Nyheter
Om kvinnor med funktionsnedsättning i #metoo-debatten
Många kvinnor har svårt att kommunicera, förstå och bli trodda när de försöker uttrycka sina erfarenheter av förtryck och sexuellt våld. Dessutom är kunskapen hos olika myndigheter om hur dessa kvinnor ska kunna göra sig hörda och anmäla våld skrämmande låg. Ändå är många flickor och kvinnor med kognitiva-, psykiska och kommunikativa funktionsnedsättningar mer utsatta för brott än andra.
Metoo-uppropet i Sverige bygger på slutna Facebook-grupper med flickor och kvinnor som delger varandra sina erfarenheter av förtryck och sexuellt våld. Hur gör de grupper som har svårt att skriva, läsa och använda digital teknik men ändå har en historia att berätta? Hur kan de grupper som använder alternativ kommunikation få stöd att uttrycka sig? Vi vill uppmärksamma rätten att få stöd att kommunicera och uttrycka sig på sina egna villkor.
Brotten är många mot flickor och kvinnor i våra grupper. Det handlar både om ett utbrett förminskande av personer där många behandlas som mindre värda och blir pratade över huvudet på. Inte blir lyssnade på. Och det handlar om våld, sexuellt våld och utsatthet. Flickor och kvinnor i våra grupper utsätts i skolan, på arbetsplatsen, i skolskjutsar, i färdtjänstbilar, inom vården, inom psykiatrin, av personliga assistenter, av hemtjänstpersonal, på krogen, i boendet, i familjer och nära relationer.
Flera kartläggningar och projekt har lyft fram fakta utan att det händer någonting. Några exempel:
- Katrin Lainpelto visade i sin forskning om rättsväsendet att barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inte anses vara lika trovärdiga som andra barn. Färre gärningspersoner döms när det handlar om brott mot barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som språkstörning, autismspektrumdiagnoser, ADHD/ADD och Tourettes (Brottsoffermyndigheten).
- ”Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning” (Myndigheten för delaktighet), ”När samhället inte ser, hör eller förstår” (Nordens välfärdscenter), ”Dubbelt utsatt” (Bräcke diakoni) och ”Våldsamt osynlig” (Brottsofferjouren och Funktionsrätt Sverige) visade att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning oftare utsätts för våld än andra. De visade också på vägar och möjligheter att bryta tystnaden.
Det är dags för en ordentlig kompetenshöjning hos rättsväsendet, socialtjänsten, polisen och andra myndigheter så att det blir möjligt att prata om och anmäla brott med alternativ kommunikation och kognitivt stöd. Att brottsoffer ges tid att uttrycka sig och bli förstådda. Att brottsoffer med olika funktionsnedsättningar blir behandlade med respekt och blir trodda när de berättar. Det är hög tid att det rensas upp bland våld och utsatthet också bland de grupper som har svårt att kommunicera kring vad de har varit med om.
Berit Robrandt Ahlberg
vice ordförande Afasiförbundet
Maria Lundqvist-Brömster
ordförande Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft
Anne Lönnmark
ordförande Autism- och Aspergerförbundet
Lillemor Holgersson
förste vice ordförande FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
FUB och Funktionsrätt Sverige driver fall om kontaktperson
Kristoffer, som bor i en gruppbostad och arbetar på daglig verksamhet, har haft kontaktperson i 21 år. Men plötsligt avslutades insatsen av Kungsholmens stadsdelsnämnd i Stockholm, trots att ingenting väsentligt har ändrats i Kristoffers situation. Efter att förvaltningsrätten gått på stadsdelsnämndens linje kommer nu fallet att avgöras i kammarrätten.
Kontaktpersonen är Kristoffers brygga ut i samhället och hans möjlighet att träffa människor utanför den dagliga verksamheten och gruppbostaden.
Tillsammans med kontaktpersonen har Kristoffer kunnat vara med i hejaklacken på favoritlaget Hammarbys hemmamatcher i fotboll. Han har kunnat äta skaldjur på restaurang, gå på bio och spela bowling. Men stadsdelsnämnden och förvaltningsrätten menar att Kristoffer inte har rätt till kontaktperson och att den dagliga verksamheten tillsammans med aktiviteter på gruppbostaden och kontakten med anhöriga räcker för att undvika social isolering.
– Kommunen och förvaltningsrätten gör en för snäv bedömning av vem som har rätt till kontaktperson. I både LSS och Funktionsrättskonventionen finns en stark rätt till självbestämmande. Personer med funktionsnedsättningar har precis som alla andra rätt att själv välja vilka aktiviteter de vill göra, säger Julia Henriksson på Riksförbundet FUB, ombud för Kristoffer.
Fallet drivs av Riksförbundet FUB i samarbete med Funktionsrätt Sveriges projekt Från snack till verkstad.
Projektet ”Från snack till verkstad” syftar till att stärka användningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige och för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt den. Eftersom Funktionsrättskonventionen inte gäller som lag i Sverige kan den inte tillämpas direkt av myndigheter gentemot enskilda. Därför behöver vi få fram praxis där domstolarna använder konventionen för att tolka svensk rätt.
Målet kring kontaktperson är principiellt viktigt eftersom det saknas praxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Detta leder till att det ser väldigt olika ut beroende på vilken kommun som fattar beslutet. Det har också inneburit att förvaltningsrätterna och kammarrätternas bedömningar spretar, vilket innebär stor rättsosäkerhet. FUB och Funktionsrätt Sverige anser att det fattas många felaktiga avslagsbeslut som inte har grund i varken lagtext, förarbeten eller praxis.
Förhoppningen är att domstolen i detta fall ska beakta tolka LSS i ljuset av Funktionsrättskonventionen och komma fram till många fler har rätt till kontaktperson än som beviljas det idag. Kommunen och förvaltningsrätten har inte tagit tillräcklig hänsyn till grundprinciperna i LSS – inte heller Funktionsrättskonventionen eller Europakonventionen har vägts in i besluten.
– Vi är glada över att kammarrätten har beviljat prövningstillstånd. Nu hoppas vi att domstolen tar hänsyn till de grundläggande principerna i LSS och tillämpar de internationella konventioner som Sverige har skrivit under, säger Julia Henriksson.
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!
FUB gör film för unga inför Skolval 2018
Mer info från www.skolval2018.se:
”Skolan är en del av samhället. När det sker stora och viktiga politiska händelser, som ett val, ska det också speglas i skolan. Det gör skolan till en levande plats med samtal och diskussioner i korridorerna. Genom att uppmuntra elevers engagemang bidrar Skolval till politisk insikt. Det stärker samhället och är en förutsättning för demokrati.”
Debatt i Dagens Arbete: ”Dela Samhall”
”Dela Samhall i tre enheter”
Samhalls ägare – staten – måste akut ta ansvar för de missförhållanden som råder i bolaget, skriver Thomas Jansson, förbundsordförande FUB. Han föreslår att Samhall delas upp i tre enheter för att kunna erbjuda både utvecklingsmöjligheter – och trygghet för dem som behöver det mest.
Under en längre tid har jag fått oroande samtal från medarbetare på Samhall, där de vittnat om oacceptabla arbetsförhållande, att de mår väldigt dåligt på grund av sin arbetssituation på företaget. Det handlar om såväl för höga krav från ledningen, som fysiskt dålig, och rent av skadlig arbetsmiljö på jobbet.
De samtal jag fått från medarbetare på Samhall har i mycket handlat om samma missförhållanden som även framkommit av de senaste tidens artiklar i Dagens Arbete.
Många har berättat att de gråter när de ska till jobbet, eller mår så dåligt att de börjar gråta på arbetsplatsen. Arbetsledarna ”tvingar” arbetstagarna att göra uppgifter som de inte orkar göra eller på annat sätt inte klarar av. Då fixas en sjukskrivning enkelt.
En annan fråga som är återkommande är varför det inte finns någon som bryr sig om arbetsmiljön för arbetstagarna? Det står tydligt i direktiven hur arbetsmiljön ska vara utformad.
Här har fackföreningarna en möjlighet att stärka en utsatt grupp på arbetsmarknaden. Ingen annan än fackföreningarna har kraften och styrkan att ta striden för den här gruppen gällande arbetsmiljön. Det här är frågor som jag tagit upp med Samhalls vd Monica Lingegård, utan att få några klara svar.
Samhalls grunduppdrag är att skapa arbete till personer med olika funktionsnedsättningar. Så här står det i ägardirektiven:
Samhall Aktiebolag ska enligt bestämmelsen i 3 i bolagsordningen producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns. Samhall Aktiebolag ska härvid erbjuda arbeten i god arbetsmiljö till personer vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan annat arbete eller stöd genom andra insatser.
Tyvärr verkar inte detta gälla längre. I stället verkar det vara marknadsmässiga regler som gäller för Samhall. Problemen började med att ägaren Staten gick in och beordrade Samhall att visa vinst. Få av de enskilda personer som anställs på Samhall är lönsamma utifrån företagsmässiga mått, men med rätt stöd så kan en liten del av dessa personer bli företagsmässigt lönsamma. Vinstkraven på Samhall går tydligt ut över de egna direktiven om att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning. Kraven på effektivitet gör att fler och fler mår dåligt på arbetsplatserna.
Jag har också fått samtal där medarbetare berättat om hur Samhalls strategi för att lösa problem med ”icke lönsamma” medarbetare, är att skicka arbetstagaren till en läkare för att sjukskrivas. Dessutom utan att meddelas gode män eller annan ställföreträdare.
Istället får man träffa en läkare på egen hand, vilket kan innebära missförstånd på grund av kommunikationssvårigheter. Det kan då bli en enkel sak att få en person sjukskriven och kanske omplacerad till daglig verksamhet, istället för att ha kvar sin anställning på Samhall med rätt stöd.
Tyvärr verkar inte ledningen ta signalerna från medarbetarna på allvar.
Min förhoppning är att ägaren – staten tar ett seriöst ansvar och löser de problem som bland annat har framkommit genom Dagens Arbetes undersökning, och de samtal vi fått till vårt förbund. De här problemen har FUB framfört vid flera träffar med arbetsdepartementet, samt direkt till Samhalls vd Monica Lingegård. Tyvärr så har vi inte sett någon förbättring utan snarare en fortsatt nedåtgående spiral.
Lösningen som FUB ser är att Samhall delas upp i tre divisioner/enheter, med olika inriktningar:
- En division/enhet som är en vinstdrivande affärsverksamhet, där de som inte behöver något stöd får arbete.
- En annan division/enhet med verksamhet inriktad mot personer som har behov av personligt stöd.
- Och en tredje division/enhet, helt utan lönsamhetskrav, som har verksamhet riktad till de grupper som befinner sig längst bort från den reguljära arbetsmarknaden.
Om man genomför den förändring som jag föreslår, så finns det stora utvecklingsmöjligheter för Samhalls arbetstagare. När man har utvecklats i sin division och blivit stärkt i sin arbetsroll, då kan man göra ”karriär” till nästa nivå inom Samhall.
Då ökar även möjligheten för Samhall att stöttat, stärka och utveckla sina medarbetare, för att våga steget ut på den reguljära arbetsmarknaden i kombination med de stöd som Arbetsförmedlingen kan ge.
Utöver detta måste ägaren – staten ta sitt ansvar och se till att de regler och lagar som gäller på arbetsmarknaden följs fullt ut även på Samhall. Då menar jag för alla medarbetare, som Samhall har arbetsgivaransvar för.
De här frågorna och förslagen adresserar jag nu vidare till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, i egenskap av ägare, med förhoppning om ett snabbt svar och snabba åtgärder.
Samhall är en unik verksamhet/bolag som betyder oerhört mycket för väldigt många medarbetare med olika arbetsnedsättningar. Tveklöst förtjänar Samhall att förvaltas bättre än som framkommit senaste tiden. Medarbetare där måste garanteras en god, både psykisk och fysisk, arbetsmiljö helt i linje med ägardirektiven. Allt annat är en skam för ägarna – svenska staten.
Thomas Jansson, FUB:s förbundsordförande
”Dela Samhall i tre enheter” – debattartikel i Dagens Arbete
Socialstyrelsens rapport bekräftar FUB:s farhågor
Arvsfonden ger pengar till nytt projekt för digital lärplattform
Under Arvsfondens sista delegationsmöte för 2017 beviljades Riksförbundet FUB 8 290 504 kr för projektet ”Min digitala livsplattform Digi-JAG – En digital kognitivt tillgänglig lärmiljö”.
– Äntligen får vi möjlighet att utveckla en tillgänglig digital miljö där även dessa personer kan mötas, dela med sig och ta del av information. Det som alla vi andra ser som en självklarhet. En sån arena saknas idag, säger projektledare Kerstin Gatu.
Personer med utvecklingsstörning är i dagsläget helt utestängda från den digitala delen av samhället. Det vill vi förändra genom treårsprojektet ”Min digitala livsplattform Digi-JAG”, som ska bidra till en ökad digital delaktighet för personer i målgruppen. Projektet är ett samarbete mellan Riksförbundet FUB (projektägare), Mora folkhögskola och Begripsam.
Digi-JAG bygger på de erfarenheter vi gjorde i projektet ”Anpassad IT – till digital delaktighet”, där vi utvecklade en distansutbildning för personer med måttlig utvecklingsstörning med stöd av medel från Arvsfonden. Med hjälp av de lärdomar vi gjorde i projektet Anpassad IT ska projektet Digi-JAG utveckla en nätbaserad pedagogisk modell och en digital lärplattform som stödjer personer med måttlig utvecklingsstörning i det livslånga lärandet. Utvecklingen av den nätpedagogiska modellen kommer bl.a. ske genom en tvåårig distansutbildning i ”Anpassad IT” på Mora folkhögskola. Modellen kommer även testas och utvecklas vidare i fyra andra verksamheter: Rättvik kommun, Södertälje kommun, Värnamo folkhögskola och Malungs folkhögskola. Utvecklingen av den digitala plattformen kommer ske i nära samarbete med Begripsam som har spetskompetens inom systemutveckling för personer med intellektuella, psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Begripsam kommer tillsammans med Axess-Lab förvalta lärplattformen efter projektslut.
– På distanskursen Anpassad IT har våra förväntningar vida överträffats på vad som händer när deltagarna fått tillgång till digitala verktyg och till ett livslångt lärande, säger projektledare Kerstin Gatu.
Målet är att den digitala lärplattformen ska användas genom livet av personer med måttlig utvecklingsstörning inom olika skolformer och på fritiden. Personer med lindrig utvecklingsstörning och personer med andra kognitiva utmaningar kommer också ha stor nytta av den plattform och pedagogiska modell som utvecklas i projektet Digi-JAG.
– I en värld där personer med utvecklingsstörning kan leva som alla andra är digital tillgänglighet en central fråga. Vi är därför väldigt glada att Allmänna Arvsfonden har beviljat FUB medel för detta viktiga projekt för vår målgrupp, säger Thomas Jansson, förbundsordförande FUB.
På Mora Folkhögskola förbereds nu en helt ny kurs med 12 deltagare och deras stödpersoner som ska vara med och utveckla Digi-JAG. Ansökan öppnas inom kort.
Kontaktpersoner
FUB:
Zarah Melander
070 482 58 24
Mora folkhögskola:
Kerstin Gatu
070 257 00 62
Begripsam:
Stefan Johansson
070 823 10 64