

Samverkan om krisberedskap i LSS-verksamhet

Samverkan om krisberedskap i LSS-verksamhet

FUB har rätt till samverkan med kommunen enligt LSS 15 kap. § punkt 7. Behovet av en fungerande samverkan är särskilt viktig nu under den pågående covid-19 pandemin, i synnerhet då LSS-verksamhet räknas som samhällsviktig verksamhet.

Samhällsviktig verksamhet

Samhällsviktig verksamhet definieras som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.

Ansvarsprincipen

En vägledande princip i svensk krishantering är ansvarsprincipen, som innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala omständigheter även har det vid en kris som den pågående covid-19 pandemin.

Likhetsprincipen

Likhetsprincipen innebär att verksamheten vid en kris ska likna den normala så långt som möjligt.

Närhetsprincipen

Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 1 § SoL).
Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvarar för att det finns ett ledningssystem som även kan hantera uppgiften att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i kris. (SOSFS 2011:9).

Förslag på frågor att ta upp vid samverkan om kommunens krisberedskap för personer som har LSS-insatser:

Stödlinje i kommunen

Täby kommun har inrättat en stödlinje för personer med funktionsnedsättning som är oroliga över coronaviruset. Två timmar om dagen är det möjligt att ringa och prata med en person från funktionsstödsförvaltningen. Kanske finns det fler kommuner som har gjort något liknande? Det är hur som helst ett bra initiativ att sprida vidare till andra kommuner.

Daglig verksamhet

Socialstyrelsen skriver i ett Meddelandeblad : ”Om t.ex. en daglig verksamhet eller dagverksamhet tillfälligt stängs kan det finnas behov av att omfördela resurser till hemtjänst, en gruppbostad eller till boendestöd.”

Hur ser kommunens krisberedskap för daglig verksamhet (DV) ut?

  • Kommer man tillfälligt stänga DV som har många deltagare som bedöms tillhöra riskgruppen för covid-19 (t.ex. personer med flerfunktionsnedsättning, äldre med Downs syndrom)?
  • Stänger kommunen DV om många i personalen är frånvarande/vid stor smittspridning?
  • Kommer någon eller några DV vara öppna för exempelvis: personer som fortfarande bor kvar i föräldrahemmet (så föräldrarna kan jobba), personer som inte tillhör riskgruppen och personer som har stort behov av struktur och rutiner?
  • Vid en stängning av DV: Kommer habiliteringsersättning att betalas ut ändå?
  • Hur tillgodoses omsorg för vuxna med IF som bor kvar i föräldrahemmet om DV stängs?

Bostad för vuxna

Så här skriver Socialstyrelsen på sin webbplats angående besöksförbud i gruppbostad:

”Nej, men det är möjligt att vid behov föreslå och hjälpa till att ordna andra sätt att ha kontakt, än via ett fysiskt besök. Personalen kan behöva informera den som får insatser och närstående, om eventuella risker för smittspridning vid besök. Det blir särskilt viktigt om det finns personer som tillhör riskgrupperna på boendet.

LSS-insatser är frivilliga och ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Varje lägenhet inom ett LSS-boende är personens egen bostad. Det finns inte några bestämmelser som gör att man mot den enskildes vilja kan begränsa besök från exempelvis anhöriga och vänner i deras boende (jfr. JO 2006/07 s. 277, JO 2019/20 s 460 och prop. 1995/96:196 s. 11).”

Hur ser kommunens krisberedskap för bostad för vuxna ut?

  • Hur har kommunen agerat vad gäller besöksförbud i gruppbostad?
  • Har personalen i grupp- och servicebostäder tillgång till fullständig skyddsutrustning för vård/omvårdnad av covid-19 sjuka boende?
  • Har personalen i grupp- och servicebostäder fått särskild utbildning om smittrisker, hygien- och skyddsrutiner?
  • Vad gäller om någon boende eller personal i en grupp- eller servicebostad blivit smittad av covid-19? Hur kommer kommunen informera anhöriga och ställföreträdare om detta?
  • Om många i den ordinarie personalgruppen blir sjuka: Finns beredskap för att bemanna med vikarier (vikariepool)? Kommer enhetscheferna finnas på plats i grupp- och servicebostäderna för direkt arbetsledning?

Personlig assistans

Anordnare av personlig assistans är ansvarig för att assistansen fungerar för de assistansberättigade även under en kris. Men kommunen behöver ha en planering för att vid behov kunna ge stöd och hjälp till assistansberättigade med annan utförare än kommunen. Så här skriver Socialstyrelsen i Meddelandeblad nr 2/2020 :

”Nämnden kan också behöva skaffa sig kännedom om personer som har personlig assistans som utförs av annan än kommunen t.ex. assistansbolag eller om assistansanvändaren är egen företagare. Om dessa assistansanordnare p.g.a. t.ex. en influensaepidemi inte klarar av att fullfölja sitt uppdrag kan kommunerna behöva tillhandahålla assistansen, enligt 2 och 9 a §§ LSS.”

Hur ser kommunens krisberedskap för personlig assistans ut?

  • Känner socialtjänsten till vilka personer som har annan utförare av personlig assistans än kommunen?
  • Har kommunen uppdaterad information om tillgången på personliga assistenter hos de privata utförarna?
  • Finns en beredskap hos kommunen att vid behov tillhandahålla assistansen när en privat utförare inte klarar att fullfölja uppdraget pga. många sjuka assistenter?
  • Har de personliga assistenterna i kommunal och privat regi fått utbildning om basal hygien? (SOSFS 2015:10)?
  • Har de personliga assistenterna i såväl kommunal- som privat regi adekvat skyddsutrustning för att ge stöd till en covid-19 sjuk person? Har de kunskap om hur man använder utrustningen?

LSS-insatser för barn och familj

Med LSS-insatser för barn avses avlösarservice i hemmet, korttidstillsyn och korttidsvistelse. För många föräldrar som har barn med intellektuell funktionsnedsättning är fortsatt tillgång till dessa insatser en förutsättning för att det ska vara möjligt att jobba. Det är oklart i nuläget om LSS-insatserna för barn och familj fortfarande erbjuds i alla kommuner. Många kommuner har stängt ner gymnasiesärskolan, trots att regeringens beslut att ställa om undervisning i gymnasieskolan och vuxenutbildningen till distansundervisning inte omfattade gymnasiesärskolan. Kansliet får signaler om att en del kommuner erbjuder fritidsklubb eller korttidstillsyn till gymnasiesärskolans elever. Men vi hör också att föräldrar behöver stanna hemma från arbetet för att ta hand om sin tonåring när gymnasiesärskolan stängs.

Socialstyrelsen skriver i Meddelandeblad 2/2020 :

”Om nämnden väljer att stänga en verksamhet behöver konsekvenserna för berörda individer analyseras så att dessa personer får det stöd eller den hjälp som de behöver. ”

Hur ser kommunens krisberedskap för avlösarservice, korttidstillsyn och korttidsvistelse ut?

  • Erbjuds fortfarande avlösarservice, korttidstillsyn och korttidsvistelse till de som har beslut om dessa insatser?
  • Om insatserna bedrivs i reducerad utsträckning; vilka prioriteras då?
  • Om insatserna inte erbjuds under pågående kris; på vilket sätt tillgodoser kommunen behovet av avlastning för föräldrarna och stimulans för den unge?
  • Hur tillgodoser kommunen omsorg om gymnasiesärskolan stängs? Vilken beredskap har kommunen om även grundsärskolan kommer att stängas?
  • Har personal som arbetar med insatser för barn och familj kunskap om basal hygien? (SOSFS 2015:10).
  • Finns vikarier att tillgå (vikariepool) om många som jobbar med LSS-insatser till barn och familj blir sjuka?

Riksförbundet FUB
Eva Borgström
8 april 2020

Brev till Skolverket

Handläggare:
Robert Öberg
robert.oberg@fub.se

Solna 2020-04-08

 

Till Skolverket
Kopia: utbildningsminister Anna Ekström

Riksförbundet FUB och Autism- och Aspergerförbundet vill uppmärksamma Skolverket om en både oroväckande och problematisk situation för många elever som går i gymnasiesärskolan. I coronasmittans spår ser vi att ett flertal kommuner och huvudmän stänger gymnasiesärskolor och särskild undervisningen för vuxna trots att de skolformerna inte omfattas av regeringens och Skolverkets rekommendationer gällande distans- och fjärrundervisning.

Vi får in många rapporter från våra medlemmar runt om i landet som berättar att undervisningen helt eller delvis inte länge bedrivs och i vissa fall erbjuds inte heller någon omsorg för elever, trots ett omsorgsbehov.

Genom en undersökning via sociala medier, har FUB fått cirka 60 svar från vårdnadshavare med barn som går i gymnasiesärskolan och unga vuxna som deltar i särskild undervisning för vuxna. Efter en genomgång av svaren kan vi konstatera att omkring 25 procent av gymnasiesärskolorna är stängda. Vad gäller särskild undervisning för vuxna svarar 9 av 14 att det inte bedrivs någon undervisning. Enbart i ett fåtal fall bedrivs distansundervisning för elever inom gymnasiesärskolans nationella program. Även Autism- och Aspergerförbundet har
fått liknande signaler från sina medlemmar.

Våra förbund befarar nu att en stor grupp elever inte får den utbildning de har rätt till enligt skollagen och som huvudmannen har skyldighet att ordna. I den lägesrapport som Skolverket publicerade den 1 april 2020 beskrivs läget inom gymnasieskolan och Komvux, men en
motsvarande rapport om läget för gymnasiesärskolan eller särvux/lärvux lyser med sin frånvaro. Naturligtvis bör även dessa skolformer omfattas av Skolverkets rapportering.

Frågor som vi vill gärna ha svar på:

  • Har Skolverket någon samlad bild över läget inom dessa skolformer?
  • Hur ser Skolverket på att kommuner och huvudmän frångår de rekommendationer och förordningar som gäller? Och vad tänker ni vidta för åtgärder för att se till att rekommendationerna efterlevs?

Elever med intellektuell funktionsnedsättning och elever med autism är en både eftersatt och särskilt utsatt grupp, och gymnasiesärskolan och särskild undervisning för vuxna är en oerhörd viktig brygga mellan skolan och arbetsmarknad. Det handlar om att möjliggöra ett framtida
arbetsliv för så många elever och unga vuxna som möjligt. Att inte följa upp hur undervisningen fungerar inom gymnasiesärskolan och särvux/lärvux under corona-krisen kan i värsta fall tolkas som att eleverna och lärare inom dessa skolformer negligeras på ett mycket olyckligt sätt.

Vi delar elevers och föräldrars oro vad gäller avgångseleverna i gymnasiet men oroas än mer över den hittills kompakta tystnaden från Skolverket kring elevernas situation i gymnasiesärskolan och särskild undervisning för vuxna.

 

För Autism- och Aspergerförbundet

Ulla Adolfsson
Ordförande

 

För Riksförbundet FUB

Harald Strand
Ordförande

Brev till Lena Hallengren om habiliteringsersättning

Till Socialdepartementet
Socialminister Lena Hallengren
103 33 Stockholm

Stockholm den 3 april 2020

 

Bästa Lena Hallengren!

Riksförbundet FUB har stor förståelse för det väldigt intensiva arbetstrycket som Socialdepartementet har just nu p.g.a. den pågående coronapandemin. Det gäller även Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och det är just därför vi hoppas att förslaget som vi lyfter i denna skrivelse uppfattas som en konkret åtgärd som kan minska arbetsbördan för många, samtidigt som det skulle ha stor betydelse för alla i vår målgrupp som arbetar på daglig verksamhet.

Förslaget går ut på att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att göra en direkt utbetalning till samtliga kommuner – utifrån ett mycket förenklat ansökningsförfarande – av det extra statsbidraget som syftar till ”att införa, bibehålla eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning).” Utlysningsdatumet var 2020-02-07 och sista ansökningsdag är 2020-06-01.

Erfarenhet från de senaste två åren har visat att många kommuner har saknat resurser att sätta sig in i ansökningsprocessen och villkoren kopplade till bidraget. Detta har inneburit en stor orättvisa för de som arbetar på daglig verksamhet i de kommunerna som inte har mäktat med hanteringen av statsbidraget. Pengar som skulle ha kommit en mycket fattig grupp till del har istället förblivit oförbrukade.

Riksförbundet FUB anser att under rådande corona-omständigheter är risken stor att många kommuner inte hinner få iväg en ansökan om det extra statliga stödet – stöd som skulle kunna användas för att fortsätta betala ut habiliteringsersättning till alla arbetstagare som drabbas på ett eller annat sätt av den pågående pandemin. Det kan handla om personer som har varit tvungna att stanna hemma för att de tillhör riskgruppen, personer som har insjuknat eller personer som har inte någon daglig verksamhet att gå till för att den har stängts tillfälligt.

Naturligtvis måste en direkt utbetalning till kommunerna, även med en förenklad ansökningsprocess, hanteras enligt de direktiv som redan finns, bland annat att ”medlen är avsedda för habiliteringsersättning och ska betalas via dagpenning utifrån deltagande i daglig verksamhet enligt LSS.”

Vi är övertygade om att vårt förslag skulle underlätta för kommuner och för Socialstyrelsen i en mycket pressad situation samt minska risken att vår redan utsatta grupp drabbas ytterligare av corona-krisen.

För Riksförbundet FUB

Harald Strand, ordförande

FUB-förslag: Film om skyddsutrustning

Handläggare: Eva Borgström

Solna den 6 april 2020

 

Till Socialstyrelsen

FUB föreslår informationsfilm om skyddsutrustning

Riksförbundet FUB arbetar under den pågående covid-19 pandemin med att identifiera brister i samhällets krisberedskap för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och/eller autism. Vi ser att det finns behov av en enkel informationsfilm om skyddsutrustning riktad till denna målgrupp.

Personal som tar emot/vårdar misstänkt covid-19 sjuka patienter i sjukvården ska bära full skyddsutrustning, dvs. skyddskläder, ansiktsmask och visir. Kravet på skyddsutrustning gäller även personal i bostäder enligt LSS, som kommer att vårda/ge omvårdnad till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism som smittats av coronaviruset. För många personer i målgruppen kan personal i full skyddsutrustning verka mycket skrämmande.

För att förebygga och minska risken för rädsla och andra kraftiga reaktioner föreslår FUB att Socialstyrelsen tar fram en enkel film om skyddsutrustning, som kan visas i bostäder enligt LSS. Den kan förslagsvis lyfta fram och på ett enkelt sätt förklara vad olika sorts skyddsutrustning används till kopplat till covid-19. Filmen bör också visa när en person tar på sig de olika delarna i skyddsutrustningen. Kanske avsluta med: ”Så här ser Lisa ut i vanliga fall. Så här ser Lisa ut med huva, ansiktsmask och visir.” Det är viktigt att filmen kan fungera för personer med olika grad av intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism, dvs. att den innehåller ett mycket enkelt språk och att den har ett långsamt tempo.

För Riksförbundet FUB

Harald Strand, förbundsordförande