Nyheter

Under FUB:s Aktivistvecka uppmärksammade vi alla fantastiska människor som med glädje och påhittighet arbetar för FUB och Inre Ringen. Särskilt två personer: Årets FUB-aktivist och Årets Inre Ringen-aktivist som ska var någon med IF.

Både FUB:s Aktivistvecka och priserna som Årets Aktivister kommer bli årliga traditioner. Till priserna ska alltid höra verk av lokala konstnärer eller hantverkare med intellektuell funktionsnedsättning.

Konferensen pågår 9:00-16:00 den 25 oktober.

Innehåll:

• Hur ser kunskapsläget ut? Ritva Gough, forskare från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, sätter vuxensyskons villkor i ett historiskt, social-politiskt och internationellt sammanhang.
• Frida Blomgren är författare till ”Annorlunda syskon”. Frida var tidigt ute med att synliggöra syskons behov och delar med sig av sina erfarenheter och tankar om syskonskapet.
• Östra teatern ger pjäsen Skuggsyskon. Micke, Rebecca och Janne gestaltar sin uppväxt i familjer där det fötts ett annorlunda barn. Kärleken och beskyddarinstinkten var stark. Men även de tabubelagda skuldkänslorna.
• Henrik Holmer, manusförfattare till ”Skuggsyskon” beskriver hur det är att se händelser från sitt eget liv på scen och varför han tycker att det är viktigt att prata om det.
• Deltagare i Projekt Vuxensyskon sätter ord på sin oro, ilska, omsorg och ansvar, både i relation till sitt syskon men inte minst till föräldrarna.
• Göran Larsson, präst, psykoterapeut och författare hjälper oss att förstå och hantera skammen utifrån syskons perspektiv. ”Skammen var aldrig min”.

Vad kostar det? Konferensen kostar 450 kronor och då ingår lunch och fika. Obs! Vill du komma, men har svårt att betala avgiften; kontakta Rakel innan anmälan: Rakel Lornér, projektledare Projekt Vuxensyskon, 0765-03 27 67, rakel.lorner@brackediakoni.se.

Riksförbundet FUB har i dagarna fått besked att Arvsfondsdelegationen har beviljat ett tilläggsanslag på 1 430 400 kr för att utveckla ett nytt verktyg som en del av FUB:s pågående Arvsfondsprojekt, Min digitala lärplattform DigiJag – en kognitivt tillgänglig lärmiljö.

– Idag lägger vi stora resurser på att leta appar som ska fungera för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Tyvärr blir det sällan riktigt bra eftersom den som använder appen oftast tvingas anpassa sig till en viss mall. Nu får vi istället ett verktyg där vi kan skräddarsy lösningar efter individen eller den specifika gruppen vi jobbar mot, säger Kerstin Gatu projektledare.

Under det pågående arbetet med lärmiljön DigiJag har det framkommit många önskemål från personer med intellektuella funktionsnedsättningar, anhöriga, personal inom LSS, lärare, med flera, om olika applikationer som kan förenkla vardagen/skoldagen och öka personens delaktighet och självständighet.
Med det nya verktyget som nu tas fram med det utökade stödet från Arvsfonden, kan applikationer och annat material anpassas efter individer, grupper eller verksamheter. Det material och de mallar som skapas med verktyget kommer att finnas tillgängliga genom DigiJag och blir ett viktigt bidrag till DigiJag:s ”dela-kultur”.

– Stödet från Arvsfonden gör det möjligt att gå vidare och utveckla ett verktyg för att skapa applikationer för lärande. Vi kallar det att vi ska skapa ett ”författarverktyg”. På det sättet kan flera personer skapa resurser för lärande, som sedan kan delas av många på DigiJag, säger Stefan Johansson, VD på Begripsam AB och ansvarig för utformningen av DigiJag och det nya verktyget.

Projektet DigiJag drivs av Riksförbundet FUB i samarbete med Mora Folkhögskola, Begripsam AB och Axesslab och finansieras av Arvsfonden.

Kontaktpersoner

Mora folkhögskola:

Kerstin Gatu
kerstin.gatu@morafhsk.se
070 257 00 62

Begripsam:

Stefan Johansson
stefan.johansson@begripsam.se
070 823 10 64

Stockholm 2019-09-11

 

Till statsminister Stefan Löfven

Civilsamhället har på bred front och under lång tid engagerat sig för att Sverige ska få en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Undertecknade organisationer vill nu ännu en gång betona vikten av att regeringen inrättar en institution med tillräckliga resurser i kommande budget för att på ett effektivt sätt skydda, främja och övervaka de mänskliga rättigheterna.

I januari 2020 ska Sverige granskas i FN:s universella granskning, UPR. Den dominerande frågan från omvärlden vid förra granskningen 2015 var varför Sverige inte hade upprättat en MR-institution. Som svar accepterade Sverige rekommendationen att upprätta en oberoende institution med A-status. Om mindre
än fem månader är det dags för Sverige att i FN svara på frågan om detta åtagande är uppfyllt.

Vi välkomnar statsministerns utfästelse i regeringsförklaringen att en institution ska inrättas. Vi välkomnade även utredare Lise Berghs förslag till utformning av institution. Enligt vår uppfattning behöver en institution ges resurser i nivå med utredarens förslag för att effektivt kunna fullgöra sitt viktiga, breda och krävande uppdrag. Annars är risken stor att den nya myndigheten inte kommer att klassas som en MR-institution
med A-status.

Genom att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) har Sverige ett åtagande att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter. En oberoende institution för mänskliga rättigheter behövs för att stärka rättigheterna för de mest utsatta individerna i samhället. I tider
av ett ökat ifrågasättande av rättsstatens principer, demokratisk kräftgång i omvärlden och främlingsfientlighet, intolerans och rasism är det viktigare än någonsin att slå vakt om de rättigheter som garanterar individens okränkbarhet, frihet och värdighet. Det behövs mer helhetstänkande och stöd för att höja kunskapsnivån hos myndigheter och andra berörda samhällsaktörer om vad de mänskliga fri- och rättigheterna innebär i praktiken.

Regeringens arbete för att stärka demokratin behöver byggas på ett värnande av de grundläggande fri- och rättigheterna. I ett sådant arbete spelar en nationell människorättsinstitution i linje med FN:s principer en central roll.

Inom ramen för utrikespolitik och utvecklingssamarbete tar Sverige stort ansvar för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter i andra länder. Det är därför av stor vikt att Sverige har en hög ambition i människorättsarbetet även nationellt, också i fråga om en nationell institution och dess etablering, mandat och resurser. I ett internationellt sammanhang där även traditionellt sett likasinnade länder ifrågasätter begreppet mänskliga rättigheter, är det viktigt att Sverige visar att mänskliga rättigheter prioriteras av regeringen, inte nedprioriteras.

Vi förväntar oss att regeringen avsätter nödvändiga medel i budgetpropositionen samt därutöver verkar för att människorättsinstitutionen får ett grundlagsskydd.

Med vänliga hälsningar

Amnesty International Sverige, Anna Lindenfors, Generalsekreterare
Civil Rights Defenders, Anders L Pettersson, Executive Director
Fonden för mänskliga rättigheter, Ulrika Strand, Generalsekreterare
Funktionsrätt, Elisabeth Wallenius, Ordförande
Human Rights Watch, Måns Molander, Sverigechef
Independent Living Institute, Jamie Bolling, Director
Lika Unika, Mia Modig, Ordförande
RFSU, Anna-Karin Johansson, Generalsekreterare
Riksförbundet FUB, Harald Strand, Ordförande
Riksförbundet Roma International, Rosita Johansson, Ordförande
Riksförbundet Roma Institutet, Allan Schwartz, Ordförande
Raoul Wallenberg Institute, Rolf Ring, Director
Svenska avd. av Internationella Juristkommissionen, Stellan Gärde, Ordförande
Svenska FN-förbundet, Annelie Börjesson, Ordförande
Teskedsorden, Lovisa Fhager Havdelin

Kopia till:

Utrikesminister Ann Linde
Jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation Åsa Lindhagen