Nyheter

SVT presenterade i måndags resultatet av sin enkät till kommunerna om hur de ger stöd till barn som mist sin statliga assistansersättning eller kommunal personlig assistans. SVT angav att åtta namngivna kommuner planerade eller hade börjat bygga boenden för barn och unga, som mist sin personliga assistans.

Under tisdagen dementerade två kommuner, Malung-Sälen och Övertorneå, uppgifterna i pressmeddelanden. Efter en rundringning till de övriga sex kommunerna, kan Riksförbundet FUB konstatera att endast en kommun (Västerås) bygger ett boende för ungdomar över 12 med autism. Boendet började planeras redan 2014 efter starka önskemål av ungdomarnas föräldrar. I Eskilstuna startade ett barnboende i somras för barn som haft boendebeslut länge. Tidigare har Eskilstuna köpt platser i andra kommuner. Nu kan barnen bo närmare sina familjer. Förlorad assistansersättning var inte skäl till att boendet byggdes.

En kommun anger att ansökningar om barnboende har ökat, men av andra skäl än förlorad assistans. Resterande tre kommuner meddelar att de inte har några planer att bygga barnboenden. De har däremot byggt bostäder för vuxna enligt LSS och två kommuner anger att behovet av LSS-insatsen korttidsvistelse har ökat. En kommun har angivit att de bygger trygghetsboende för äldre. 

Även till SVT har kommunerna hört av sig: Kommuner tar tillbaka uppgifter om barnboenden 

– Vi känner lättnad, säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på FUB. Men FUB ser en risk att föräldrar kommer att känna sig tvingade att lämna bort sina barn om utvecklingen fortsätter, där barn är klart överrepresenterade bland dem som fått sin assistansersättning eller personliga assistans enligt LSS indragen eller fått avslag på ansökan om dessa insatser. 

Barn har rätt att växa upp i en familj enligt Barnkonventionen. Enligt Funktionsrättskonventionen ska inga barn behandlas annorlunda på grund av sin funktionsnedsättning. 

En av grundtankarna med LSS var att familjer ska få stöd av samhället i en sådan omfattning att föräldrarna inte ska tvingas lämna bort sitt barn för att orka vara föräldrar, kunna förvärvsarbeta och ta hand om syskon. Om barn fortsätter att nekas personlig assistans riskerar barn med omfattande funktionsnedsättningar att behöva växa upp utanför föräldrahemmet. Detta skrev vi om i kapitlet om familjehem och bostad med särskild service för barn och ungdomar i vår rapport 500 röster om LSS (sidorna 70-75). 

FUB anser att det är mycket oroande och oacceptabelt att så många barn med mycket omfattande funktionsnedsättningar har drabbats av de senaste årens rättsutveckling där de är klart överrepresenterade bland dem som fått sin assistansersättning eller personliga assistans enligt LSS indragen, eller fått avslag på ansökan om dessa insatser.

Samhället sviker härigenom sitt ansvar att ta vid där föräldraansvaret upphör. Samhällets ansvar är att ge stöd i den omfattning som krävs för att föräldrar inte ska tvingas lämna bort sitt barn för att orka vara föräldrar, kunna förvärvsarbeta och ta hand om syskon. Om denna utveckling tillåts fortsätta befarar FUB att många föräldrar till barn med omfattande funktionsnedsättningar inte kommer att orka ta hand om sitt barn. Därigenom riskerar många fler barn än idag behöva växa upp utanför föräldrahemmet.

Det är just nu en liten grupp barn som bor i familjehem eller särskild bostad enligt LSS.

Riksförbundet FUB anser att insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom fortsatt behöver finnas som ett alternativ när denna stödinsats är den bästa, inte som ersättning för indragen eller nekad personlig assistans. Grundinställningen bör alltid vara att även barn med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna växa upp tillsammans med sina föräldrar och syskon. 

Vad är insatsen ”boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar”? 

För barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar ska bostad i en annan familj eller bostad med särskild service för barn och ungdomar vara ett alternativ. Familjehemmet bör i första hand ses som ett komplement till föräldrahemmet. Familjehem/bostad för barn och ungdomar kan bli aktuellt för barn och ungdomar med svåra funktionsnedsättningar som trots olika stödinsatser helt eller delvis inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Viktigt är att insatsen ska vara flexibel och anpassas efter barnets och familjens behov.

Mer kunskap:

FUB:s rapport 500 röster om LSS innehåller både berättelser från våra medlemmar, analys av hur LSS fungerar och hur FUB tycker det borde vara.

Rapporten Föräldraansvar till barn med funktionsnedsättningar – Hur tolkas och tillämpas begreppet föräldraansvar vad gäller insatser till barn enligt LSS och ersättningar enligt SFB? (FUB, 2018)

 

INFORMATION OM PROJEKTET

Syftet med projektet är att bidra till ökad jämställdhet där unga personer i vår målgrupp får sin röst hörd. Detta gör vi genom att fokusera på deltagande, engagemang, organisering och kunskap. I projektet vill vi lyfta fram en grupp som ofta utesluts ur stora delar av samhället – unga personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF), i synnerhet unga tjejer med IF.

Genom att lyssna på målgruppens egna kreativa lösningar och idéer har detta projekt stor potential att skapa nya sätt till deltagande, engagemang och organisering för unga med IF. Detta gör vi genom att etablera ett nätverk som fokuserar på egenmakt och inkludering av ungas perspektiv. Projektets mål är att unga tjejer med IF och unga personer med IF generellt får ökade kunskaper om sina rättigheter och tillsammans bli en starkare röst i samhället.

Nätverken vi vill bilda skapar möjligheter för unga med IF att delta, engagera och organisera sig tillsammans. Genom ökad egenmakt får unga med IF bättre förutsättningar till inflytande, påverkan och deltagande i olika samhällsfunktioner. Genom att inkludera ungas perspektiv i projektet skapas nya tillvägagångssätt för att inkludera ungdomsperspektivet även i FUB:s övergripande verksamhet.

FUB har vid tidigare projekt uppmärksammat att viljan att engagera sig bland unga med IF finns – men att det krävs långsiktiga satsningar och fokus på deltagande, egenmakt och organisering för att lyckas. Och det är just det vi vill göra i detta projekt! Samskapande mellan lokalföreningar, riksförbundet och målgruppen är en betydande del och en förutsättning för att projektet ska bli lyckat.

Vid frågor om projektet kontakta projektledare Elin Bonnier

elin.bonnier@fub.se eller ring: 070 732 68 26 

Socialstyrelsen fick i uppdrag att fördela pengarna i form av stimulansbidrag till kommunerna. Hur mycket pengar varje kommun kunde rekvirera räknades fram utifrån hur många deltagare som finns i daglig verksamhet enligt LSS i kommunen. Nu visar det sig att många kommuner struntar i att rekvirera pengarna.

Socialstyrelsens sammanställning av fördelningen av medlen för att införa/höja habiliteringsersättningen visar att drygt 30 procent av kommunerna inte har rekvirerat pengarna som de blivit tilldelade. Ytterligare 10 procent av kommunerna har bara rekvirerat en del av pengarna.

De kommuner som ansökt om medel har haft möjlighet att kryssa i om de vill ta del av de pengar som andra kommuner inte har rekvirerat. Eftersom 40 procent av kommunerna inte har ansökt om medel alternativt har rekvirerat en mindre del, har stora beloppet fördelats till vissa kommuner. Som exempel kan nämnas att Malmö stad kommer att få 21 miljoner kronor och mindre kommuner som Falkenberg och Lidköping, 5,2 miljoner respektive 5,5 miljoner kronor.

– Det skulle innebära en rejäl höjning av habiliteringsersättningen för de invånare som har daglig verksamhet i dessa kommuner, säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på FUB. Men vi har nåtts av signaler som säger att många kommuner flaggar för en återbetalning av de extra tilldelade medlen. Det är tydligt att statsbidraget i många avseenden har missat målet, det vill säga att förbättra ekonomin för personer som har daglig verksamhet.