Nyheter

Uppdatering, två inslag i P4 Dalarna:

– Det finns ingen ursäkt för att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte skulle kunna göra det som är fullständigt självklart för alla andra, säger Judith Timoney, ombudsman vid FUB.

– Det borde finnas pengar till vad som är en av folkbildningens mest prioriterade grupper, anser Kerstin Gatu, kursansvarig.

FUB kräver återigen att Socialstyrelsens rekommendationer om baspersonalens kunskap måste omvandlas till tvingande föreskrifter. Annars är risken stor att Dick och många med honom har levnadsvillkor som är så svåra att de till och med kan vara livshotande.

LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kom till 1993 för att säkerställa att samhällets mest utsatta medborgare ska ha goda levnadsvillkor. Men nästan 30 år och flera utredningar senare, är levnadsvillkoren allt annat än goda för alltför många som har rätt till LSS-insatser. FUB tar del av handlingar som utförs mot personer med intellektuell funktionsnedsättning, vilka skulle leda till åtal ute i samhället. Men när det sker i en LSS-verksamhet händer oftast ingenting. Särskilt utsatta är personer som, i likhet med Dick, har intellektuella funktionsnedsättningar i kombination med autism.

Riksförbundet FUB ser tydliga orsaker till de omfattande bristerna i många gruppbostäder. Personalen har generellt en alldeles för låg kompetensnivå eftersom det många gånger är svårt att rekrytera personal med adekvat kunskap. Ofta erbjuds inte heller fortbildning eller professionell handledning.

För att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt behöver personalen ovillkorligen ha kunskap om:

• Vad det innebär att ge stöd och service enligt LSS.

• Bemötande vid intellektuell funktionsnedsättning och autism, så kallat lågaffektivt bemötande.

• Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK).

Utöver bristande kompetens hos personalen, sviker många kommuner sina LSS-medborgare på flera sätt: otillräckligt med personal i förhållande till de boendes behov, chefer som sällan är på plats eftersom hen har alltför många enheter under sig och stor personalomsättning bland både chefer och baspersonal.

– Vi ser en pågående värderingsförskjutning i samhället där vi behöver öka kunskapen om livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning. Det sätt som vi behandlar dessa personer speglar mycket av hur vi ser på människovärdet, säger Marianne Hermansson.

– Vi vill också bjuda in yrkesverksamma inom området för att ta del av denna dag för sin kompetensutveckling, säger Marianne Hermansson. Dessutom hoppas vi kunna locka många nya familjer där det finns barn, unga och vuxna med flerfunktionsnedsättning, och visa dem att FUB är en viktig aktör som kan tillvarata och stärka deras rättigheter.

Syftet med Forum FUB är att bidra till förståelse, kunskap och igenkänning i livssituationen för personer med flerfunktionsnedsättning, deras anhöriga och personal. Förhoppningen är att skapa engagemang, styrka och vilja att agera i frågor som rör flerfunktionsnedsättning inom FUB:s intressepolitik och medlemsaktiviteter. Med mera kunskap kan inkluderingen av denna grupp öka.

Personlig assistans är det ultimata stödet för många personer med omfattande funktionsnedsättningar/flerfunktionsnedsättning. Efter haveriet med LSS-utredningen kommer nu sent omsider besked om att regeringen tillsätter en ny assistansutredning. Denna är en del i 2019 års januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna och Centerpartiet och Liberalerna.

FUB välkomnar att utredaren ska göra en översyn av föräldraansvaret kopplat till barns rätt till personlig assistans. Barn är klart överrepresenterade bland dem som på grund av rättspraxis nekats assistansersättning eller personlig assistans enligt LSS. Det är hög tid att genom ett förtydligande komma till rätta med godtyckliga tolkningar av vad som ingår i föräldraansvaret.

I den särskilda utredarens uppdrag ingår också att utreda rätt till personlig assistans för stöd vid egenvård. Utredaren ska även utreda rätten till assistans vid behov av tillsyn. Denna rätt är av stor vikt för personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med svår autism. Det kan även handla om behov av stöd och tillsyn vid epilepsi.

– Jag är mer än nöjd att vi lyckas locka Christina Heilborn till den viktiga rollen som förbundssekreterare, säger Harald Strand, Riksförbundet FUB:s ordförande.

Christina Heilborn kommer närmast från rollen som programchef och chefsjurist på UNICEF Sverige. Christina Heilborn är jurist med stor sakkunskap i mänskliga rättigheter och hon har gedigen erfarenhet av att vara ledare inom olika verksamhetsområden.

– Jag är mycket glad för det här uppdraget och ser fram emot att tillsammans med alla medarbetare och engagerade inom FUB stärka rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning, säger Christina Heilborn. Vi ska fortsätta att jobba för att beslutsfattare på alla nivåer har goda kunskaper om vad mänskliga rättigheter innebär för personer med utvecklingsstörning, och säkerställer dessa rättigheter.

– Förbundsstyrelsen ser i Christina Heilborn en person med stort engagemang och förmåga att samla och motivera. Hon har gedigna erfarenheter både av att driva opinionsbildning och intressepolitiskt påverkansarbete, och av att leda verksamheter mot resultat. Hon kommer bidra till att FUB blir en ännu viktigare aktör inom funktionsrättsområdet, säger Harald Strand, FUB:s förbundsordförande.

– Vi har ett tydligt mål att beslutsfattare ska få kunskap om vad mänskliga rättigheter innebär för personer med intellektuell funktionsnedsättning, och att samhället ska säkerställa dessa rättigheter. Med Christina Heilborn som förbundssekreterare tar vi ett rejält kliv framåt för att lyckas med detta, säger Harald Strand, FUB:s förbundsordförande.

Christina Heilborn är jur.kand. med inriktning på folkrätt, mänskliga rättigheter och särskilt barnkonventionen. Hon har tidigare arbetat på bland annat Utrikesdepartementet och Rädda Barnen. Hon har också haft en rad viktiga uppdrag, exempelvis som ledamot i regeringens barnrättsdelegation, varit expert i statliga utredningar och föreläst om mänskliga rättigheter.

Hennes titel blir förbundssekreterare för att markera att FUB:s högsta tjänsteman – utöver att vara chef för riksförbundets kansli – också har ett ansvar att tillsammans med förbundsstyrelsen leda och utveckla hela FUB och företräda FUB internt och externt.

Christina Heilborn börjar hos FUB den 1 april 2020. För mer information, välkomna att kontakta Harald Strand, FUB:s förbundsordförande, harald.strand@fub.se eller 08-508 866 57.