Krisberedskap inom LSS

Covid-19 pandemin och kriget i Ukraina har visat på hur viktigt det är att kommunerna har en god krisberedskap för LSS-verksamhet och annan samhällsviktig verksamhet. Det är därför en god idé att FUB:s lokalföreningar tar upp kommunens krisberedskap i samverkansmöten, enligt LSS 15 § 7, med kommunen.

Samverkan med kommunen

Riksförbundet FUB har tagit fram en skrift om hur samverkan med kommunen kan se ut, den finns på www.fub.se/samverkan, under Bilagor.

Samverkan om krisberedskap

Nedan ges först en kortfattad information om det svenska krisberedskapssystemet och kommunernas ansvar att förbereda samhällsviktig verksamhet inför en kris. Därpå följer information om:

• Kontinuitetsplan
• Evakueringsplan
• Beredskapsplan för höga temperaturer
• Krisberedskap vid upphandling av LSS-verksamhet

Det svenska krisberedskapssystemet

Med krisberedskap menas förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer, genom utbildning, övning och andra åtgärder och genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris (förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap).

Det svenska krisberedskapssystemet bygger på tre grundprinciper, dvs. ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen.

Utgångspunkten för ansvarsprincipen är att det ansvar som regioner, kommuner och andra myndigheter har kvarstår vid en kris. Även i en kris har kommunerna det yttersta ansvaret för att alla som vistas inom kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.

Närhetsprincipen innebär att kriser ska hanteras där de inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen innebär att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt.

Kommunernas krisberedskapsarbete

”Grunden för samhällets krisberedskap är kommunerna. Ju bättre de är på att hantera en kris, desto bättre blir hela samhället på att klara kriser” (Krisinformation.se).

När det gäller kommunernas krisberedskapsarbete är det viktigt att skilja på det kommunala verksamhetsansvaret och det geografiska områdesansvaret:

Verksamhetsansvaret innebär att kommunen ska vidta åtgärder för att minska sårbarheten i den egna verksamheten och etablera en struktur för hur verksamheten ska ledas, samordnas och bedrivas vid händelse av en kris.

Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen vid en extraordinär händelse ska verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och att de olika aktörernas krishanteringsåtgärder och information till allmänheten samordnas.

Kommuner och regioner är skyldiga att inför varje ny mandatperiod analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Detta regleras i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH.  Resultatet av denna analys ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys och med denna som utgångspunkt fastställas i en plan för hantering av extraordinära händelser enligt 2 kap. 1 § LEH.

Kontinuitetsplan för samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetsplanen är en del av kommunens kontinuitetshantering, som även innebär konsekvensanalyser och riskbedömningar. Kontinuitetsplaner ska tas fram för samhällsviktig verksamhet. Med samhällsviktig verksamhet menas, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ”verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.” Några exempel på samhällsviktig verksamhet är LSS-bostäder och särskilda boenden för äldre, räddningstjänst, dricksvattenförsörjning, leveranser av livsmedel samt sophämtning.

MSB ger följande definition av vad en kontinuitetsplan innebär: ”Dokumenterade rutiner som vägleder en organisation att efter avbrott reagera, återställa och återuppta verksamheten i en förväg definierad omfattning”.

Kontinuitetsplan för gruppbostad eller servicebostad

En kontinuitetsplan för en LSS-bostad ska innehålla information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid en kris eller allvarlig händelse – en plan B. Det kan t.ex. handla om ett långvarigt elavbrott under vintern, som medför problem med uppvärmning, matlagning etc. Eller en pandemi, där bl.a. frågor om smittskydd och många sjuka i den ordinarie personalgruppen behöver hanteras. Syftet med en kontinuitetsplan är att verksamheten under en kris ska kunna upprätthållas på en tolerabel nivå. Kontinuitetsplanerna ska tas fram parallellt med att åtgärder genomförs i kommunen för att skapa en robustare verksamhet.

Socialstyrelsen konstaterar i sin Lägesrapport 2022 (”Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Lägesrapport 2022”, sidorna 96 och så vidare) att mindre än hälften av kommunerna har aktuella kontinuitetsplaner för bostad med särskild service för barn och unga respektive vuxna enligt LSS.

Statistik över aktuella kontinuitetsplaner för LSS-bostäder

Av Socialstyrelsens Öppna jämförelser krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2021, framgår vilka kommuner som har aktuella kontinuitetsplaner för LSS-bostäder för barn och unga respektive vuxna.

Se även bra information om kontinuitetsplanering på MSB:s webbplats.

Evakueringsplan

Kommunerna ska säkerställa att personer som omfattas av LSS får sina behov tillgodosedda, enligt 15 § 2 LSS. Detta gäller även vid en allvarlig händelse eller kris. Vid exempelvis ett långvarigt elavbrott eller dricksvattenstörningar kan det bli nödvändigt att evakuera personer som bor i LSS-bostad. Kommunerna behöver ha färdiga rutiner för hur boende i LSS-bostäder kan få den hjälp och det stöd de behöver vid en allvarlig kris samt rutiner för hur en evakuering ska gå till. En evakueringsplan behöver därför finnas i kommunen. Enligt Socialstyrelsen saknas evakueringsplaner i varannan kommun (”Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Lägesrapport 2022”, sidan 98).

Statistik över aktuella evakueringsplaner för LSS-bostäder

Av Socialstyrelsens Öppna jämförelser krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2021, framgår bl.a. vilka kommuner som har aktuella evakueringsplaner för LSS-bostäder för barn och unga respektive vuxna.

Beredskapsplan för höga temperaturer

För särskilt sårbara personer, t.ex. personer med en mer omfattande intellektuell funktionsnedsättning, ökar risken för uttorkning och värmeslag vid höga temperaturer. Antalet beredskapsplaner i kommunerna för höga temperaturer i LSS-bostäder för vuxna har ökat sedan sommaren 2018, då vi hade en långvarig värmebölja. Men fortfarande saknas, enligt Socialstyrelsen (”Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Lägesrapport 2022”, sidan 98), beredskapsplaner för höga temperaturer i en femtedel av kommunerna. En beredskapsplan behöver bland annat säkerställa att LSS-bostäderna blir larmade vid prognos om höga temperaturer.

Statistik över beredskapsplaner för höga temperaturer i LSS-bostäder

Av Socialstyrelsens Öppna jämförelser krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2021, framgår vilka kommuner som har aktuella beredskapsplaner för höga temperaturer för LSS-bostäder för barn och unga respektive vuxna.

Krisberedskap vid upphandling

Exempel där samhällsviktig verksamhet identifieras är i kommunernas och regionernas arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).

Vård och omsorg, t.ex. LSS-verksamhet, är exempel på samhällsviktig verksamhet. Krisberedskap handlar om att stå emot och hantera olika störningar, som olyckor, kriser och krig. Råd vid upphandling av samhällsviktig verksamhet lämnas på Upphandlingsmyndighetens webbplats. Där framgår att krisberedskap är en viktig del av det behov som ska fastställas inför upphandlingen. En framgångsfaktor för att upphandla till samhällsviktig verksamhet, enligt myndigheten, är att säkerställa att de offentliga kontrakten fungerar i kris. En viktig åtgärd, som Upphandlingsmyndigheten föreslår, för att åstadkomma detta är att skapa avtalsvillkor för olika krisnivåer, alternativt ingå särskilda krisberedskapsavtal som träder i kraft i händelse av kris. De upphandlade utförarna av exempelvis LSS-verksamhet behöver ha samma motståndskraft för störningar som kommunens egen verksamhet. Läs mer om upphandling av samhällsviktig verksamhet på Upphandlingsmyndighetens webbplats.

Statistik om krisberedskap vid upphandling

Socialstyrelsen har statistik över om krisberedskap ingår vid kommunernas upphandling av LSS-bostäder för barn och unga respektive vuxna. År 2021 ingick krisberedskap i 30 procent av kommunerna vid upphandling av LSS-bostäder för barn och unga. Motsvarande andel för LSS-bostäder för vuxna var knappt 40 procent (Socialstyrelsens rapport ”Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Lägesrapport 2022”, sidan 97).

Av Socialstyrelsens Öppna jämförelser krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2021, framgår vilka kommuner som har med krisberedskap vid upphandling av LSS-bostäder för barn och unga respektive vuxna.