Nyheter

Från och med den 1 december 2019 införs en höjning av det statliga bostadstillägget för personer som är 65 år och äldre. Taket i pensionärernas bostadstillägg höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad. Detta innebär att ersättningen ökar med nästan 1 000 kronor för de pensionärer som får mest, från 5 560 kronor i månaden till 6 540 kronor. Regeringen motiverar ändringen med att man vill stärka ekonomin för äldre personer med låga inkomster. Den högsta inkomstnivå vid vilken det är möjligt att få bostadstillägg blir cirka 21 000 kronor i månaden.

– Riksförbundet FUB missunnar inte pensionärer med låg pension att få det bättre ekonomiskt. Men vi kan återigen konstatera att personer som på grund av sin funktionsnedsättning är hänvisade till aktivitets- eller sjukersättning under hela sitt vuxna liv missgynnas å det grövsta, säger Harald Strand, Riksförbundet FUB:s ordförande.

En 30-åring som inte har haft någon arbetsinkomst får endast 9 804 kronor före skatt, och betalar dessutom 800 kronor mer i skatt än en ålderspensionär med motsvarande inkomst. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har dessutom, till skillnad från pensionärer, oftast ingen möjlighet att påverka sin ekonomi genom att välja en billigare bostad. Merparten bor i gruppbostad eller servicebostad enligt LSS, eftersom de har behov av stöd och service. Hyresläget för bostäder enligt LSS är ofta högt dels för att bruksvärdesprincipen tillämpas, dels för att kommunen som en följd av rättspraxis har rätt att ta ut hyra för gemensamhetsutrymmena, vilket gör bostäderna extra dyra.

– Om Försäkringskassan följer rättspraxis, dvs. Högsta förvaltningsdomstolens dom tidigare i år (mål: 707-19), ska merparten av personer med intellektuell funktionsnedsättning inte kunna nekas sjukersättning, säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på Riksförbundet FUB. Domstolen uttalar att bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska göras i förhållande till förvärvsarbete på arbetsmarknaden.

Begreppet förvärvsarbete innefattar den öppna arbetsmarknaden och i viss utsträckning anpassade arbeten på denna. Daglig verksamhet omfattas inte eftersom det endast har ett rehabiliterande och livskvalitetshöjande syfte.

– Det är tydligt att arbetslinjen drivits alltför långt när personer som haft s.k. utflyttad daglig verksamhet på ett företag fått sin aktivitets- eller sjukersättning indragen, fortsätter Eva Borgström.

Den prövning som ska göras av den försäkrades arbetsförmåga ska, enligt Högsta förvaltningsdomstolen, vara verklighetsförankrad. En utgångspunkt: Kan arbetet utföras på ett sådant sätt att någon är villig att betala för det? Om personen skulle kunna erbjudas ett anpassat arbete eller en subventionerad anställning (lönebidrag): Skulle personen i så fall kunna utföra de arbetsuppgifterna någorlunda självständigt, med viss kvalitet och inom en viss tid? Domstolen uttalar att arbetet inte kan betraktas som ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden, om de anpassningar som krävs är så omfattande att ett tillräckligt stort ekonomiskt värde för en arbetsgivare saknas.

En allt tuffare arbetsmarknad gör att mycket få personer med intellektuell funktionsnedsättning kan utföra ett arbete på den öppna arbetsmarknaden utan adekvat stöd t.ex. långsiktigt handledningsstöd till både den aktuella personen och arbetsgivaren. Ett skyddat arbete på Samhall var tidigare ett alternativ, men den möjligheten finns inte längre för personer med intellektuell funktionsnedsättning pga. Samhalls lönsamhetskrav.

– Aktivitetsersättning och sjukersättning är därför något man söker för att man inte har några andra valmöjligheter. Sjukersättningen för en 30-åring, som inte har haft någon arbetsinkomst ligger på 9 804 kronor före skatt. Så det innebär verkligen inte ett liv i sus och dus, säger Riksförbundet FUB:s ordförande Harald Strand.

Se också FUB:s debatt med Försäkringskassan i våras

För att garantera goda levnadsvillkor, som de som bor i bostäder enligt LSS har rätt till enligt lagen, behövs bästa möjliga personal, med kompetens om exempelvis kommunikation och kognitivt stöd. Det är också ett sätt att långsiktigt höja statusen på yrket. I samtalet medverkade också socialminister Lena Hallengren, som dock inte kunde ge några löften.

Hör också ett reportage av Anna-Karin Sivberg med Emma Eriksson, som anmält till IVO hur hennes systerson behandlats, och en intervju med Lennart Wennberg, nationell samordnare för funktionshinderfrågor på Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Intradagarna är ett samarbete mellan Tidskriften Intra, Riksförbundet FUB och Kunskap och Kompetens.

Gunilla Klingberg, övertandläkare och professor i barn- och ungdomstandvård, berättade vad som går att göra för god tandhälsa.

Anna Thomsson har arbetat inom LSS-verksamhet och är nu handläggare på SKL (Sveriges kommuner och landsting). Där har hon tagit fram skriften ”Hur skapar vi bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning?”. På bilden syns också moderator Elisabeth Langran.

Kia Mundebo och Janne Pettersson sitter på bilden i publiken, men talade också. Deras rubrik var ”Funktionsnedsättningen försvinner inte när man blir pensionär”. Janne berättade om sina erfarenheter och Kia kompletterade med fakta.

Riksförbundet FUB har tillsammans med Svenskt Demenscentrum tagit fram två webbutbildningar om åldrande, med stöd av Arvsfonden, för hjälp att förstå sitt eget och andras åldrande. En av utbildningarna är för personal och anhöriga. Den andra är för personer med utvecklingsstörning.

AnnBrith Davidson, som arbetat med personalkompetens i nästan hela sitt yrkesliv, talade om hur personalen inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning osynliggörs. Det handlar till exempel om kompetensfrågor och om yrkesitlar som dock äntligen börjar bli enhetliga i landet.

Kristina Andersson och Kristina Nilsson är båda legitimerade psykologer. De har skrivit boken ”Mammor med intellektuell funktionsnedsättning och deras barn” och var på Intradagarna för att prata om just föräldraskap för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

I specialnumret av Intra finns intervjuer och artiklar från de olika föreläsarna. Kunde du inte vara med på Intradagarna? Specialnumret kommer gå att hitta på Intras webbplats.

Bo Hejlskov Elvén, psykolog, författare och handledare, lanserade begreppet lågaffektivt bemötande och har genom sina populära föreläsningar förbättrat förståelsen för personer med så kallat problemskapande beteende.

Två av föreläsarna på väg till lunchen. Emil Erdtman talade om ”Självständighetens labyrint”, ett projekt som undersökte möjligheter och hinder för självständighet hos personer med psykiska, neuropsykiattriska och intellektuella funktionsnedsättningar. Sammanfattningen av den undersökningen finns i specialnumret av Intra som alla deltagare får. Cecilia Olsson talade om tydliggörande pedagogik. Cecilia är fil. dr i specialpedagogik, har arbetat för FUB:s forskningsstiftelse ALA och som pedagogisk handledare på gymnasiesärskola.

Flera av deltagarna är enhetschefer inom LSS, så de lyssnade säkert extra noga när Cia Bergström reflekterade över enhetschefens arbete.

Under fikapauserna finns chans att både få något gott i magen och goda samtal med utställare.

Innan Intradagarna var över för i år fick panelen på bilden diskutera LSS. Var är vi på väg med stramare lagtolkningar inom LSS? Och hur ska vi hantera den ökade tendensen av institutionsliknande bostadsformer? I panelen, som leddes av Magnus Tideman (professor i handikappvetenskap), satt Harald Strand, (FUB), Kristina Nilsson (vice ordförande i socialutskottet, Socialdemokraterna), Bengt Eliasson (funktionshinderpolitisk talesperson, Liberalerna) och Ulla Adolfsson (Autism- och Aspergerförbundet).

Intradagarna bjuder inte bara på inspirerande föreläsningar, utan FUB och många andra organisationer finns på plats med spännande material i form av böcker, rapporter och foldrar.

Victoria Sjöström, Pia Sandberg och Gabriella Stockman från FUB:s kansli finns redo att samtala med deltagarna.

På Intras webbplats finns bilder och ett par av föreläsarnas presentationer:

Cecilia Olssons presentation ”Tydliggörande pedagogik”

Gunilla Klingbergs presentation ”Bättre munhälsa”

Se fler bilder från Intradagarna på Tidskriften Intras Facebooksida.

Igår kom domen i fallet Eric Torell. Tingsrätten har kommit fram till att polisens agerande på en innergård i Stockholm i augusti 2018, inte kan betraktas som brottsligt. Men utifrån den fruktansvärda konsekvensen av polisens 25 skott på 56 sekunder, måste en helt annan smärtsam process ta vid nu – nämligen den som ska minska sannolikheten att något liknande sker igen. Den allra viktigaste aktören i denna process är polisen själva – som vi förutsätter har en genuin ambition att reflektera kritiskt kring sitt agerande.

Men även andra myndigheter, t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett viktigt uppdrag att ta tag i, nämligen kunskapssatsningar om blåljuspersonalens arbete som är anpassade till personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Inom FUB, Svenska Downföreningen och Autism- och Aspergerförbundet finns både kompetensen och ett framfört önskemål om att samarbeta med MSB kring dessa kunskapsinsatser.

I våra två debattartiklar, publicerade på SVT Opinion och i Aftonbladet, kan man läsa mer om de krav som vi redan tidigare har presenterat, i samband med dödsskjutningen av Eric Torell:

Nu måste polisen lära sig av Eric Torells död – debatt i Aftonbladet av Inre Ringen Sverige 14 maj 2019

”Oavsett hur domen faller så tog en poliskula Erics liv” – FUB och Svenska Downföreningen på SVT Opinion 2 augusti 2019

Anna Hildingsson, ordförande Inre Ringen Sverige

Harald Strand, ordförande Riksförbundet FUB