Nyheter

Sedan sjuk- och aktivitetsersättningen infördes 2003 har lönerna ökat med i genomsnitt 52%, medan ”lönen” för personer med funktionsnedsättning enbart höjts med 29%. Många med IF lever i fattigdom, visar en aktuell rapport från FUB.

– Vi föreslår att man i budgeten i år också gör en uppräkning av ersättningarna för personer med funktionsnedsättning och ändrar bostadstillägget så att de höjningar som gjorts även omfattar personer med sjuk- och aktivitetsersättning, säger Anders Lago. Jag tror egentligen inte att våra politiker vill att personer med en funktionsnedsättning ska tvingas leva under fattigdomsgränsen. Alla partier säger sig värna dessa grupper och Riksdagens finansutskott har i höst nu en unik möjlighet att förbättra ekonomin för en grupp som verkligen behöver det.

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning fick inte del av förra årets höjning av bostadstillägget, trots att just denna grupp har betydligt högre hyror än andra grupper med jämförbara inkomster. Hyran i LSS-bostäder är högre än andra bostäder, eftersom många kommuner tar ut hyra för gruppbostadens gemensamhetsutrymme. Detta trots att de gemensamma utrymmena i en gruppbostad är en del av omvårdnaden, dvs något som den boende inte borde behöva betala för.

FUB anser att mer behöver göras för att uppfylla principen om att enskilda inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. FUB efterlyser ett helhetsgrepp, vilket inkluderar höjd sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt skatt och flexiblare bostadstillägg.

Utredningen om merkostnader i bostad med särskild service enligt LSS Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOU 2021:14).

– Många statliga kompetensatsningar har under de senaste 10-15 åren riktat sig till baspersonal inom äldreomsorgen. Nu behövs en nationell satsning på den personal som arbetar i gruppbostäder och dagliga verksamheter enligt LSS, säger Christina Heilborn.

Socialstyrelsens rapport Kompetens i LSS-boende (mars 2021), talar sitt tydliga språk: En alldeles för stor andel av personalen i LSS-bostäder saknar nödvändig grundutbildning för sitt arbete. Kompetensen behöver stärkas inom elementära områden, som vad det innebär att ge stöd och service enligt LSS, vad olika funktionsnedsättningar innebär samt om kommunikation. När kompetensen brister ökar risken markant för otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder.

Berörda funktionsrättsorganisationer, ansvariga statliga myndigheter och Sveriges kommuner och regioner, SKR, har en samsyn om att LSS-personalens kompetens behöver stärkas. Nu behövs bara statliga medel för en kraftfull satsning.

Olagliga besöksförbud i LSS-bostäder, gemensamhetsutrymmen som under lång tid varit stängda för de boende, inställda fritidsaktiviteter och dagliga verksamheter som varit stängda under långa perioder – ibland även efter det att alla deltagare vaccinerats. Detta har för många personer med IF inneburit kraftigt minskade sociala kontakter och brist på aktivitet. Risken är stor för ökad psykisk och fysisk ohälsa.

– FUB efterlyser en analys och utvärdering av hur arbetet har bedrivits i LSS-verksamhet under pandemin, säger Eva Borgström. Vilka framgångsfaktorer finns? Hur kan man vid kommande pandemier förhindra smittspridning i LSS-verksamhet och samtidigt hitta en balans mellan nödvändiga försiktighetsåtgärder och aktivitet?

FUB tog hjälp av företaget data2value för att göra en enkät till personer med IF om pandemins effekter. Enkäten genomfördes i juni 2021 och bekräftar att många personer med IF har känt sig ensamma under pandemin. Det gäller särskilt de som inte kunnat gå till sin dagliga sysselsättning, såsom daglig verksamhet, skola eller arbete. Resultaten från enkäten presenteras inom kort.

Även förra året genomfördes en enkät av data2value på FUB:s uppdrag. Läs om resultatet här: Fler personer med IF ensamma under coronapandemin (nyhet på FUB:s webbplats 21 augusti 2020)

Från Socialstyrelsens webbplats:

Till ljusglimtarna hör att de flesta kommuner och stadsdelar ändå tycks ha erbjudit andra alternativ.

– Det har bland annat handlat om utomhusaktiviteter och daglig verksamhet som man genomfört digitalt, säger Karin Flyckt.

De alternativa stöd som erbjudits har dock inte fullt ut vägt upp de negativa konsekvenserna. Isoleringen har lett till ökad psykisk ohälsa bland personer med insatser enligt LSS. Det är också känt sedan tidigare att den psykiska ohälsan är relativt hög i den här gruppen.

– Det är viktigt att de som fått en försämrad psykisk hälsa till följd av pandemin får stöd att hantera den, såväl medicinskt som psykosocialt, säger Karin Flyckt och poängterar att det även behövs stöd till anhöriga.

Saknades kontinuitetsplaner

Kommunerna har haft olika förutsättningar att hantera pandemin. Endast omkring 40 procent av kommunerna hade 2020 aktuella kontinuitetsplaner för boenden enligt LSS. En kontinuitetsplan innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid till exempel en kris som covid-19-pandemin.

– Detta kan bidra till att minska negativa konsekvenser vid framtida kriser. Socialstyrelsen menar därför att det är viktigt att fler kommuner tar fram kontinuitetsplaner för sina verksamheter enligt LSS, säger Karin Flyckt.

Riskbedömningar viktigt

Socialstyrelsen konstaterar att det ur ett smittspridningsperspektiv kan ha varit befogat att till exempel stänga dagliga verksamheter men att det är viktigt att först göra riskbedömningar för att begränsa konsekvenserna för de som berörs.

– Det är bekymmersamt att inte alla kommuner och stadsdelar hade kontakt med samtliga brukare som berördes av förändringar. Det är särskilt bekymmersamt att 20 procent av de kommuner som genomförde långvariga förändringar under 2020 inte följde upp förändringarna med brukarna över tid, säger Karin Flyckt.

I det fortsatta arbetet planerar myndigheten bland annat att ta fram ett material om psykisk ohälsa på lättläst svenska som både personer med intellektuell funktionsnedsättning och personalen kan använda.

– Andra åtgärder är att fortsätta kommunicera vikten av att arbeta med krisberedskap inom verksamheter enligt LSS, till exempel genom att anordna seminarier med lärande exempel.

Vad är Aktivistveckan?
Vi i FUB och Inre Ringen är viktiga röster för att alla med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv och vara delaktiga i samhället. Under FUB:s Aktivistvecka så uppmärksammar vi det här extra mycket genom att höja våra röster extra mycket!

Vad är aktivism?
Aktivism är när individer och/eller grupper gör aktiviteter för att påverka och skapa förändring i samhället. Det kan till exempel handla om att försöka påverka politiker och beslutsfattare eller att skapa opinion. Att skapa opinion innebär att försöka stärka sin egen röst genom att gå ihop med andra som också tycker att något i samhället behöver förändras. Ju fler vi är som går ihop – desto starkare blir våra röster. Därför är en bra förutsättning för aktivismen att värva nya medlemmar och att aktivera våra befintliga medlemmar.

Vad innebär temat?
Varje Aktivistvecka är det ett nytt tema som innebär att extra fokus kommer att vara på det specifika temat. I år när temat är ”Lokal aktivism” kommer till exempel riksförbundet att anordna en workshop för FUB:s lokalföreningar och länsförbund med syfte att ge tips och underlag på hur man kan använda lokal aktivism för att skapa förändring.
I aktivistkitet kommer det även vara tips på medlemsaktiviteter som har en koppling till temat.

FUB har i ekonomirapporten ”Fångad i fattigdom?” ända sedan 2014 visat att ekonomin för personer med IF är mycket sämre än för andra i Sverige. Och det har blivit sämre.

Hur har det blivit så? Vi vill inte tro att politikerna vill att personer med en omfattande funktionsnedsättning ska tvingas vara fattiga hela sina liv.

Men mellan 2003 och 2020 ökade medellönen med 52 procent. Men sjuk- och aktivitetsersättning ökade bara med 29 procent. Den som i år har hel sjukersättning får lika mycket pengar som en kommunal­anställd – för trettiotvå år sedan.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har inte inte heller räknats med när politikerna beslutat om reformer riktade till personer de lägsta inkomsterna.