Hoppa till innehåll

FUB bidrar med kunskap – möte med Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten följer kontinuerligt händelseutvecklingen av covid-19-pandemin. Som ett led i arbetet undersöker de nu konsekvenserna av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder ur ett brett folkhälsoperspektiv.

Utifrån det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa är Folkhälsomyndigheten särskilt intresserade av hur grupper, som kan riskera ohälsa upplever pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder. Mot denna bakgrund har Folkhälsomyndigheten bjudit in Riksförbundet FUB till ett digitalt möte den 2 februari. FUB kommer då ge vår bild av hur personer med IF och deras anhöriga har påverkats av pandemin och rekommendationerna om social distansering, att undvika sociala sammankomster med mera.

Vi kommer också se till att Folkhälsomyndigheten får ta del av FUB:s två rapporter om enkäterna till anhöriga/ställföreträdare respektive vuxna med IF (från sommaren 2020, se länkar nedan), där vi efterfrågade medlemmarnas erfarenheter av pandemin. Vi kommer även förmedla FUB:s rapport till den statliga Coronakommissionen (från november 2020).

Fler personer med IF ensamma under coronapandemin

Brist på information om skyddsrutiner och smittspridning i LSS-bostäder

FUB om coronakrisen: Så har personer med IF påverkats – intervju på Hejaolika.se med Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på FUB

 

Temadagar – Skola och utbildning

För vem? Medlemmar i FUB. Inte medlem än? Bli det enkelt på www.fub.se/bli-medlem! Känner du någon intresserad som ännu inte blivit medlem i FUB får du gärna tipsa om temadagarna.

Vi kommer kunna erbjuda 50 platser på varje webbinarium och riktar oss i första hand till medlemmar inom aktuellt länsförbund. Tillhör du ett annat länsförbund är du välkommen att anmäla dig och i det fall det finns platser över kommer du att få erbjudande om deltagande.

Var? Via Zoom. Länk skickas till alla anmälda.

Frågor? Mejla Robert Öberg, robert.oberg@fub.se.

Program:

10:00-10:15 Presentation av dagen
10:15-11:00 FUB:s skolkommitté berättar om sitt arbete
11:00-11:10 Paus
11:10-12:00 Gruppsamtal
12:00-12:45 Lunchpaus
12:45-13:45 Aktuell forskning om utbildning för barn, unga och vuxna med IF – föreläsning med Daniel Östlund
13:45-14:00 Summering av dagen

Välkommen till DigiJag-galan!

Projektet DigiJag som FUB har ihop med Begripsam, och Axess Lab har utvecklat en digital miljö för att mötas, dela och ta emot information. Miljön är enkel att använda för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning. I projektet har det också varit en distanskurs (Anpassad IT) för tolv personer med måttlig utvecklingsstörning på Mora folkhögskola.

Följ arbetet med Digi-JAG på projektets webbplats.

Medverkande på DigiJag-galan:

  • Kursdeltagare på distansutbildningen Anpassad IT,  Mora folkhögskola 2015-16 och 2018-20
  • Mir Olof Serrander, kursdeltagare och konferencier
  • Kerstin Gatu, projektledare och konferencier
  • Michael Kjellberg, IT-ansvarig Anpassad IT
  • Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB
  • Mikael Wahldén, handläggare Allmänna Arvsfonden
  • Per Lodenius, riksdagsledamot
  • Fredrik Malmberg, generaldirektör SPSM
  • Ulla Rodestam Örsell, rektor Mora folkhögskola
  • Stefan Johansson, forskare tillgänglighet, Begripsam
  • Cecilia Olsson, forskare och specialpedagog
  • Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter
  • Robert Öberg, handläggare Arvsfondsprojekt och ombudsman Riksförbundet FUB
  • Emelie Hoffer, hälsa- och rörelsepedagog Anpassad IT
  • Ingrid Eriksson, musiker  och pedagog Anpassad IT
  • Johnny Jönsson, musiker  och pedagog Anpassad IT

FUB välkomnar granskning av Försäkringskassan

Riksförbundet FUB har i flera år påtalat att Försäkringskassans agerande kring indragna aktivitetsersättningar fullständigt omkullkastar livet för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Därför är Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) avslöjande granskning mycket välkommen. Den ger nämligen en mycket utsatt grupp och deras anhöriga rätt i uppfattningen att Försäkringskassans beslut om aktivitetsersättning alltför ofta är dåligt underbyggda, svårbegripliga och oförutsägbara. Knappast egenskaper som ska känneteckna beslut som avgör om en person med intellektuell funktionsnedsättning ska få rimliga förutsättningar för ett kunna leva ett liv som andra.

Att Försäkringskassans hantering av aktivitetsersättning har blivit häpnadsväckande undermåliga avspeglas i ISF:s högst rimliga rekommendationer att myndigheten ”ska undvika kraftiga svängningar i handläggningen” samt ska ”säkerställa att beslutsbreven innehåller korrekt information.”

Det säger sig självt att unga personer som vänder sig till Försäkringskassan med sina ansökningar om aktivitetsersättning hamnar i kraftigt underläge när Försäkringskassans handläggning präglas av godtycklighet och besluten innehåller felaktig information.

Men Försäkringskassans agerande sker inte i ett vakuum, vilket ISF påpekar i sin rapport. Tvärtom kan agerandet ses som en både ängslig och överambitiös tolkning av ”signaler” från regeringen som gick ut på att en ung människas rätt till aktivitetsersättning skulle bedömas ytterst restriktivt. Att dessa signaler ledde till att unga människor med intellektuell funktionsnedsättning hänvisades till jobb som inte fanns, till försörjningsstöd som sin livsinkomst och till smärtsamt utanförskap är inget annat än ett enormt politiskt misslyckande. Något som socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi erkänner utan omsvep.

För visst är det anmärkningsvärt när ISF känner sig tvungen att skriva en rekommendation med ett påpekande att regeringen ”bör utforma styrningen av Försäkringskassan och aktivitetsersättningen på ett sätt som bidrar till en långsiktigt hållbar och stabil utveckling av aktivitetsersättningen. Regeringen bör även ta hänsyn till att uppdrag till Försäkringskassan som gäller förmåner inom socialförsäkringen med bedömningsutrymme kan få konsekvenser för hur myndigheten använder utrymmet i sin handläggning.”

Med andra ord måste regeringen ha koll på vilka konsekvenser dess agerande och ”signaler” kan leda till.

Vi på Riksförbundet FUB har sett dessa konsekvenser på nära håll då unga människor med intellektuell funktionsnedsättning och deras närstående har fått en vardag präglad av ekonomisk och psykisk oro som en följd en regeringens aningslöshet och Försäkringskassans vantolkning av lagen.