Hoppa till innehåll

Nyheter

FUB kommenterar: Orimliga beslut om indragen aktivitetsersättning

FUB har under 2018 på flera olika sätt uppmärksammat frågan om indragen aktivitetsersättning för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I september efterlyste vi medlemmars erfarenheter av upphävda beslut gällande aktivitetsersättning.

I september tog vi också initiativ till ett möte med Försäkringskassan, där vår intressepolitiska samordnare Eva Borgström och förbundsjurist Nina Alander träffade myndighetens områdeschef avdelning funktionshinder Ingeborg Wass Forslund och Partnerstrateg, nationell samverkan Susanne Lövgren. Försäkringskassan redogjorde då för den fördjupade rättsliga granskning som genomfördes 2016. Deras slutsats var att 25 procent av dem som hade aktivitetsersättning borde ha fått avslag på ansökan då utredningsunderlagen var bristfälliga. Granskningen ledde till en satsning på stöd i utredningsmetodik för handläggare av aktivitetsersättning. Enligt Försäkringskassan är det satsningarna på handläggningen som har lett till det ökade antalet indragna aktivitetsersättningar.

FUB har fortsatt lyfta problemet med indragna ersättningar i Försäkringskassans funktionshindersråd, där förbundsjurist Julia Henriksson representerar FUB och Funktionsrätt Sverige.

FUB har bl.a. efterfrågat hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan hos en person som deltar i daglig verksamhet. Försäkringskassan svarade då: ”Förmågan att delta i daglig verksamhet enligt LSS kan inte jämställas med en arbetsförmåga i ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Att en person deltar i en daglig verksamhet kan alltså inte användas som stöd för att han eller hon har en arbetsför¬måga i en anställning i ett skyddat arbete eller en lönebidragsanställning.”

Försäkringskassan uppgav att de ska bli tydligare i sina styrande och stödjande dokument om hur uppgifter om daglig verksamhet ska användas i utredningen av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning.

Mer kunskap behövs för ungas trygghet på internet

– Datorn är ett fantastiskt verktyg som kan kompensera för många av de utmaningar en intellektuell funktionsnedsättning ger, fortsätter Kerstin Gatu. Men vi behöver mer och ny kunskap. De unga själva och anhöriga, personal och lärare behöver kunskap om anpassade metoder och material som är utprovade för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Webbplatser och tjänster behöver dessutom vara kognitivt tillgängliga.

”24% av de unga med intellektuell funktionsnedsättning uppger att de råkat ut för att någon varit dum mot dem i mobilen eller via nätet. Siffran för riksgenomsnittet är 11%. I båda grupperna är flickor mer utsatta än pojkar.” skriver Statens medieråd.

– De här frågorna behöver vi arbeta vidare med, om inte medieutvecklingen ska bidra till att vissa obemärkt stängs ute. Vi vet att internet inneburit en livskvalitetshöjning för många, även i den här gruppen. Men för att alla ska kunna delta på sina villkor behöver vi rikta strålkastarljuset på obalanser. Utan det arbetet riskerar vissa ungas fri- och rättigheter att beskäras i det tysta, säger Anette Novak, direktör Statens medieråd.

Kristin Alfredsson Ågren, arbetsterapeut och doktorand vid Linköpings universitet har gjort undersökningen som rapporten baseras på.

Intradagarna 2019

Ur programmet:

  • Egon Rommedahl – Möten
  • Jonna Bornemark – Allt går inte att mäta
  • Emil Erdtman – Sjävständighetens Labyrint
  • Gunilla Klingberg – Bättre tandhälsa
  • Anna Thomsson – Hälsoarbete i gruppbostad och daglig verksamhet
  • Kia Mundebo och Janne Pettersson – Funktionsnedsättningen försvinner inte när man blir pensionär
  • Måns Möller – komiker och pappa till ett barn med funktionsnedsättning
  • Volymen på Max – ett ungdomsprojekt i FUB:s regi
  • AnnBrith Davidson – Kvalitet på stödet
  • Cia Bergström – Enhetschefens arbete
  • Bo Hejlskov Elvén – Synvändan – att förstå uppdraget i LSS
  • Kristina Nilsson och Kristina Andersson – Mammor med intellektuell funktionsnedsättning och deras barn
  • LSS – Vad händer nu?
  • Under Intradagarna delas också Intrapriset ut!

Utbildningsdag för samläsning för fler

I eftermiddag kommer Sara Dahl från Skolverket ge mer kunskap och Susanne Holdar berättar om erfarenheter från St Eriks gymnasium.

Utbildningsdagen ordnar vi för lärare, skolledare och huvudmän. Vi vill öka kunskapen om vad samläsning är och vilken betydelse den kan ha för elevens kunskapsutveckling. Deltagarna får också höra om hur samläsning kan fungera i praktiken från skolor med erfarenheter av samläsning.

Vi i FUB ser många fördelar med samläsning i gymnasieskolan för de elever som kan och vill. Det kan handla om att samläsa i hela eller delar av utbildningen. Men för att det ska vara möjligt behöver lärare och rektorer få ökad kunskap, stöd och resurser för att kunna erbjuda samläsning. Lärare måste också få verktyg för att undervisa i olika kursplaner parallellt.

Det finns hinder, till exempel att många gymnasieskolor och gymnasiesärskolor ligger långt ifrån varandra.

FUB tycker också att samläsning i gymnasiet ska regleras genom Skollagen.

Läs också:

Skolverkets rapport ”I mötet mellan gymnasiesärskola och gymnasieskola” (2017)

FUB:s debattartikel i Lärarnas tidning: Låt fler i gymnasiesärskolan samläsa med gymnasiet (2018)