Skola och utbildning

FUB anser att vi aktivt ska arbeta i riktning mot en skola för alla. Med en skola för alla avses att skolan ska anordnas så att den är lika ändamålsenligt för alla elever, oavsett möjligheter, förutsättningar och behov. Det innebär en flexibel skola med den enskilde elevens förutsättningar, behov och intressen i centrum.

FUB anser att en skola för alla och en inkluderande utbildning förutsätter ökad samverkan mellan skolformerna. Med inkludering menar vi rätt att delta i det sociala livet i skolan (både i undervisning och fritid), rätt att delta utifrån de egna förutsättningarna, att få göra sin röst hörd samt en reell möjlighet att påverka utbildningen. Det innebär även att skolformerna ska samlokaliseras så långt som möjligt. Utbildningen ska vara av god kvalité och ge ett socialt och kunskapsmässigt utbyte. Detta är skolans skyldighet. Eleven och anhöriga ska få information om och erbjudas olika alternativ för sin skolgång.

Övergripande ställningstaganden inom utbildningsområdet

FUB anser:

• All utbildning inom skolväsendet ska hålla en hög kvalité med utbildningsuppdraget i fokus. Utbildning inom grund- och gymnasiesärskolan samt särvux ska vara kunskapsorienterad, inte omsorgsorienterad. Den generella kvalitén på undervisningen inom skolformen måste höjas. Det gäller även för undervisning inom ämnesområden i grundsärskolan och individuella programmet i gymnasiesärskolan. Utbildningen ska vara likvärdig och kan därför inte ha skiftande kvalité runt om i landet.
• Det behövs ett tydligare funktionsrättsperpektiv i skolan för att verksamheten ska vara trygg och lärorik för alla elever. Funktionsrättskonventionen bör därför omnämnas i skollagen och läroplanen, i likhet med de skrivelser som finns om Barnkonventionen.
• Skolan ska erbjuda lärmiljöer som är pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga. Det gäller skolans inomhus- såväl som utomhusmiljö. Det ska finnas tydliga krav på skolan och incitament för att verksamheten ska leva upp till kraven.
• Alla elever ska få det stöd de behöver i skolan för att kunna delta i verksamheten utifrån sina egna förutsättningar och på lika villkor. Alla elever ska få möjlighet att nå så långt i kunskapsutvecklingen som möjligt. Elever och anhöriga ska vara delaktiga och ha inflytande i beslut och utformning om extra anpassningar och särskilt stöd i skolan.
• Skolan måste ha fungerande arbetssätt som gör det möjligt att anpassa innehåll och undervisningsmetoder till elevernas olikheter. Det måste finnas utrymme att avsätta tillräckligt med tid för planering och förberedelse av undervisningen – både för elever och pedagoger. Det är skolledningens ansvar att säkerställa att det finns tid för tid, planering och förberedelser.
• Elever med intellektuell funktionsnedsättning ska ha tillgång till anpassade läromedel, personliga hjälpmedel, kognitiva hjälpmedel och kognitivt stöd. Tillgången till hjälpmedel ska vara likvärdig över landet. Digitala verktyg och digitala mötesplatser i skolan ska också vara tillgängliga.
• Alla elever ska få stöd i sin språkutveckling och de som är i behov av stöd i sin kommunikation ska få det stödet i skolan. Elever med intellektuell funktionsnedsättning som har behov av språkträning ska erbjudas det frekvent under sin skolgång. Elever som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) ska få utvecklas i sin kommunikation på samma sätt som andra elever.
• Det ska finnas tydliga arbetsrutiner och etablerade samarbeten för att underlätta stadieövergångar för elever med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det gäller stadieövergångar alla inom skolan som t.ex. övergång från förskolan till förskoleklassen, övergång mellan grundskolan och grundsärskolan eller mellan skolans olika stadium exempelvis övergång från mellanstadium till högstadium.
• Elevhälsan behöver finnas i anslutning till grund- och gymnasiesärskolan. Elevhälsan ska även omfatta förskolan och vuxenutbildningen.
• Det behöver införas en garanti för att kommunerna ska öronmärker resurser för elever med intellektuell funktionsnedsättning, oavsett skolform. Vidare bör den så kallade ”skolpengen” utgå från elevens behov, inte den skolform som eleven väljer att gå i.
• Det fria skolvalet ska även omfatta elever med intellektuell funktionsnedsättning. Elever med intellektuell funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra att välja att gå i fristående förskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola alternativt i annan kommuns förskola eller skola. Det ska även erbjudas fler valmöjligheter för elever med intellektuell funktionsnedsättning, oberoende av vart i landet eleven bor.
• Elever som har behov av veckoboende, så kallat internat, på grund av utbildning på annan ort ska alltid beviljas det. Elev som är i behov av bostad med särskild service, enligt LSS, på studieorten ska ha rätt till detta.
• Det är nödvändigt med mer pedagogisk forskning inom grund- och gymnasiesärskolan, samt särskild utbildning för vuxna, för att utbildningen inom skolformerna ska kunna vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket är fastställt i skollagen.
• Pedagogiska metoder för att undervisa elever med flerfunktionsnedsättning och/eller omfattande intellektuell funktionsnedsättning behöver utvecklas. Det behövs därför särskilda satsningar för att öka kunskapen om denna elevgrupp genom t.ex. pedagogisk forskning.
• Statistik, uppföljning och utvärdering inom de utbildningsformer där elever med intellektuell funktionsnedsättning finns är positivt. Statistik bidrar till kunskaper om de aktuella skolformerna, och gör det möjligt att följa upp kunskapsresultat samt skapar förutsättningarför att även dessa elever erbjuds en utbildning av hög kvalité.

Rektorer, lärare och övrig personal inom skolväsendet

FUB anser:

• Lärare, elevassistenter och andra som arbetar med undervisningen i skolan behöver ha goda kunskaper om elever med intellektuell funktionsnedsättning och deras förutsättningar i utbildningen. Kurser om exempelvis funktionsnedsättningar, alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), specialpedagogik och normkritik ska därmed ingå i all lärarutbildning och rektorsutbildning. Dessa kunskaper ska även erbjudas redan verksamma lärare och annan personal som är verksam i skolan genom fortbildning.
• Det är positivt med en särskild speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning. Speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning är viktig för att elever i målgruppen ska få en utbildning som anpassas utifrån funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samt individuella förutsättningar.
• Rektorer som har ansvar för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska ha specialpedagogisk kompetens med inriktning mot utvecklingsstörning. De ska ha goda kunskaper om elever med funktionsnedsättning och deras villkor i utbildningen.
• Lärare som undervisar elever i med intellektuell funktionsnedsättning i grund- och gymnasiesärskolan ska ha åldersadekvat grundutbildning, ämneskunskap och specialpedagogisk kompetens. Det vill säga, en lärare som undervisar elever i låg- och mellanstadiet ska ha en lärarutbildning mot yngre åldrar med tillhörande ämneskunskaper och en speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Det gäller även för lärare i fritidshemmet.
• Pedagoger i skolväsendet behöver ha god kunskap om anpassade läromedel, hjälpmedel och stöd för att kunna stötta eleven i undervisningen. Pedagoger behöver mer kunskap om hur de kan använda digitalisering och digitala verktyg i undervisningen.
• Elevassistentens roll behöver tydliggöras och stärkas inom skolväsendet. Elevassistentens roll är att ge pedagogiskt stöd, d.v.s. underlätta för eleven att tillgodogöra sig undervisningen Det behöver finnas tid för pedagoger att ge elevassistenten handledning och stöd i pedagogiska metoder såväl som förhållningssätt. Elevassistenter ska vara delaktiga i planering tillsammans med övrig personal i skolan. För att elevassistenter ska kunna utföra sitt uppdrag är det är nödvändigt med mer utbildning och fortbildning av yrkesgruppen.
• I alla kommuner ska det finnas studie- och yrkesvägledare som är utbildade för att arbeta med grundsärskolans och gymnasiesärskolans elever. Studie- och yrkesvägledare som arbetar med elevgruppen behöver ha specialpedagogisk kompetens, samt kunskap om målgruppen och deras möjligheter på arbetsmarknaden och vidare studier, för att dessa elever ska få möjlighet att ta informerade beslut om sin studiesituation och framtid.
• Professionen arbetsterapeuter ska ingå i elevhälsoteamet och detta ska fastställas i skollagen.