Hoppa till innehåll

Vill du engagera dig…

…för fler LSS-bostäder?

Kommunen ska se till att det finns bostäder för alla människor. Men många unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att flytta hemifrån eftersom det finns för få bostäder. Det gör att många måste bo hemma hos sina föräldrar. Här tipsar vi om frågor på ämnet du kan ställa till en kommunpolitiker, och vad ni som lokalförening kan göra för att uppmärksamma bristen på LSS-bostäder i er kommun.

Mer fakta under Läs mer.

Fem frågor att ställa till en kommunpolitiker:

– Hur ser det långsiktiga behovet av bostäder för vuxna enligt LSS ut i kommunen, de närmaste 10 åren? (Detta ska kommunen kunna förutse och planera för, bland annat utifrån antal barn och unga med LSS-insatser, elever inskrivna i grundsärskolan och uppgifter i individuella planer enligt LSS).

– Hur planerar kommunen att åtgärda bristen på gruppbostäder och servicebostäder?

– Hur många bostäder för vuxna enligt LSS kommer kommunen att bygga de närmaste fem åren? Hur många är gruppbostäder respektive servicebostäder?

– Var och när kommer kommunen bygga gruppbostäder och servicebostäder? (Fråga efter detaljplaner för planerade bostadsområden – finns bostäder enligt LSS med i detaljplanen?)

– Om kommunen fått betala särskild avgift för ej verkställda beslut de senaste åren (ta reda på hur mycket i så fall): Tycker ni politiker att det är rimligt att kommunen får betala sanktionsavgifter istället för att bygga bostäder?

Tre förslag på hur FUB-föreningen kan lyfta frågan under Aktivistveckan:

Om möjligt, ta reda på hur många unga vuxna som önskar flytta till gruppbostad eller servicebostad i kommunen. Visa på konsekvenserna av att unga med intellektuell funktionsnedsättning inte kan flytta från föräldrahemmet.

  • Föreslå en intervju i lokaltidningen med en ung vuxen som drömmer om en egen lägenhet. I anslutning till detta en faktaruta med antalet unga vuxna som omfattas av LSS i kommunen, kopplat till hur många lägenheter som saknas.
  • Be unga berätta hur de vill bo. Gör en efterlysning i sociala media och nyhetsbrev, där ni ber unga som vill flytta hemifrån att berätta hur och var de vill bo. Sammanställ önskemål i ett dokument och skicka till kommunens politiker. Ha gärna med citat från svaren.
  • Anordna en digital demonstration. Facebook är ett bra verktyg för att sätta press på politiker och få uppmärksamhet. Skapa ett evenemang där ni uppmanar medlemmar att demonstrera digitalt en viss tid. Man kan till exempel dela en bild och en text ”Jag vill flytta hemifrån” och sedan ”checka in” hos kommunfullmäktige.

Agenda 2030 symbol för mål 11 Hållbara städer och samhällen

Hur hänger bostadsfrågan ihop med Agenda 2030, som är grunden för FUB:s intressepolitiska arbete? Lär dig mer om det på sidorna under www.fub.se/agenda-2030, till exempel vad Agenda 2030 säger om bostadsfrågor.

Läs mer

Ta först reda på hur det är i din kommun:

Mål 11 i Agenda 2030 handlar om rätten till bostad. Alla har rätt att välja bostad och att välja hur och var de vill bo. kommunerna ska planera och bygga tillräckligt många gruppbostäder och servicebostäder.

Alla som har behov av en bostad enligt LSS ska kunna flytta till en sådan bostad när de vill. Personen som bor i bostaden ska vara med och bestämma om stöd och service i bostaden och vem som ger stödet.

Bostad med särskild service för vuxna är den näst största LSS-insatsen. 2018 hade 28 200 personer insatsen. Bostad för vuxna kan erbjudas i form av gruppbostad eller servicebostad. För närmare information om vad boendeformerna gruppbostad respektive servicebostad innebär, se FUB:s rapporter ”Ett gott liv” och ”500 röster om LSS”.

Varje kommun har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen i den egna kommunen, enligt lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Detta ansvar omfattar även bostäder enligt LSS. Men trots detta hade 169 av landets 290 kommuner år 2018 ett underskott på bostäder med särskild service för människor med funktionsnedsättning. Detta framgår av Boverkets bostadsmarknadsenkät 2018. Det är vanligast med brist på gruppbostäder.

Konsekvensen är att unga med intellektuell funktionsnedsättning tvingas bo kvar i föräldrahemmet längre än ungdomar utan funktionsnedsättning. Eventuella argument om att dessa inte heller kan få tag i en lägenhet, kan bemötas med att unga utan funktionsnedsättning ofta studerar och bor i studentlägenhet, reser och jobbar utomlands, bor kollektivt tillsammans med andra unga, hyr i andra hand och liknande. En annan konsekvens av att unga med intellektuell funktionsnedsättning inte kan flytta hemifrån när de slutat gymnasiesärskolan, är att föräldrar till unga vuxna med funktionsnedsättning måste ta ett större ansvar än föräldrar till unga vuxna utan funktionsnedsättning. Detta ansvar är större ju mer omfattande funktionsnedsättning sonen eller dottern har (t.ex. omvårdnad, tillsyn, stanna hemma utan ersättning då den vuxna sonen eller dottern är sjuk).