Nyheter

Riksförbundet FUB har vid sin digitala förbundsstämma den 8 maj 2021 antagit följande uttalande:

Dags att bryta den politiska tystnaden kring våra medlemmar
som alltjämt är fångna i fattigdom!

Riksförbundet FUB publicerade den första versionen av rapporten ”Fångad i fattigdom?” 2014. Rapporten visade då att den ekonomiska situationen för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning var sämre än hos andra personer i samhället. Idag, sju år senare, fortsätter den ekonomiska utsattheten att förvärras, men politiska krafttag saknas fortfarande. Vi vill inte tro att bristen på initiativ är lika med en tyst acceptans för denna grupps fattigdom.

Det finns flera konkreta åtgärder som skulle göra skillnad mellan ett liv under fattigdomsgränsen och en dräglig ekonomisk tillvaro.

FUB kräver därför följande:

• aktivitetsersättning/sjukersättning måste – i likhet med ålderspension – justeras i takt med kostnadsutvecklingen i samhället.
• skatteklyftan mellan personer med aktivitetsersättning/sjukersättning och löntagare
  måste avskaffas. Den s.k. pensionärsskatten avskaffades 2020, men en motsvarande orättvis beskattning finns kvar för personer med en livslång funktionsnedsättning.
• höjningen av det statliga bostadstillägget måste gälla alla under en viss inkomstnivå.

Genom en ändring i regelverket för bostadstillägg som regeringen drev igenom 2020, fick inte personer med aktivitetsersättning/sjukersättning ta del av den största ökningen av bostadstillägget någonsin, trots att gruppen har betydligt högre hyror än pensionärsgruppen som fick en höjd maxnivån för bostadskostnad.

Sverige har en uttalad hög ambition för genomförandet av Agenda 2030. Riksförbundet FUB uppmanar regeringen och övriga riksdagspartier att utifrån Mål 1 (avskaffa all form av fattigdom) titta sig själva i spegeln och fråga om det inte är dags att sopa rent framför egen dörr.

Riksförbundet FUB har vid sin digitala förbundsstämma den 8 maj 2021 antagit följande uttalande:

Delaktighet genom en god man eller förvaltare kräver ökad kunskap och en modern lagstiftning med huvudmannen i fokus

Den som behöver stöd i att fatta beslut kan ha en god man eller förvaltare. Gode män och förvaltare har i uppdrag att som ställföreträdare ta tillvara en persons juridiska och ekonomiska rättigheter. Gode män och förvaltare ska omsorgsfullt utföra sitt uppdrag och alltid handla på det sätt som bäst gagnar huvudmannen (den enskilde).

Riksförbundet FUB har tillsammans med juristen och forskaren Torbjörn Odlöw skrivit rapporten Kunnig, engagerad och tillgänglig – om rollen som ställföreträdare för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Rapporten ger en aktuell bild av vad det kan innebära för personer med intellektuell funktionsnedsättning att ha en god man eller förvaltare.

En god man eller förvaltare kan vara ett stöd i självbestämmande men också ett hinder. Lagstiftningen måste moderniseras för att garantera att gode män och förvaltare har tillräcklig kunskap för att ge stöd i beslutsfattande. Systemet ska utgå från den enskilde huvudmannens behov och förutsättningar.

FUB vill att:

• krav införs på att gode män och förvaltare ska involvera huvudmannen i så stor omfattning som möjligt samtidigt som rätten till egenvald kommunikation stärks.
• en nationell myndighet ges ansvar för kompetensutveckling, föreskrifter, riktlinjer och samordnad tillsyn.
• det ska vara obligatoriskt för alla gode män och förvaltare att genomgå en kvalitetssäkrad, nationell grundutbildning. Utbildningen ska kompletteras med särskild utbildning utifrån varje huvudmans behov.

Christina Heilborn säger att det finns alldeles för få sätt för personer med intellektuell funktionsnedsättning att hitta ett jobb.

– Det gör att förlusten av Samhall som ett alternativ har drabbat vår målgrupp väldigt hårt. De tillhör just den gruppen som ska Samhall har i uppdrag att stödja, säger Christina Heilborn.

Mer om Samhall av FUB:

​”Dela samhall i tre enheter” – FUB:s debattartikel om Samhall i Dagens Arbete (december 2017)

​Samhall tar inte sitt ansvar – FUB:s debattartikel om Samhall i Dagens Arena (september 2015)

Andra tycker:

​”Samhall sviker sitt uppdrag” Mats Jutterström, forskare vid Handelshögskolan (april 2019)

​Tidigare ordförande Marcus Storch om utvecklingen inom Samhall i Svenska Dagbladet (april 2016)

​Nya Samhall stänger ute personer med utvecklingsstörning – reportage i Dagens Arena (september 2015)

Övrigt:

​Statskontorets utredning om Samhalls verksamhet (2017)

Varför görs denna undersökning? Informationen om hur personer med funktionsnedsättning använder internet behöver bli bättre. För även om Statistiska Centralbyrån och Internetstiftelsen i Sverige regelbundet undersöker hur svenskar använder datorer, surfplattor, smarta telefoner och internet saknas det information om hur det är för personer med olika funktionsnedsättningar. Och ibland är informationen till och med fel.

Många personer med IF blir också dömda till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. Det betyder att domstolen kom fram till att personen hade en psykisk störning när hon eller han begick brottet.

– Regeringen kan visa att de vill stärka mänskliga rättigheter inom rättsväsendet för personer med intellektuell funktionsnedsättning, säger Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. För att nå jämlikhet och rättvisa i polisförhör, i domstol och i fängelser måste lagen och bemötande av personer med IF anpassas.

Prata med oss – Vi är med!

I Vi är med-paketet finns instruktioner, exempel och tips på kommunikationssätt och aktiviteter.

Projektet har visat att personerna med flerfunktionsnedsättning har blivit mer delaktiga, vakna och intresserade av sin omgivning. Samtidigt tycker personal och anhöriga att de har blivit mer uppmärksamma på sitt eget agerande. De har lärt sig att samspela bättre och insett det viktiga med att vänta in responsen.

Att ha en flerfunktionsnedsättning innebär att ha en omfattande intellektuell och motorisk funktionsnedsättning. Det kan också handla om att ha syn- eller hörselnedsättning, epilepsi och ha svårt att äta och dricka. Mycket få uttrycker sig med talat språk, utan använder enstaka ljud och kroppen för att kommunicera.

Att få hjälp och stöd av personer i omgivningen är ett måste. Det gäller inte minst kommunikationen. Personer runt omkring behöver vara lyhörda och öppna för att kunna tolka och bekräfta signalerna som många gånger är otydliga. Förhoppningen är att Vi är med-paketet ska vara till hjälp i arbetet med att stärka kommunikationen med, och för, personer med flerfunktionsnedsättning.

– Jag är så glad och stolt över att vi i Sveriges Arbetsterapeuter fått vara med och bidra till det här mycket angelägna projektet, säger Ida Kåhlin, förbundsordförande för ​Sveriges Arbetsterapeuter. Aktivitet är en mänsklig rättighet och jag hoppas att Vi är med-paketet kommer att kunna bidra till att personer med flerfunktionsnedsättning får ökade förutsättningar till kommunikation och delaktighet på sina villkor.

Vi är med-paketet är gratis och det hittas på  www.viarmedpaketet.se.

För frågor – kontakta projektledare Pia Käcker, pia.kacker@fub.se, 072-711 52 08.

Projektet Vi är med! finansieras av Arvsfonden och är ett samverkansprojekt mellan Riksförbundet FUB, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, Sveriges Arbetsterapeuter och DART, kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning.

 

Kompetensen brister även när det gäller elementär kunskap om kommunikation och alternativa kommunikationssätt, innebörden av olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser samt bemötande. Brister i personalens kompetens är en vanlig orsak till att otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder används, visar en granskning av Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

– Efter år av larmsignaler är det nu dags för krafttag för att barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna garanteras trygghet och livskvalitet i sitt eget hem, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

”Det är hög tid för några rejäla satsningar på funktionshinderområdet”, skriver Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänsten, på SKR:s blogg: Funktionshinderområdet behöver också ett kompetenslyft