Kognitivt stöd
Den som har en funktionsnedsättning använder hjälpmedel för att minska funktionshindret.
Den som inte ser kan ha en ledarhund, den som har svårt att gå behöver rollator och den som är närsynt har glasögon… Hjälpmedel för olika fysiska funktionsnedsättningar ser vi ofta.
Den som har en intellektuell funktionsnedsättning (IF) har också nytta av hjälpmedel. Begåvningsstöd kan till exempel visa tid på andra sätt än med klocka, visa i vilken ordning något ska göras och ge stöd för minnet.
Det kan vara komplicerade hjälpmedel. Men det kan också vara sådant som du själv uppfinner när det behövs. Det kan vara en dator eller det kan vara en bit färgad tejp!
Det är också begåvningsstöd att göra omgivningen tillgänglig. Till exempel tydliga skyltar på toalettdörrar. Målet är att huvudpersonerna ska bli mer självständiga, aktiva och delaktiga. Alltså förstå vad som händer och själva kunna påverka. Det är empowerment, alltså att få och ta makten över sitt eget liv!
Handledaren ska kunna se var problemet finns, och hitta lämpligt stöd. I en lång kedja av olika arbetsuppgifter kanske det bara är ett moment som är svårt.
Skriv lättläst!
Varför ska handledaren kunna skriva lättläst?
Som handledare kan du behöva hjälpa till att skriva en inbjudan till en aktivitet. Eller ”översätta” ett svårt brev som sektionen har fått.
Din huvudperson vill kanske skriva en insändare? Använd lättläst för att visa vad lättläst är, även om texten riktar sig till allmänheten. Sektionen eller en person kanske vill skriva en motion, ett förslag till Inre Ringens Riksstämma. Den ska helst vara på lättläst.
Dessutom – att lära sig skriva lättläst är ett sätt att också börja ”tänka lättläst” och ”tala lättläst”! Skrivreglerna för lättläst är god hjälp också när du ska förklara och strukturera för dina huvudpersoner.
En berättelse om att ge stöd
Kicki arbetar några timmar i veckan i en FUB-förening. Hon är också handledare för Inre Ringen-sektionen. Varje vecka ordnar de musik-café.
Kicki brukar finnas där hela kvällen för att hjälpa till. Tills hon en dag tänker efter vad hon egentligen brukar behövas till: Ta fram rätt bröd och pålägg, sätta på den stora kaffemaskinen och så ta betalt av gästerna. De brukar hjälpas åt att duka och bre mackor, servera och hjälpa gästerna till rätta.
Tillsammans med gruppen kommer hon fram till en bra ordning, så att de själva vet vilka varor som ska användas till caféet. De använder färgade korgar och allt märks med plastade bilder.
Kicki gör också en skylt med bilder som visar hur kaffemaskinen fungerar.
Efter ett par kvällar kan Kicki komma dit när caféet öppnar, borden är dukade och kaffedoften sprider sig.
Inre Ringen-deltagarna är nöjda med sin nya självständighet.
Kicki lovar att ta reda på vilka hjälpmedel som finns för att räkna pengar, så att de också kan sköta café-kassan själva.
Läs mer
Men ibland undrar någon om begåvningsstöd verkligen är ett jobb för handledaren? Ska inte boendet och arbetsplatsen ordna med begåvningsstöd? Jo, men inte bara där.
Handledaren i Inre Ringen- och FUB-verksamhet ska se till att det finns bra kognitivt stöd och lämpliga hjälpmedel i förenings-verksamheten. Sektionen som vill arbeta med att påverka i sin kommun ska få stöd för att själva kunna planera och för att förstå information och ta egna beslut. Sektionen och medlemmarna med intellektuell funktionsnedsättning ska vara delaktiga i aktiviteter inom FUB.
Det här är några exempel på kognitivt stöd som sektionen och föreningen kan ha nytta av:
- Lättläst text – Läs om att skriva lättläst här!
- Utrymningsbilder i föreningslokalen.
- Minnesstöd för vad deltagarna ska ha med sig till mötet.
- Bilder, t.ex. samlade i en pärm, till när gruppen ska välja vilka aktiviteter som de vill ha under terminen eller året.
- Vägbeskrivning till lokaler ni använder, med bilder.
- Kamera/mobil, så ni minns vad ni har gjort med hjälp av bilder.
- En enkel dagordning med kort text och pictobilder. Tips: Kalla den inte ”dagordning”! Det brukar vara lättare att säga med flera ord, till exempel ”Det här behöver vi prata om:”. Kanske ska ni ha en stor gemensam tavla istället för papper som var och en måste hålla reda på?
- Gör samma sak med protokollen eller minnesanteckningarna. När ni berättar om sånt som har hänt kan det vara en god idé att använda foton.
- Handledaren skapar struktur. T.ex. ordnar sektionens bibliotek eller ser till att gruppen pratar om en fråga i taget.
- Skyltar med arbetsordning till exempel på en gemensam arbetsdag i lokalen.
- Kalender på väggen, med veckans färger och bildstöd.
- Telefonlistor med bilder på medlemmar, ledamöter eller handledare.
- Personliga beskrivningar av olika arbetsuppgifter, gärna med pictobilder.
- Manual till datorn i föreningslokalen, så att alla kan öppna webbläsaren och besöka www.fub.se/inre-ringen och FUB och Inre Ringen Sverige på Facebook!
Kan du komma på fler saker?
Det är ditt ansvar som handledare att se var begåvningsstöd behövs. Samtala med huvudpersonerna och hitta den bästa lösningen tillsammans med dem. Du måste också kunna visa att det finns en vinst, en fördel med att använda begåvningsstöd.
Lär dig mer:
Habiliteringens resurscenter (Stockholms landsting)