Boendeinsatser för vuxna

Gruppbostad

En gruppbostad består av ett litet antal bostäder förlagda i en villa, ett radhus eller ett hyreshus. Det finns gemensamma utrymmen och man kan få service, stöd och omvårdnad dygnet runt av en fast personalgrupp knuten till gruppbostaden. De gemensamma utrymmena ska vara så stora att alla som bor i gruppbostaden samtidigt kan delta i aktiviteter.

Gruppbostäder ska ligga i vanliga bostadsområden för att inte bli institutionslika.

Det är viktigt att bostaden och servicen ger möjlighet till ett självständigt liv. Därför ska bara några få personer bo tillsammans och bostaden och servicen ska vara personligt anpassade. Lägenheterna i gruppbostaden är permanenta bostäder, vilket ställer krav på bostadsstandarden. De ska byggas efter de regler som gäller för bostäder i allmänhet.

Servicebostad

Lägenheterna är ofta lokaliserade i samma hus eller i kringliggande hus. Antalet lägenheter får inte vara så stort att det blir en institutionell prägel. Det finns tillgång till visst basstöd och service genom anställd personal och exempelvis restaurang.

Ibland finns gemensamhetsutrymmen. Serviceboende kan sägas vara en mellanform av bostad mellan en lägenhet i en gruppbostad och en egen lägenhet utan gemensam service.

I insatsen bostad med särskild service för vuxna ingår omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter (9 c § LSS). Det är viktigt att de individuella behoven tillgodoses. LSS ska ge den enskilde möjlighet att leva som andra. Det ska därför finnas möjligheter till individuella aktiviteter, och inte endast i grupp.

Annan särskilt anpassad bostad för vuxna

En så kallad särskilt anpassad bostad är fysiskt anpassad till den som bor där. Det finns ingen fast personalbemanning. Behov av stöd och service kan tillgodoses genom personlig assistans enligt LSS eller hemtjänst enligt socialtjänstlagen.

Läs mer om bostad enligt LSS på Kunskapsguiden.

Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service (2002:9).

Rätten att bo tillsammans som par

Personer som bor i en LSS-bostad har ett hyreskontrakt som alla andra oavsett funktionsnedsättning eller inte. När man har ett hyreskontrakt så är det hyreslagens regler som gäller vilket innebär att det inte finns något förbud mot att man har en sambo eller inneboende. Något annat vore diskriminering och strider mot Sveriges grundlag om legalitetsprincipen, grundläggande mänskliga rättigheter och andra lagar. Socialstyrelsen har lagt till ett avsnitt om samboförhållanden och äktenskap i sin senaste version av handboken för stöd och rättstillämpning (Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS):

”Personer som bor i en LSS-bostad kan precis som andra vilja leva i ett samboförhållande eller gifta sig vilket är en mänsklig rättighet som förstärks i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 23.

Det finns heller inga hyresrättsliga hinder att dela lägenheter. Däremot kan det finnas andra aspekter att ta hänsyn till som till exempel sammansättningen i gruppen och att antal boende påverkas om en person flyttar in. I regel bör endast tre till fem personer bo i en gruppbostad och antalet kontakter i den närmaste miljön bör för vissa personer vara begränsade. Det tillstånd som enskilda verksamheter har anger hur många platser gruppbostaden eller servicebostaden har och kan inte överskridas.

Det är också viktigt att gruppen som delar gemensamhetsutrymmen inte är för stor och enligt Socialstyrelsen bör gruppbostadens gemensamhetslokaler endast kunna nyttjas av andra på de boendes villkor. Om anhöriga, sambos eller vänner mer regelbundet ska vistas i de gemensamma utrymmena bygger det på att samtliga i gruppbostaden verkligen vill ha det så.”

 

Socialstyrelsens ovanstående allmänna råd gäller inte i eget boende med boendestöd där istället inga hänsyn behöver tas till andra när man bor ihop. Det är även i regel mindre att ta hänsyn till om man bor i en servicelägenhet än i en gruppbostad. Sammanfattningsvis har man samma rätt att bo ihop som alla andra oavsett form av bostad men vissa hänsyn kan behövas tas speciellt när man bor i en gruppbostad.

Om man vill bo ihop och har problem med kommunen som tolkar lagar och regler fel så finns det åtminstone tre konkreta saker man kan göra för att olagliga riktlinjer inom kommunen ska upphävas:

1. Gå till Skatteverket och skriv in partnern som har flyttat in på lägenhetsadressen.
2. Skicka in ett överklagande om laglighetsprövning till förvaltningsrätten i enlighet med 13 kap. 1-2§§ i kommunallagen (KL).
3. Skicka en anmälan till JO om att kommunen inte följer förvaltningslagens 5 § (legalitetsprincipen).

Om en kommun har olagliga riktlinjer kan man överklaga detta och begära en laglighetsprövning hos förvaltningsrätten om inte nämnden gör en ändring själv då FUB-förening eller enskild individ påtalar detta. Laglighetsprövning är utformad att vara en medborgarkontroll av kommunala beslut. Legalitetsprincipen har fått en mer framträdande roll i förvaltningsrätten under de senaste decennierna och idag finns den även inskriven i 5§ förvaltningslagen därför bör man även göra en JO-anmälan.